EU som svart hål

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 2 March, 2013

Fyra, som dom kallar sig, "EU-debattörer" skriver i dag på DN-debatt om hur EU skulle kunna gå vidare med integrationsprojektet. Det de har gemensamt är väl just att de debatterar EU. Själv tycker jag artikeln mer illustrerar varför Sverige inte bör ge sitt stöd till ett fördjupat samarbete.

Som vanligt präglas argumentationen av synen på EU som ett svart hål - en kropp som drar till sig allt och alla och som blir allt mer kompakt med tiden. Tanken är väl att Sverige genom att säga JA till EU 1994 redan har passerat händelsehorizonten och att vi därför ändå inte kan motstå gravitationen. Naturlagarna kommer med tiden att skapa en ever closer union som till slut är så close att varken materia, ljus eller länder kan lämna singulariteten. Resistance is futile, you have been assimilated.

Debattörerna framför i artikeln sex exempel på fördjupat samarbete. Jag antar att de underförstått menar att det handlar om sånt som Sverige bör delta i, även om det är svårt att tro.

1) En alltmer samordnad utrikes- och försvarspolitik. Redan existerande fördrag talar om att man bör röra sig i denna riktning. Det är en utveckling som skulle välkomnas av en majoritet i alla EU-länder.

Vilket inte är sant. Om man lät folket i EU-länderna tycka till skulle resultatet bli en förkrossande majoritet emot en fördjupad utrikes- och försvarspolitik. Och när det gäller försvarspolitik är EU lök på laxen - vi har redan NATO.

2) Budgetdisciplin. De regelverk som diskuteras för att förhindra en upprepning av en misskötsel av statsfinanserna har Sverige redan genomfört i brett politiskt samförstånd.

I uppgörelsen om budgetpakten ingick skarpa sanktionsmekanismer mot länder som bryter mot budgetpaktens regler. Frankrike kommer nästa år att bryta mot reglerna och några sanktioner väntas det förstås inte bli. Reglerna är inte skarpa för de största länderna - bara för de små medlemsstaterna.

3) Gemensam inre marknad. Mycket har åstadkommits, men mycket återstår att göra. Sverige kan tillsammans med likasinnade driva på för en förändring.

Den gemensamma inre marknaden är redan verklighet - de regler som behövs finns i Rom-fördraget från 1957. Nu handlar diskussionen i EU mer om att göra undantag från dessa regler. Ett fördjupat samarbete lär bara leda till att allt fler undantag drivs fram av särintressen.

4) Gemensam politik för ett hållbart samhälle. EU har blivit en ledande kraft i arbetet för en bättre miljö. Men arbetet har bara börjat.

EU har potential för att bidra i arbetet för en bättre miljö. Men det finns både negativa och positiva aspekter av ett fördjupat samarbete. Risken är överhängande att EU sätter maximikrav för ländernas miljöregler - snarare än minimikrav. Många miljöproblem är dessutom globala till sin natur och kan inte lösas inom ramen för EU-samarbetet.

5) Gemensam valuta och finansmarknad. Sverige är redan bundet av sitt fördrag att gå med i euron, men Sverige avgör själv när tillfället är lämpligt.

Problemen som euroländerna kommer att ställas inför framöver lär prägla diskussionen i EU. Det finns i dag 17 miljoner arbetslösa i euroländerna och lite talar för att det kommer vara speciellt många färre om tio år. De politiska åtgärder som EU kommer tvingas vidta för att hantera denna ekonomiska katastrof lär påverka hela EU och kan bli dyrbara för de länder som har sin ekonomi i ordning. Det är därför viktigt att Sverige håller armlängds avstånd till europaniken.

6) Gemensam regionalpolitik. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har ställt kravet att länderna i kris genomför strukturella reformer innan de kan påräkna mer stöd, vilket är en begriplig position. Men utvecklingen i Sydeuropa, senast illustrerat i det italienska valet, visar hur svår balansgången är. De sociala konsekvenserna av en ensidig åtstramningspolitik riskerar att bli förödande. Strukturellt svaga regioner behöver dock stöd nu for att bekämpa arbetslösheten. Rätt utformat kan det leda till rätt typ av tillväxt.

När har regionalpolitik (läs: transfereringar) senast bidragit till tillväxt?

Som jag förstår det vill debattörerna att Sverige överger Storbritannien för att i stället ge sitt stöd till Tyskland. Det tror jag skulle reducera Sveriges inflytande i EU till ingenting. Det inflytande som vi ändå har bygger på vår möjlighet att säga nej till sånt som vi inte vill vara med om.

Det är förstås sant att förmågan att säga nej skulle reduceras kraftigt om Storbritannien lämnade EU. Men detta ser jag mer som ett argument för att även Sverige bör lämna EU om Storbritannien gör det.

DN JW LB SvD AB RE

Varför bör man rösta på Piratpartiet?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan 2013 har jag varit engagerad i Piratpartiet . Jag började engagera mig ett år efter att jag lämnat Moderaterna när de inte stod upp för offentlighetsprincipen i EU. Som politisk broiler kan jag inte släppa politiken helt, men jag vill helst arbeta för något jag tror på - inte för ett parti i största allmänhet. Det viktiga för mig är att göra något för att vrida samhället i rätt riktning. Piratpartiet startade som en protest mot inskränkningar i rätten att dela filer och en upphovsrä…

Läs mer!

Britterna lär ge Brexitpartiet mer än 35 procent i dag

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag röstar Storbritannien i EU-valet. Vallokalerna är öppna, men etermedierna i landet är belagda med förbud att rapportera vartåt det lutar. Tidningarna skriver en del, men förvånansvärt lite med tanke på att den ledande remain-ministern i kabinettet Andrea Leadsom har avgått, samtidigt som Theresa May väntas bli avsatt. Boris Johnson lär ta hem spelet och han kan behöva genomföra en hård Brexit för att ta tillbaka trovärdigheten för Tories . I EU-valet lär det vara kört - …

Läs mer!

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? … Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig … Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism