Fel fokusera på de rika

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 2 May, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Erik Fichtelius skriver i fokus om att inkomstskillnaderna ökat, medan löneskillnaderna inte gjort det. Han pekar på att man nog måste höja kapitalskatterna för att minska ojämlikheten, den så kallade Gini-koefficienten.

Själv tror jag detta är fel fokus. I dag arbetar två procent av befolkningen med att styra datorer och ungefär 20 procent med att styra människor. Den förra kategorin brukar kallas programmerare och den senare chefer/arbetsledare. Även den som inte formellt är chef har ofta ett handledaransvar och behöver därför skapa en incitamentsstruktur som befordrar mänskliga arbetsinsatser. 

Hur blir det den dag 20 procent av befolkningen arbetar med att styra datorer och två procent med att styra andra människor? Ja, till att börja med får vi konstatera att datorer inte har gränser. Det en programmerare skapar kan köras på datorer i världens alla hörn. Även programmeraren kan i många fall röra sig mellan länder och världsdelar. Om inte fysiskt så åtminstone virtuellt. Konsekvensen av detta är att arbete i allt större utsträckning kommer att bli flyktigt - som kapitalet redan är. Fler inkomster blir entreprenöriella och färre kopplade till en anställning.

Att höja kapitalskatterna för att motverka ojämlikhet är därför en dålig idé. Det vi observerar i statistiken är början av en trend, där de som skapar ekonomiskt värde i allt större utsträckning själva ansvarar för att bibehålla och utveckla sin produktivitet.

Som ni vet är jag rätt skeptisk till att offentliga myndigheter ska kunna styra in medborgarna på rätt bana genom att sätta dem i skolbänken eller inrätta arbetsmarknadsutbildningar. Den viktigaste motivationsfaktorn är det personliga intresset och skolan är inte alltid den bästa katalysatorn för entreprenörskap. IT-entreprenörer som Bill Gates, Steve Jobs och Linus Thorvalds hade själva den inneboende motivation som drev dem att skapa och inget skolsystem i världen kan systematiskt ta fram begåvningar på den nivån.

I den nya världen kommer det alltså att finnas stora produktivitetsskillnader - skillnader som på dagens arbetsmarknad döljs av hierarkiska strukturer - där teamets prestationer är viktigare än individens.

Så länge det inte finns en stat som "äger" varje människa på jorden lär det bli svårt att beskatta begåvning. Och jag tror inte att vi inom den närmaste framtiden kommer att få en världsregering. Det innebär att ingen kommer kunna tvinga de mest begåvade att dela med sig till de normalbegåvade. Studiemedelssystem är inget svar, då superentreprenörernas produktivitet knappast är skolans förtjänst. Entreprenörerna har ingen ägare och därmed är deras begåvning inte heller en nationellt beskattningsbar tillgång.

Det innebär att nationerna i stället måste beskatta de som konsumerar det som superentreprenörerna skapat. Mycket mer av skatten kommer att behöva tas ut som konsumtionsskatt och den kommer att drabba vanliga människor.

Men tillbaka till Gini. Om nu målet är att minska ojämlikhet och skapa en värld där alla får möjlighet att bli entreprenörer - hur undviker vi då fattigdomsfällor och utanförskap?

Mitt svar är att vi måste börja i den andra änden. Vill vi undvika fattigdom måste vi se till att höja golvet - inte sänka taket. I en dynamisk värld kommer det alltid att finnas förmögenheter som är resultatet av att någon varit smartare än alla andra. Taket för superentreprenörerna är i vilket fall som helst andra superentreprenörer som hittar på ännu smartare lösningar.

Vill vi höja golvet måste vi se till många olika faktorer. Jag kan nämna tre viktiga sådana:

1) Människors frihet att styra sitt eget liv (vilket även inbegriper en ekonomisk plattform som gör det möjligt att skapa och utvecklas).

2) Möjligheten att använda de resurser som redan finns framtagna (bejakande av delningsekonomin och open source).

3) Ett kraftfullt försvar av den personliga äganderätten (lag och ordning överallt).

Debattörer till vänster och höger plockar gärna bland dessa punkter, som vore de ett smörgåsbord. Högern ställer upp på punkt tre, men är mer skeptisk till de andra punkterna. Vänstern tycker punkt ett är viktig, men fnyser föraktfullt åt punkt tre. 

Varken högern eller vänstern ägnar speciellt stort intresse åt punkt två - rätten att skapa, utan att komma i konflikt med befintliga strukturer. Här är det i huvudsak Piratpartiet som står på barrikaderna.

Fichtelius konstaterar det som många ser - att kapitalinkomsterna trumfar arbetsinkomsterna. Men han drar fel slutsats när han påstår att kapitalet måste beskattas hårdare, frågan är mer komplicerad än så. De tre punkterna ovan kan utgöra början till en diskussion om hur samhället bör förändras om vi ska åstadkomma ökad jämlikhet. Det handlar om att göra alla människor till potentiella entreprenörer genom att höja golvet och genom att förstärka statens skydd av enskilda individer. 

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? Det kommer att bli ett totalt kaos vid Slussen om man inte anpassar sig till ökningen av cykeltrafiken. Till skillnad från när det gäller bilar är …

Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig bostadskris. Men att avgöra lämplig riskvikt baserat på historiska kreditförluster är som att bedöma ett paraplys effektivitet baserat på hur väl det skyddar …

Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Abortfrågan handlar om religion - inte kön

Den hälsosamme ekonomisten

Abortförbud framställs ofta som ett sätt för män att begränsa kvinnors frihet. Men statistiken visar att det alls inte är så. Enligt Gallup är skillnaden mellan män och kvinnor minimal . Av männen är 49 procent emot fri abort (pro-life), medan motsvarande siffra för kvinnor är 47 procent.  Det har alltså inte det minsta med kön att göra - … Läs mer!

Stor potential för cykling i Stockholm

Den hälsosamme ekonomisten

I Köpenhamn cyklar 30 procent av befolkningen dagligen, medan motsvarande siffra i Stockholm är en (1) procent . Det är rätt anmärkningsvärt, med tanke på att cykel även i Stockholm är det bästa transportmedlet upp till ungefär två mil från arbetsplatsen. Jämför gärna på Google maps där man kan välja olika alternativ . Men lägg i så fall på … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism