Fel fokusera på de rika

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 2 May, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Erik Fichtelius skriver i fokus om att inkomstskillnaderna ökat, medan löneskillnaderna inte gjort det. Han pekar på att man nog måste höja kapitalskatterna för att minska ojämlikheten, den så kallade Gini-koefficienten.

Själv tror jag detta är fel fokus. I dag arbetar två procent av befolkningen med att styra datorer och ungefär 20 procent med att styra människor. Den förra kategorin brukar kallas programmerare och den senare chefer/arbetsledare. Även den som inte formellt är chef har ofta ett handledaransvar och behöver därför skapa en incitamentsstruktur som befordrar mänskliga arbetsinsatser. 

Hur blir det den dag 20 procent av befolkningen arbetar med att styra datorer och två procent med att styra andra människor? Ja, till att börja med får vi konstatera att datorer inte har gränser. Det en programmerare skapar kan köras på datorer i världens alla hörn. Även programmeraren kan i många fall röra sig mellan länder och världsdelar. Om inte fysiskt så åtminstone virtuellt. Konsekvensen av detta är att arbete i allt större utsträckning kommer att bli flyktigt - som kapitalet redan är. Fler inkomster blir entreprenöriella och färre kopplade till en anställning.

Att höja kapitalskatterna för att motverka ojämlikhet är därför en dålig idé. Det vi observerar i statistiken är början av en trend, där de som skapar ekonomiskt värde i allt större utsträckning själva ansvarar för att bibehålla och utveckla sin produktivitet.

Som ni vet är jag rätt skeptisk till att offentliga myndigheter ska kunna styra in medborgarna på rätt bana genom att sätta dem i skolbänken eller inrätta arbetsmarknadsutbildningar. Den viktigaste motivationsfaktorn är det personliga intresset och skolan är inte alltid den bästa katalysatorn för entreprenörskap. IT-entreprenörer som Bill Gates, Steve Jobs och Linus Thorvalds hade själva den inneboende motivation som drev dem att skapa och inget skolsystem i världen kan systematiskt ta fram begåvningar på den nivån.

I den nya världen kommer det alltså att finnas stora produktivitetsskillnader - skillnader som på dagens arbetsmarknad döljs av hierarkiska strukturer - där teamets prestationer är viktigare än individens.

Så länge det inte finns en stat som "äger" varje människa på jorden lär det bli svårt att beskatta begåvning. Och jag tror inte att vi inom den närmaste framtiden kommer att få en världsregering. Det innebär att ingen kommer kunna tvinga de mest begåvade att dela med sig till de normalbegåvade. Studiemedelssystem är inget svar, då superentreprenörernas produktivitet knappast är skolans förtjänst. Entreprenörerna har ingen ägare och därmed är deras begåvning inte heller en nationellt beskattningsbar tillgång.

Det innebär att nationerna i stället måste beskatta de som konsumerar det som superentreprenörerna skapat. Mycket mer av skatten kommer att behöva tas ut som konsumtionsskatt och den kommer att drabba vanliga människor.

Men tillbaka till Gini. Om nu målet är att minska ojämlikhet och skapa en värld där alla får möjlighet att bli entreprenörer - hur undviker vi då fattigdomsfällor och utanförskap?

Mitt svar är att vi måste börja i den andra änden. Vill vi undvika fattigdom måste vi se till att höja golvet - inte sänka taket. I en dynamisk värld kommer det alltid att finnas förmögenheter som är resultatet av att någon varit smartare än alla andra. Taket för superentreprenörerna är i vilket fall som helst andra superentreprenörer som hittar på ännu smartare lösningar.

Vill vi höja golvet måste vi se till många olika faktorer. Jag kan nämna tre viktiga sådana:

1) Människors frihet att styra sitt eget liv (vilket även inbegriper en ekonomisk plattform som gör det möjligt att skapa och utvecklas).

2) Möjligheten att använda de resurser som redan finns framtagna (bejakande av delningsekonomin och open source).

3) Ett kraftfullt försvar av den personliga äganderätten (lag och ordning överallt).

Debattörer till vänster och höger plockar gärna bland dessa punkter, som vore de ett smörgåsbord. Högern ställer upp på punkt tre, men är mer skeptisk till de andra punkterna. Vänstern tycker punkt ett är viktig, men fnyser föraktfullt åt punkt tre. 

Varken högern eller vänstern ägnar speciellt stort intresse åt punkt två - rätten att skapa, utan att komma i konflikt med befintliga strukturer. Här är det i huvudsak Piratpartiet som står på barrikaderna.

Fichtelius konstaterar det som många ser - att kapitalinkomsterna trumfar arbetsinkomsterna. Men han drar fel slutsats när han påstår att kapitalet måste beskattas hårdare, frågan är mer komplicerad än så. De tre punkterna ovan kan utgöra början till en diskussion om hur samhället bör förändras om vi ska åstadkomma ökad jämlikhet. Det handlar om att göra alla människor till potentiella entreprenörer genom att höja golvet och genom att förstärka statens skydd av enskilda individer. 

Dags att bolla över till rättsväsendet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Efter ytterligare några dödsskjutningar och sprängdåd i Malmö rasar oppositionen. "Regeringen måste göra något!" Fast det är ytterst oklart vad regeringen kan göra. Man kan anslå mer resurser till rättsväsendet, men om de högsta juristerna dömer ut anmärkningsvärt låga straff, prioriterar fel och tillämpar särdeles höga beviskrav ter sig inte resurstillskott som en tillräcklig lösning. Sanningen är att rättsväsendet måste ta sig samman och prioritera brottslighet som hotar samhället…

Läs mer!

Tre frontfigurer som möjliggjorde murens fall

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det är framför allt tre personer som möjliggjorde att Berlinmuren småningom föll - två amerikanska presidenter och en svensk statsminister. Jag tänker då givetvis på John F Kennedy  som vid rådhuset i Schöneberg , yttrade de klassiska orden: "Ich bin ein Berliner". Sedan kom Ronald Reagan  som 1987 framför muren sade: "Mr Gorbatjev, tear down this wall." Men Berlinmuren hade sannolikt aldrig fallit om det inte varit för den svenska statsministern Ingvar Carlsson som år 1989 - några …

Läs mer!

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för? Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central .  I tingsrätten dömdes terroriste… Läs mer!

OECD tar ett steg mot globala minimiskatter

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nu presenterat principerna för minimiskatter för globalt verksamma företag. Arbetet sker i relativ enighet - i vetskapen att alternativet antagligen är att vissa länder går före och etablerar egna skatter på internationellt aktiva företag. Det är ännu oklart vilka nivåer skatterna kommer att hamna på. OECD skriver i ett uttalande … Läs mer!

11 000 forskare kan inte ha fel

Den hälsosamme ekonomisten

I går presenterade Sveriges Television nyheten om att 11 000 forskare undertecknat ett klimatupprop med krav på att någon måste göra något väldigt snabbt. Det mest konkreta förslaget i artikeln är att vi bör satsa på att begränsa barnafödandet. Jag antar då att det inte handlar om barnafödandet i vår del av världen, utan i de delar av … Läs mer!

Parisavtalet det största miljöhotet

Den hälsosamme ekonomisten

Det glädjer mig att USA lämnar Parisavtalet . Skulle vilja utnämna avtalet till det största miljöhot som planeten står inför - om det nu är så att koldioxidutsläppen är ett miljöhot. Skälet är att avtalet konserverar en uppfattning om att ansvaret för koldioxidutsläppen är en nationell fråga - där varje nation ska få sina företag att minska … Läs mer!

Men ni har ju lagt ert eget material bakom betalvägg?

Den hälsosamme ekonomisten

Två Schibstedtchefer skriver i SvD om att de sociala nätverken bör ta ett större ansvar för desinformation som sprids. De glömmer dock bort att den kanske främsta orsaken till att nyheter förmedlas via Facebook är att DN, SvD och andra publikationer lagt sitt material bakom betalväggar. What's a girl supposed to do , liksom. Helst skulle … Läs mer!

Programmerarens Kinderägg

Den hälsosamme ekonomisten

Det är vanligt att man utvecklar program lokalt för att sedan ladda upp dem till en molntjänst som Google Compute Engine . Man kan också göra tvärtom och utveckla program i molnet för att sedan ladda ner dem till en lokal server.  Ytterligare en lösning - som många kanske inte tänker på - är att använda samma molntjänst för både utveckling … Läs mer!

Hur mycket planekonomi tål marknadsekonomin?

Den hälsosamme ekonomisten

Företag är som öar av planekonomi i en värld av marknader. Samtidigt har ny teknik gjort det möjligt att expandera planekonomin långt utöver vad som tidigare var möjligt. Ett exempel är Amazon , som samlar all världens varor i ett distributionssystem som bygger på planekonomiska principer.  Men öarna av planekonomi är trots allt små i … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism