En pragmatisk syn på narkotika

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 28 December, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Över tiden har jag blivit mindre principiell och mer fokuserad på konsekvenserna av politiska beslut. Nu har jag aldrig varit någon rättighetsliberal, utan mer inspirerad av Friedrich Hayeks resonemang om spontan ordning och människans förmåga att organisera sig.

Jag tycker att narkotikapolitiken bör baseras på evidens och utvärderas på basis av politikens konsekvenser. Det enda som är intressant är konsekvenserna och om vi är eniga om konsekvenserna kan vi säkert också på Rawlskt manér enas om en rimlig politik - bakom okunnighetens slöja.

Narkotika kan potentiellt få allvarliga och destruktiva konsekvenser för både individer och samhälle. I USA härjar en opioidepidemi som tagit sin början i marknadsföring och försäljning av beroendeframkallande läkemedel. Det är den amerikanska sjukvården som orsakat epidemin - alltså en institution som är till för att hjälpa människor, inte stjälpa dem.

Olika former av kemiska preparat får olika konsekvenser för individer och det är stor skillnad mellan alkohol, marijuana, opioider, amfetamin och LSD. I den politiska diskussionen är illegal narkotika ungefär samma sak - oavsett vad det handlar om för kemiska substanser. För samhället och individerna är konsekvenserna av konsumtionen väldigt olika och det varierar också från individ till individ.

Att man är för legal konsumtion av alkohol och marijuana behöver alltså inte innebära att man är halvvägs till att släppa konsumtionen av opioider fri. Tvärtom kan en liberal syn på marijuana kanske vara en förutsättning för att myndigheterna ska orka med att begränsa missbruket av opioider.

Två uppmärksammade våldsdåd, först i Malmö och nu senast i London, har koppling till smuggling av cannabisprodukter. Detta går att läsa i brittiska tidningar, som skriver betydligt mer utförligt om saken än de svenska. Cannabismarknaden är stor och det är inte utan att man funderar på om jakten på försäljarna är en av de faktorer som trappat upp våldet i Sverige - de så kallade skjutningarna.

Holland och Sverige har närmat sig problemet på olika sätt. Och man kan inte påstå att Holland klarar sig sämre, trots en betydligt liberalare syn på cannabis.

I dag deklarerar Kristdemokraterna att man kan tänka sig en legalisering av innehav av lätta droger. Syftet är att göra det lättare för missbrukare att söka vård. Samtidigt får jag känslan av att partiet undviker själva kärnfrågan - att efterfrågan på lätta droger som marijuana har skapat en marknad för smugglare, som inte sällan använder våld för att försvara sina distributionskedjor från polisen och konkurrenter.

Jag är inte motståndare till att staten försöker påverka synen på missbruk i befolkningen. Jag tycker man lyckats rätt väl med att motverka rökning och sett ur ett längre perspektiv tog man till en början ner den höga alkoholkonsumtionen i början av förra seklet. På senare år har den politiken dock varit mindre framgångsrik och Sverige har i dag ungefär samma konsumtionsmönster som andra länder. Det tycks som om statens insatser haft avtagande marginalnytta.

Att göra opioidbaserade läkemedel receptfria skulle sannolikt få katastrofala konsekvenser. Jag tror heller inte det vore lämpligt att sälja kokain och amfetamin på Apotek. Legalförskrivning är en annan sak, men bör i så fall ske under kontrollerade former.

Däremot tror jag inte att det svenska samhället skulle knäckas av en missbruksvåg om man legaliserade cannabis. Men ska man göra det - för att minska våldet och skjutningarna - tror jag att man bör göra det på ett sätt som slår undan benen för smugglarna och brottsnätverken som står för det grova våldet.

Då cannabisprodukter står för 70-80 procent av försäljningsvärdet för narkotika skulle en omreglering potentiellt kunna få stora effekter för de kriminella nätverken. Men vi vill förstås inte skapa en situation där man stimulerar kommersiella aktörer att expandera marknaden - som med opioiderna i USA.

Därför tror jag att den enskilt mest effektiva metoden för att tränga undan nätverken skulle vara att tillåta småskalig odling av marijuana för eget bruk. Jag är medveten om att det inte går att förhindra människor från att sälja till vänner och bekanta. Däremot kommer någon storskalig kommersialisering inte att kunna ske och man minskar därmed risken för att vinstmotiv gör att marknadsföring (tillåten eller i smyg) gör att efterfrågan ökar.

Med den illegala marknaden för lätta droger följer risker för att brottsnätverk utvidgar sin verksamhet till exempelvis beskyddarverksamhet, momsbedrägerier och hantering av illegal arbetskraft. Vi såg detta under förbudstiden i USA - som också blev ett uppsving för den organiserade brottsligheten. Trots att alkoholförbudet sedermera avskaffades levde mycket av maffiaverksamheten och det har tagit lång tid för ordningsmakten att kämpa ner maffianätverken.

En del av marknaden för illegala substanser kommer givetvis att finnas kvar - även sedan lokala hemmaodlare tagit över produktionen av marijuana. Det finns en rad substanser som vi inte vill legalisera, då framför allt opioiderna, metaamfetamin och crack (som man faktiskt har lyckats tränga tillbaka i USA). Men om marknaden för cannabis försvinner har en stor del av den kriminellt kontrollerade marknaden gått upp i rök.

Jag skulle vilja beteckna den svenska drogpolitiken som kunskapsresistent i och med att man inte tar intryck av forskning och internationella erfarenheter. Att några politiska partier är på väg att svänga är förstås bra, men en partiell legalisering riskerar att få effekter motsatta de avsedda. För att en omläggning ska få effekt på våldet krävs att utbudet från brottssyndikaten ersätts med utbud från andra källor - utan att efterfrågan ökar. Den mest framgångsrika metoden för att uppnå denna effekt tror jag är en radikal liberalisering av synen på hemmaodling och ett fortsatt förbud mot kommersiell försäljning av cannabisprodukter.

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om intervallet från det att en individ smittar en annan är kort - ungefär fem dagar. Det talar för att viruset antingen kommer att sprida sig fort - eller inte …

Läs mer!

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare . Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte …

Läs mer!

Jönköping och Västra Götaland hårdast drabbade av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

I hela världen har myndigheterna allt mer övergått till att bekämpa Covid-19 på regional basis. Även Sverige publicerar nu statistik på kommunnivå och USA redovisar ofta på postnummernivå.  Det är en följd av att viruset betraktas som en klustersmitta - en farsot som sprids i nätverk av bekanta och familjer.  Det finns förstås … Läs mer!

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var … Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad … Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism