En pragmatisk syn på narkotika

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 28 December, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Över tiden har jag blivit mindre principiell och mer fokuserad på konsekvenserna av politiska beslut. Nu har jag aldrig varit någon rättighetsliberal, utan mer inspirerad av Friedrich Hayeks resonemang om spontan ordning och människans förmåga att organisera sig.

Jag tycker att narkotikapolitiken bör baseras på evidens och utvärderas på basis av politikens konsekvenser. Det enda som är intressant är konsekvenserna och om vi är eniga om konsekvenserna kan vi säkert också på Rawlskt manér enas om en rimlig politik - bakom okunnighetens slöja.

Narkotika kan potentiellt få allvarliga och destruktiva konsekvenser för både individer och samhälle. I USA härjar en opioidepidemi som tagit sin början i marknadsföring och försäljning av beroendeframkallande läkemedel. Det är den amerikanska sjukvården som orsakat epidemin - alltså en institution som är till för att hjälpa människor, inte stjälpa dem.

Olika former av kemiska preparat får olika konsekvenser för individer och det är stor skillnad mellan alkohol, marijuana, opioider, amfetamin och LSD. I den politiska diskussionen är illegal narkotika ungefär samma sak - oavsett vad det handlar om för kemiska substanser. För samhället och individerna är konsekvenserna av konsumtionen väldigt olika och det varierar också från individ till individ.

Att man är för legal konsumtion av alkohol och marijuana behöver alltså inte innebära att man är halvvägs till att släppa konsumtionen av opioider fri. Tvärtom kan en liberal syn på marijuana kanske vara en förutsättning för att myndigheterna ska orka med att begränsa missbruket av opioider.

Två uppmärksammade våldsdåd, först i Malmö och nu senast i London, har koppling till smuggling av cannabisprodukter. Detta går att läsa i brittiska tidningar, som skriver betydligt mer utförligt om saken än de svenska. Cannabismarknaden är stor och det är inte utan att man funderar på om jakten på försäljarna är en av de faktorer som trappat upp våldet i Sverige - de så kallade skjutningarna.

Holland och Sverige har närmat sig problemet på olika sätt. Och man kan inte påstå att Holland klarar sig sämre, trots en betydligt liberalare syn på cannabis.

I dag deklarerar Kristdemokraterna att man kan tänka sig en legalisering av innehav av lätta droger. Syftet är att göra det lättare för missbrukare att söka vård. Samtidigt får jag känslan av att partiet undviker själva kärnfrågan - att efterfrågan på lätta droger som marijuana har skapat en marknad för smugglare, som inte sällan använder våld för att försvara sina distributionskedjor från polisen och konkurrenter.

Jag är inte motståndare till att staten försöker påverka synen på missbruk i befolkningen. Jag tycker man lyckats rätt väl med att motverka rökning och sett ur ett längre perspektiv tog man till en början ner den höga alkoholkonsumtionen i början av förra seklet. På senare år har den politiken dock varit mindre framgångsrik och Sverige har i dag ungefär samma konsumtionsmönster som andra länder. Det tycks som om statens insatser haft avtagande marginalnytta.

Att göra opioidbaserade läkemedel receptfria skulle sannolikt få katastrofala konsekvenser. Jag tror heller inte det vore lämpligt att sälja kokain och amfetamin på Apotek. Legalförskrivning är en annan sak, men bör i så fall ske under kontrollerade former.

Däremot tror jag inte att det svenska samhället skulle knäckas av en missbruksvåg om man legaliserade cannabis. Men ska man göra det - för att minska våldet och skjutningarna - tror jag att man bör göra det på ett sätt som slår undan benen för smugglarna och brottsnätverken som står för det grova våldet.

Då cannabisprodukter står för 70-80 procent av försäljningsvärdet för narkotika skulle en omreglering potentiellt kunna få stora effekter för de kriminella nätverken. Men vi vill förstås inte skapa en situation där man stimulerar kommersiella aktörer att expandera marknaden - som med opioiderna i USA.

Därför tror jag att den enskilt mest effektiva metoden för att tränga undan nätverken skulle vara att tillåta småskalig odling av marijuana för eget bruk. Jag är medveten om att det inte går att förhindra människor från att sälja till vänner och bekanta. Däremot kommer någon storskalig kommersialisering inte att kunna ske och man minskar därmed risken för att vinstmotiv gör att marknadsföring (tillåten eller i smyg) gör att efterfrågan ökar.

Med den illegala marknaden för lätta droger följer risker för att brottsnätverk utvidgar sin verksamhet till exempelvis beskyddarverksamhet, momsbedrägerier och hantering av illegal arbetskraft. Vi såg detta under förbudstiden i USA - som också blev ett uppsving för den organiserade brottsligheten. Trots att alkoholförbudet sedermera avskaffades levde mycket av maffiaverksamheten och det har tagit lång tid för ordningsmakten att kämpa ner maffianätverken.

En del av marknaden för illegala substanser kommer givetvis att finnas kvar - även sedan lokala hemmaodlare tagit över produktionen av marijuana. Det finns en rad substanser som vi inte vill legalisera, då framför allt opioiderna, metaamfetamin och crack (som man faktiskt har lyckats tränga tillbaka i USA). Men om marknaden för cannabis försvinner har en stor del av den kriminellt kontrollerade marknaden gått upp i rök.

Jag skulle vilja beteckna den svenska drogpolitiken som kunskapsresistent i och med att man inte tar intryck av forskning och internationella erfarenheter. Att några politiska partier är på väg att svänga är förstås bra, men en partiell legalisering riskerar att få effekter motsatta de avsedda. För att en omläggning ska få effekt på våldet krävs att utbudet från brottssyndikaten ersätts med utbud från andra källor - utan att efterfrågan ökar. Den mest framgångsrika metoden för att uppnå denna effekt tror jag är en radikal liberalisering av synen på hemmaodling och ett fortsatt förbud mot kommersiell försäljning av cannabisprodukter.

Kroppens inbyggda badrumsvåg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Snubblar över en ny vetenskaplig artikel där svenska forskare kommit fram till att däggdjur förmodligen har en inbyggd våg som reglerar vikten och aptiten . Förutom välkända mekanismer, som kopplas till fettmassan, verkar det finnas en helt oberoende mekanism som är kopplad till hur mycket benmassan i kroppen belastas. Genom att inte sitta ner eller genom att bära tungt kan man alltså lura kroppen att man väger mer än man gör och därigenom stimulera signaler som leder till viktnedgång. …

Läs mer!

Följ Coronavirusets spridning på karta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Oroväckande uppgifter från experter på epidemiologi angående det nya viruset som sprids i Kina . På John-Hopkinsuniversitetet har man tagit fram en karta där det går att följa epidemins spridning . Andra forskare har uppskattat spridningsbenägenheten (R0) till 2,6, vilket innebär att varje smittad person smittar 2,6 andra . Det som kan tyckas - och beskrevs - som panikartade åtgärder i Kina kan därför mycket väl vara befogat. Virus har alltid varit ett betydande hot för människan, …

Läs mer!

Google startar söktjänst för data

Den hälsosamme ekonomisten

Google startar nu en söktjänst för data. Jag har inte en aning om vad man kan hitta där, men det är nog en hel del. Det första som borde läggas ut är definitionen av svenska postnummerområden. Som jag skrivit tidigare har det riskkapitalägda företaget Postnummerservice monopol på att leverera informationen om postnummer, vilket är helt absurt. … Läs mer!

Nästa person till hackning

Den hälsosamme ekonomisten

Omdömeslösheten hos Saudiarabiens ledare Mohammad bin Salman tycks betydande. Först köpte han spionprogramvara från det israeliska företaget NSO Group . Denna använde han för att - personligen - infektera mobiltelefonen för Jeff Bezos - företaget Amazons ägare. Man kan dock notera att Bezos kom billigt undan - det var bara telefonen … Läs mer!

Så kommer dagens arbetsplatser att försvinna

Den hälsosamme ekonomisten

När jag fick syn på Microsofts nya arbetsverktyg för att analysera hur medarbetarnas arbetstid används insåg jag plötsligt hur det kommer att gå till när dagens arbetsplatser försvinner. Nej, jag pratar då inte om arbeten som hemtjänstpersonal, bussförare eller montörer - utan om de fria administrativa arbetena. Min spaning är att det inte … Läs mer!

LO:s kampanjfilmer blir allt märkligare

Den hälsosamme ekonomisten

Såg LO:s senaste reklamfilm på Twitter och får konstatera att det är något av det mer märkliga jag sett. Mörka moln och referenser till politiker som dagens unga antagligen inte känner igen. Vad vill man säga? Om det började så här, hur ska det då sluta? Det är dags att ta tillbaka jämlikheten. pic.twitter.com/vyumntztmT — LO … Läs mer!

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag … Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska … Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism