En pragmatisk syn på narkotika

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 28 December, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Över tiden har jag blivit mindre principiell och mer fokuserad på konsekvenserna av politiska beslut. Nu har jag aldrig varit någon rättighetsliberal, utan mer inspirerad av Friedrich Hayeks resonemang om spontan ordning och människans förmåga att organisera sig.

Jag tycker att narkotikapolitiken bör baseras på evidens och utvärderas på basis av politikens konsekvenser. Det enda som är intressant är konsekvenserna och om vi är eniga om konsekvenserna kan vi säkert också på Rawlskt manér enas om en rimlig politik - bakom okunnighetens slöja.

Narkotika kan potentiellt få allvarliga och destruktiva konsekvenser för både individer och samhälle. I USA härjar en opioidepidemi som tagit sin början i marknadsföring och försäljning av beroendeframkallande läkemedel. Det är den amerikanska sjukvården som orsakat epidemin - alltså en institution som är till för att hjälpa människor, inte stjälpa dem.

Olika former av kemiska preparat får olika konsekvenser för individer och det är stor skillnad mellan alkohol, marijuana, opioider, amfetamin och LSD. I den politiska diskussionen är illegal narkotika ungefär samma sak - oavsett vad det handlar om för kemiska substanser. För samhället och individerna är konsekvenserna av konsumtionen väldigt olika och det varierar också från individ till individ.

Att man är för legal konsumtion av alkohol och marijuana behöver alltså inte innebära att man är halvvägs till att släppa konsumtionen av opioider fri. Tvärtom kan en liberal syn på marijuana kanske vara en förutsättning för att myndigheterna ska orka med att begränsa missbruket av opioider.

Två uppmärksammade våldsdåd, först i Malmö och nu senast i London, har koppling till smuggling av cannabisprodukter. Detta går att läsa i brittiska tidningar, som skriver betydligt mer utförligt om saken än de svenska. Cannabismarknaden är stor och det är inte utan att man funderar på om jakten på försäljarna är en av de faktorer som trappat upp våldet i Sverige - de så kallade skjutningarna.

Holland och Sverige har närmat sig problemet på olika sätt. Och man kan inte påstå att Holland klarar sig sämre, trots en betydligt liberalare syn på cannabis.

I dag deklarerar Kristdemokraterna att man kan tänka sig en legalisering av innehav av lätta droger. Syftet är att göra det lättare för missbrukare att söka vård. Samtidigt får jag känslan av att partiet undviker själva kärnfrågan - att efterfrågan på lätta droger som marijuana har skapat en marknad för smugglare, som inte sällan använder våld för att försvara sina distributionskedjor från polisen och konkurrenter.

Jag är inte motståndare till att staten försöker påverka synen på missbruk i befolkningen. Jag tycker man lyckats rätt väl med att motverka rökning och sett ur ett längre perspektiv tog man till en början ner den höga alkoholkonsumtionen i början av förra seklet. På senare år har den politiken dock varit mindre framgångsrik och Sverige har i dag ungefär samma konsumtionsmönster som andra länder. Det tycks som om statens insatser haft avtagande marginalnytta.

Att göra opioidbaserade läkemedel receptfria skulle sannolikt få katastrofala konsekvenser. Jag tror heller inte det vore lämpligt att sälja kokain och amfetamin på Apotek. Legalförskrivning är en annan sak, men bör i så fall ske under kontrollerade former.

Däremot tror jag inte att det svenska samhället skulle knäckas av en missbruksvåg om man legaliserade cannabis. Men ska man göra det - för att minska våldet och skjutningarna - tror jag att man bör göra det på ett sätt som slår undan benen för smugglarna och brottsnätverken som står för det grova våldet.

Då cannabisprodukter står för 70-80 procent av försäljningsvärdet för narkotika skulle en omreglering potentiellt kunna få stora effekter för de kriminella nätverken. Men vi vill förstås inte skapa en situation där man stimulerar kommersiella aktörer att expandera marknaden - som med opioiderna i USA.

Därför tror jag att den enskilt mest effektiva metoden för att tränga undan nätverken skulle vara att tillåta småskalig odling av marijuana för eget bruk. Jag är medveten om att det inte går att förhindra människor från att sälja till vänner och bekanta. Däremot kommer någon storskalig kommersialisering inte att kunna ske och man minskar därmed risken för att vinstmotiv gör att marknadsföring (tillåten eller i smyg) gör att efterfrågan ökar.

Med den illegala marknaden för lätta droger följer risker för att brottsnätverk utvidgar sin verksamhet till exempelvis beskyddarverksamhet, momsbedrägerier och hantering av illegal arbetskraft. Vi såg detta under förbudstiden i USA - som också blev ett uppsving för den organiserade brottsligheten. Trots att alkoholförbudet sedermera avskaffades levde mycket av maffiaverksamheten och det har tagit lång tid för ordningsmakten att kämpa ner maffianätverken.

En del av marknaden för illegala substanser kommer givetvis att finnas kvar - även sedan lokala hemmaodlare tagit över produktionen av marijuana. Det finns en rad substanser som vi inte vill legalisera, då framför allt opioiderna, metaamfetamin och crack (som man faktiskt har lyckats tränga tillbaka i USA). Men om marknaden för cannabis försvinner har en stor del av den kriminellt kontrollerade marknaden gått upp i rök.

Jag skulle vilja beteckna den svenska drogpolitiken som kunskapsresistent i och med att man inte tar intryck av forskning och internationella erfarenheter. Att några politiska partier är på väg att svänga är förstås bra, men en partiell legalisering riskerar att få effekter motsatta de avsedda. För att en omläggning ska få effekt på våldet krävs att utbudet från brottssyndikaten ersätts med utbud från andra källor - utan att efterfrågan ökar. Den mest framgångsrika metoden för att uppnå denna effekt tror jag är en radikal liberalisering av synen på hemmaodling och ett fortsatt förbud mot kommersiell försäljning av cannabisprodukter.

Kan Google smittspåra hela världen?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google har en tillgång i smittspårningssammanhang som ingen annan, mig veterligen, har. De har tillgång till mobilanvändares fullständiga platshistorik, i alla fall för de användare som har platshistoriken påslagen. Genom att köra platshistoriken baklänges kan man därmed i teorin smittspåra hela det svenska folket på några sekunder och meddela användare om de utsatts för risk att bli smittade. Det enda man egentligen behöver göra är att koppla historiken till en identitet och ett positivt …

Läs mer!

Utvärdera Coronabekämpningen i realtid

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google publicerar nu data som man aldrig normalt publicerar. Användare som slagit på platshistoriken i sina mobiler bidrar nu till att skapa en bild av hur åtgärderna för social distancering fungerar i olika länder. Ni kan se statistiken för varje enskilt land på den här webbsidan . Vi kan genom att koppla på statistiken för antalet nya upptäckta fall därmed få en policyutvärdering i realtid. Så vad säger egentligen siffrorna? Som väntat ser vi att social distansering har effekt på …

Läs mer!

Befolkningstäthet, temperatur och socioekonomi avgörande faktorer

Den hälsosamme ekonomisten

Har grävt lite i statistiken om hur Covid-19 utvecklar sig i USA och hittat ett oroväckande mönster. De platser som drabbas i särklass hårdast är stora städer med hög befolkningstäthet och svag socioekonomisk situation. Antalet döda ökar snabbast i större städer.  Det finns många sådana städer i USA. Chicago , Detroit och Cleveland … Läs mer!

Vad kan vi lära av Singapore?

Den hälsosamme ekonomisten

Det här är en väldigt intressant intervju med Singapores premiärminister om vad landet gjort för att stoppa smittspridningen. Singapore är ett litet land med ungefär fem miljoner invånare. Men det innebär inte självklart att man har en stor fördel gentemot länder som misslyckats totalt - som USA. Hög befolkningstäthet underlättar smittspridning. … Läs mer!

Två tester - två syften

Den hälsosamme ekonomisten

Moderaterna föreslår att masstestning för Covid-19 införs i Sverige . Det tycker jag är ett bra förslag, brist på testkapacitet är den kanske viktigaste förklaringen till att USA ser ut att bli det land i världen som drabbas hårdast av viruset. Men det är viktigt att tänka på att det finns två typer av tester och två olika syften med dessa … Läs mer!

En modell för endogen smittspridning

Den hälsosamme ekonomisten

De epidemiologiska modeller som vanligen används för att beskriva smittspridning utgår från att enskilda individer är korkade och inte anpassar sitt beteende till upplevda risker - om de inte får order om att göra det. Men det kan finnas en annan och mer effektiv väg att bekämpa virus. Tänk om vi kunde utnyttja medborgarnas vilja att förbli friska … Läs mer!

Bergamo är sannolikt det värsta scenariet

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns bara ett litet antal uppgifter om hur Covid-19 påverkat dödligheten i norra Italien . Det finns dock tidningsuppgifter som kan bekräftas av att antalet dödsannonser i lokala tidningar är avsevärt högre än normalt. Mycket talar för att både antalet registerade fall av Covid-19 och antalet dödsfall är underskattade i de värst drabbade … Läs mer!

Lån eller bidrag?

Den hälsosamme ekonomisten

Möjligen är detta ett trivialt påpekande, men många företag är "nödvändighetsföretag" som startats av personer som hellre skulle vilja ha ett vanligt arbete. De är med andra ord föga lönsamma. Sedan finns det företag som är mer lönsamma och företag som har stora fasta tillgångar som redan är avskrivna. Somliga företag har inget annat val än … Läs mer!

Viruset och det individuellt rationella

Den hälsosamme ekonomisten

Det pågår en diskussion om huruvida en minskning av restriktionerna med anledning av Covid-19 i Sverige skulle få ekonomin att flyta på bättre. Jag tror det är feltänkt och jag ska utveckla skälen nedan. Själv arbetar jag för närvarande hemifrån eftersom jag kan göra det, men jag skulle inte tveka att gå till jobbet om jag behövde. Skälet … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism