En modell för endogen smittspridning

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 27 March, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

De epidemiologiska modeller som vanligen används för att beskriva smittspridning utgår från att enskilda individer är korkade och inte anpassar sitt beteende till upplevda risker - om de inte får order om att göra det. Men det kan finnas en annan och mer effektiv väg att bekämpa virus. Tänk om vi kunde utnyttja medborgarnas vilja att förbli friska som ett vapen mot virusspridningen?

Antagandet om att individuella ansträngningar för att undvika smitta är en funktion av risken för att bli smittad ter sig rimligt. Är det en på en miljon som är smittad beter man sig på ett visst sätt, är det en på hundra beter man sig på ett annat sätt.

Men hur ska nyttomaximerande individer förmås att agera rationellt? Som Daniel Kahneman konstaterar i boken "Tänka snabbt och långsamt" - människan är notoriskt dålig på att bedöma små och abstrakta risker. Som risken för att bli smittad av ett virus.

Ett sätt är därför att överlåta alla beräkningar av risker till någon eller något som är bättre på den uppgiften. Man kan tänka sig att varje individ får datorstöd - kanske via mobiltelefonen - för att agera korrekt i varje given situation. En dator kan göra mycket bättre överslagsberäkningar än den mänskliga hjärnan och kan hjälpa oss att agera rationellt. 

Ett dynamiskt och rationellt beteende av befolkningen kan bidra till att sänka spridningskoefficienten R så lågt att vissa virus får svårt att överleva. Om smittorisken stiger över några enstaka procent kommer den sociala distanseringen automatiskt slås på och begränsa det sociala umgänget. Är smittorisken däremot låg beter sig alla som vanligt.

När smittan är utbredd i samhället är risken att bli smittad stor, men i början av en epidemi är risken alltid låg. Om människor agerar på faktiska risker kommer de att vara ganska oförsiktiga i början av epidemin. Men eftersom någon trots allt är smittad kommer oförsiktigheten tyvärr leda till att smittan tar fart. Vid någon punkt har risken att smittas blivit så stor att individerna frivilligt väljer att idka social distansering, även om detta medför vissa nyttoförluster. Och när smittan når en tillräckligt hög nivå kommer den endogena sociala distanseringen i bästa fall att leda till att R hamnar under 1,0 - smittan dör då ut.

I den vetenskapliga artikeln "Choices, beliefs, and infectious disease dynamics" från 2003 visar Christopher Auld att en epidemi når en balanserad nivå betydligt tidigare om agenterna som sprider smittan är rationella. Just denna analys tar sin utgångspunkt i spridningen av HIV, men principerna är likartade för en sjukdom som Covid-19. Skillnaden är att vi i fallet Covid-19 inte enbart talar om sexuella kontakter, utan om alla sociala kontakter på mindre än två meters avstånd.

Problemet med den rationella strategin är att det i början av en epidemi inte är individuellt rationellt att idka social distansering - det är först när smittan drabbar ett större antal personer som den individuella kostnaden börjar sammanfalla med den samhällsekonomiska. Vet man inte vem som är smittad ter det sig irrationellt att alla idkar social distancering bara för att skydda några få. Så är dock inte fallet, eftersom en epidemi som inte hejdas har ett väldigt förutsägbart förlopp. Det är rationellt för kollektivet som helhet att alla agerar tidigt.

Den sociala distanseringen kan inledas när det är kollektivt rationellt att agera eller först när det är rationellt för individen. I det första fallet blir resultatet att epidemin aldrig startar, i det andra fallet att den klingar av när en viss andel blivit smittade.

Om Folkhälsomyndigheten hade kunnat övertyga svenska folket om att idka social distancering tidigt - alltså redan när kunskapen om att en farlig epidemi var på ingång dök upp - skulle man även ha kunnat rädda de först drabbade svenskarna. Vi kan bara spekulera i skälen till att man inte agerade tidigare. Kanske ligger det en modell bakom besluten, en modell som bygger på att enskilda individer inte agerar rationellt?

I uppsatsen av Auld motsvarar det antagandet om att människor har myopiska preferenser. Det är säkert ett rimligt antagande i många situationer, exempelvis när den spanska sjukan drabbade världen 1917-18. Det är däremot inte säkert att det är en korrekt beskrivning av dagens situation - när vi är välinformerade om såväl antalet smittade som sjukdomens egenskaper.

Bristande kunskap om epidemin riskerar att leda till overshoot om samhällen hamnar i ett läge där en drastisk social distansering blir det individuellt rationella. Vi ser det i länder som initialt varit omedvetna om smittans omfattning - exempelvis Kina (Wuhan), USAItalien och Spanien. Den sociala distanseringen leder i sin tur till stora ekonomiska förluster - mycket större än om epidemin varit känd och genomlyst.

Länder där medborgarna har en relativt god uppfattning om smittoläget kan anpassa sig långsamt och skruva upp den sociala distanseringen i takt med att den faktiska individuella risken ökar. Det ser vi i Sverige och andra länder som smittspårat och testat befolkningen för att löpande få en lägesbild. Det allra bästa resultatet nås dock i länder där myndigheterna agerar proaktivt i stället för reaktivt, vilket innebär att de från centralt håll initierar social distansering redan innan det blivit individuellt rationellt. Dit hör Hong Kong, Taiwan och Sydkorea.

Sverige är ett av de länder som lyckats bäst med att begränsa Covid-19. Men centrala beslutsfattare har låtit tankespöken styra agerandet. Två sådana tankespöken är dels att epidemier bara kan hejdas av att befolkningen blir immun (befolkningsimmunitet), dels att människor agerar passivt och saknar förmåga att reagera på verkliga risker.

Men som framgår av Aulds modell går det även att uppnå en mental folkimmunitet - det enda som krävs är kunskap, rationalitet och information. Därför bör vi satsa på att få ännu bättre koll på virusläget och på att underlätta rationella beslut. Medborgarna behöver elektroniskt stöd för att veta hur de kan minimera risken för att bli sjuka.

För att beräkna sannolikhetsfunktionen för smitta kan simuleringsmodeller och positionsdata användas. Finfördelade epidemiologiska geodata kan utgöra indata - mobilen levererar sedan beslutsstöd, givet användarens egenvalda riskprofil. Tekniken gör det möjligt att överlista den traditionella logistiska virusspridningsfunktionen och kringgå den mänskliga hjärnans oförmåga att bedöma risker. Individerna kan med dessa hjälpmedel koordinera sig själva för att uppnå det kollektiva målet om att utplåna viruset - helt utan några centrala förbud eller restriktioner. Det enda som kanske kan behövas är myndigheter som agerar proaktivt för att starta motståndet i tid.

Blir Sverige mer eller mindre korrumperat?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Förr fick man guldklocka efter lång och trogen tjänst hos staten. Numera f år man ett litet bolag med ljusa framtidsutsikter . Expressen skriver om SMHI:s avknoppning av ett bolag som sysslar med sjöväderinformation.  "Den 24 april bildade Tom Sandberg företaget Gale Force som 1 juli köpte affärsverksamheten för 5,5 miljoner kronor. Priset sattes inte av en oberoende utvärderare, verksamheten såldes inte i konkurrens." Frågan är - har den här typen av korruption alltid …

Läs mer!

Så tar man fram intyget som krävs för resa till Norge

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Lite fascinerad över att inga tidningar skriver om hur man bär sig åt för att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Detta krävs ju om man som värmlänning ska resa till Norge , exempelvis. Så jag surfade in på Skatteverkets hemsida för att se om det gick att klara av att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Jag lyckades. Det var inte speciellt svårt faktiskt. Först går man in på privata sidor. Därefter väljer man "folkbokföring" i menyn. Scrollar man ner på sidan hittar man rubriken …

Läs mer!

Bank-ID har fått konkurrens av Freja e-ID

Den hälsosamme ekonomisten

Bank-ID har fått status av infrastruktur för identifiering. Faktum är att jag inte ens trodde det var möjligt att starta en konkurrerande tjänst, men läser i Techworld att det finns en konkurrent - Freja e-ID . Att det finns flera ID-tjänster är egentligen en beredskapsfråga och våra myndigheter borde därför se till att stödja åtminstone … Läs mer!

EU har blivit ett nollsummespel

Den hälsosamme ekonomisten

Politiska nivåer fyller i regel något slags funktion. Men nu när Coronapaketet och långtidsbudgeten är klar tvingas vi konstatera att det mesta av pengarna som skickas in i EU faktiskt inte gör någon nytta. Detta innebär inte att EU helt saknar existensberättigande, men att EU:s budget till större delen består av trams och inte syftar till att … Läs mer!

Är polisen det mest effektiva?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser i Sydsvenskan att två sociologer vill nedmontera polisen. Ska till att börja med konstatera att sådana tankar inte brukar sluta väl - kanske främst därför att de som föreslår dylika saker i regel inte har något bra förslag om vad de ska ersätta polisen med. Men vad är det i allmänhet som avhåller människor från att begå brott? Jag … Läs mer!

Antoni Fauci får frågan om barn sprider smittan till vuxna

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssna gärna på den här intervjun med Antoni Fauci . Han får frågor bland annat om huruvida personer utan symptom sprider smitta och om barn sprider smittan till vuxna. Väldigt intressant. Läs mer!

När uppstår flockimmunitet?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan som många ställer är när flockimmunitet uppstår och spridningen av Covid-19 upphör om myndigheterna inte vidtar några åtgärder alls? Det bästa sättet att ta reda på det är antagligen att studera länder som inte har förutsättningar för att stänga ner ekonomin och/eller idka social distansering på samma sätt som exempelvis de nordiska … Läs mer!

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om … Läs mer!

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningst… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism