Elsevier hindrar dig från att besöka vissa webbsidor

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 2 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu har politikerna ställt till det rejält. Det holländska bokförlaget Elsevier har gjort stora pengar på att sälja vetenskapliga artiklar som producerats av forskare som i sin tur finansierats med skattemedel. Köparna är likaledes forskare - som betalar för artiklarna med skattemedel. En genial affärsidé kan man tycka; ett privat företag använder skattemedel för att producera en produkt - och sedan skattemedel för att köpa samma produkt. Kvalitetskontrollen av tidskrifterna sköter man genom att låta andra forskare gratis läsa igenom artiklarna och ge synpunkter. Kvar finns bara en editor, som i bästa fall får några kronor för besväret.

Hur kunde det blir så här, undrar ni säkert? Jo, för att förstå bakgrunden till att Elsevier existerar måste man gå tillbaka till den era då vetenskapliga artiklar trycktes i vetenskapliga tidskrifter och gavs ut på papper. Detta var en kostsam process och någon måste utföra jobbet med att trycka alla upplagor och distribuera dessa till bibliotek runt om i världen.

Det är här Elsevier kommer in. Även om utbildningsinstitutionerna världen över betalar för själva forskningen och för att forskare ska få tillgång till vetenskapliga tidskrifter var det ingen som betalade för de vetenskapliga tidskrifterna som sådana. 

Produktionen av de vetenskapliga artiklarna sköts i princip helt och hållet av vetenskapssamfundet, men Elsevier använder en del av överskottet från försäljningen för att finansiera tryckningen av pappersupplagan. Att prenumerera på en vetenskaplig tidskrift kostar många tusen kronor om året och det finns många vetenskapliga tidskrifter som ett universitetsbibliotek måste prenumerera på. Många. Distributionen och tryckningen av de vetenskapliga tidskifterna är en mångmiljardindustri.

På 1990-talet kom Internet. De vetenskapliga tidskrifterna började produceras elektroniskt och kunde laddas ner som ett så kallat .pdf-dokument. Forskarna började byta artiklar i detta format och de vetenskapliga tidskrifterna i pappersformat blev irrelevanta. Kvar fanns bokförlaget Elsevier som fortfarande ägde rätten till de vetenskapliga tidskrifterna, men som numera saknade arbetsuppgifter. Förlaget hade i princip bara tryckt tidskrifterna och sålt dessa till högskolor och universitet över hela världen. Man har genom åren tjänat mångmiljardbelopp på att utföra ett arbete som inte längre är nödvändigt. Och man gör det fortfarande.

Att forskare över hela världen är upprörda över denna parasitära verksamhet är begripligt. Speciellt problematiskt är bokförlagets monopol för forskare i fattiga länder, som inte har råd att prenumerera på de tusentals tidskrifter som var och en kostar några tusen kronor per år. För ett vanligt universitetsbibliotek kostar prenumerationerna på enbart Elseviers tidskrifter fem miljoner kronor årligen. Multiplicera detta med antalet högskolor och högskolebibliotek i Sverige och sedan med antalet lärosäten i världen så förstår ni hur mycket pengar det handlar om.

Alltihop helt i onödan, produktionen och distributionen av alla dessa tidskrifter kan i dag ske med hjälp av algoritmer och skulle kunna koordineras av ett litet antal personer och göras tillgänglig för hela världen. Gratis.

Så låt oss räkna på vad alltihop kan kosta. Antalet högre lärosäten i världen är 25 000, antalet vetenskapliga tidskrifter som ett universitetsbibliotek prenumererar på kanske uppgår till 1 000 och varje tidskrift kanske kostar 1 000 kronor i snitt. Det blir 25 miljarder kronor och det är mycket lågt räknat. Tjugofem miljarder av skattemedel slösas bort varje år därför att utbildningsväsendet ännu inte lyckats få bort parasiten ur systemet och övergå till en digital modell - detta 30 år efter att övergången till elektroniska tidskrifter påbörjades.

Men varför står vi kvar på samma punkt? Jo, det har att göra med upphovsrätt och path-dependence. I februari 2017 avgjorde Patent- och marknadsdomstolen ett mål mellan Bredbandsbolaget och upphovsrättsinnehavare från film- och medieindustrin. Där fastställdes att Internetoperatörer är medskyldiga till brott som begås via deras nät. Det kan handla om att en forskare i Sverige laddar ner en vetenskaplig artikel om daggmaskarnas sexliv från en server någonstans i världen. Givet att denna server inte tillhör Elsevier (om Elsevier äger rättigheterna till artikeln) har forskaren då begått ett brott. Brottet är olovlig fildelning.

Elsevier har nu ställt bredbandsleverantören Bahnhof inför rätta för att kundernas internetanslutningar kan utnyttjas för att besöka hemsidor där det går att få illegal tillgång till texter som bokförlaget äger upphovsrätten till. I enlighet med tidigare rättspraxis har domstolen gått på Elseviers linje, vilket innebär att leverantörerna måste avlyssna och filtrera bredbandsanvändarnas uppkopplingar så att de inte laddar ner vetenskapliga artiklar som Elsevier äger rättigheterna till. Svenska bibliotek har visserligen sagt upp avtalet med Elsevier, men det hjälper föga då forskarna och institutionerna ändå måste betala för artiklarna. Alternativet är att dela artiklarna illegalt, men som ni säkert förstår kan ingen offentligt finansierad forskningsinstitution kräva att deras anställda ska begå brott för att kunna utföra sitt arbete.

Enligt domslut är alla internetleverantörer förpliktade att blockera webbsidor där man kan ladda ner vetenskapliga artiklar som Elsevier har rättigheterna till. Annars tvingas Telia, Bredbandsbolaget och Bahnhof betala dryga böter. Om Elsevier anser att en server används för att ladda ner vetenskapliga tidskrifter som bokförlaget har rättigheterna till måste alla svenska internetleverantörer blockera den servern. Patent och marknadsdomstolen kan i sin tur hänvisa till EUs Infosocdirektiv, som fastställer att operatörer är medskyldiga till brott som begås via deras nät och att rättighetsinnehavare får beordra operatörer att blockera sidor som kan användas för ”upphovsrättsintrång”, det vill säga fildelning.

Nu sitter vi här, med ett bokförlag utan egentlig affärsidé som kan blockera världens övergång till en fri och effektiv forskningsmiljö. Det är den yttersta konsekvensen av att försöka tillämpa upphovsrättslagar som är utformade för en värld där det enbart finns papperspublikationer i en värld där alla nya vetenskapliga rön publiceras elektroniskt. 

Det är naturligtvis irriterande att ett bokförlag tjänar 25 miljarder på att sabotera övergången till en digital forskningmiljö. Men det är inte den stora kostnaden. Den stora kostnaden är att tiotals miljoner forskare i fattiga länder exkluderas från vetenskapssamfundet, då deras lärosäten inte har råd att prenumerera på alla dessa vetenskapliga tidskrifter. Kostnaden kan summeras som alla uteblivna upptäckter och förbättringar som hade kunnat komma världen till del om forskarna haft tillgång till samma kunskapsunderlag som forskare från rika länder.

Personligen är jag förvånad över att denna samhällsekonomiska förlust inte uppmärksammas mer. Det handlar inte om några 25 miljarder. Även om dessa forskares potentiella bidrag till världens BNP via produktivitetsförbättringar är så litet som 0,1 procent handlar det om 0,001*800 000 000 000 000 =  800 000 000 000 kronor, alltså 800 miljarder kronor varje år. Bara för att politikerna inte anpassat upphovsrättslagstiftningen till en digital värld.

Summan är stor, så stor att den skulle räcka till att ge den fattigaste miljarden människor i världen 800 kronor per år och person. Det kan tyckas lite, men den fattigaste miljarden lever på mindre än 6 000 kronor per år. Ska vi verkligen låta ett holländskt bokförlag stå i vägen för denna potentiella förbättring?

Ekonomer överskattar tillväxten med fyra procentenheter

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vi vet att nationalekonomer är notoriskt dåliga på att förutsäga ekonomiska nedgångar - trots att de i normala konjunkturlägen gör ganska bra prognoser. I snitt missar man ekonomiska nedgångar med hela fyra procentenheter trots att man gör prognosen så sent som i september föregående år . Det framgår av en omfattande analys som The Economist genomfört - en analys som bekräftar mina misstankar . Nu är vi inne i december och då brukar träffsäkerheten vara något högre. Givet att tillväxte…

Läs mer!

Den blågröna majoriteten gör ett bra jobb med cykelbanorna

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Cyklade till jobbet som vanligt i morse. Skillnaden för oss cyklister var att det för första gången hade snöat. Därmed blev måndagsmorgonen ett test på den nya blågröna majoritetens ambitioner att hålla cykelbanorna fria från is och snö. Mitt betyg blir väl godkänt. Visserligen hade man inte hunnit med cykelbanan längs Hornsgatan så jag fick (regelvidrigt) cykla på trottoaren, men i övrigt var röjningen i stort sett klanderfri. Över Hornstullsbron var det i stort sett bart, medan det …

Läs mer!

År 2010 fick Sverigedemokraterna avgörande inflytande

Den hälsosamme ekonomisten

Var befann sig Jonas Sjöstedt , Alice Bah Kuhnke och Gita Nabavi den åttonde december 2010? Jag ställer frågan eftersom detta var den första gången då de rödgröna partierna tog hjälp av Sverigedemokraterna för att få igenom en budget i Riksdagen. Tack vare SD lyckades de rödgröna få igenom en besparing på 300 miljoner kronor i regeringskans… Läs mer!

Den franska folksjälen bör gå i terapi

Den hälsosamme ekonomisten

Hur kommer det sig att fransoserna sympatiserar med människor som bränner saker och vandaliserar egendom på allmän plats? Och hur kommer det sig att de tror att folkligt missnöje av detta slag är ett tecken på att politiken som bedrivs är olämplig? Den franska folksjälen bör gå i terapi. Det måste vara något som hände i barndomen som gjort … Läs mer!

Nyval mer sannolikt

Den hälsosamme ekonomisten

Vilka möjligheter återstår sedan Stefan Löfven röstats ner? Ja, egentligen alla. Extraval, M+KD-regering med C+L-stöd eller S+MP-regering med C+L-stöd. Annie Lööf bestämmer i princip. Själv sätter jag följande sannolikheter på de respektive alternativen. 1) M+KD-regering: 30 procent. 2) Extraval: 30 procent. 3) S+MP-regering: 40 … Läs mer!

Servettskissen får konsekvenser för Arbetsförmedlingen

Den hälsosamme ekonomisten

Arbetsförmedlingen varnar för att myndigheten kan behöva säga upp 4 500 anställda nästa år på grund av budgeten från M och KD som röstades igenom i veckan. Skälet är att en nedskärning av antalet anställda inte omedelbart får effekt på kostnadsmassan. Myndigheten har i dag 14 500 anställda och många frågar sig med rätta vad den håller på med. … Läs mer!

Nej, SJ har inte blivit hackat

Den hälsosamme ekonomisten

En rubrik på SvT gör gällande att SJ har blivit hackat . Men så är det alltså inte. Det handlar om att obehöriga personer loggat in på SJ med kundernas korrekta autenticeringsuppgifter. Och det är inte svårt att förstå varifrån dessa uppgifter kommer, då många användare använder samma lösenord på många olika webbplatser. Den som vill kolla … Läs mer!

Inför hastighetsgräns på 25 km/h för cykelbanor

Den hälsosamme ekonomisten

Eftersom jag numera pendlar till jobbet med cykel måste jag dela med mig av några observationer. För det första att en del cyklister kör alldeles för fort, för det andra att rätt många fotgängare går ut i cykelbanan utan att se sig för. Framför allt är kombinationen inte speciellt bra då en kollision i 50 km/h varken är bra för fotgängaren eller … Läs mer!

Inget dåligt erbjudande till Lööf och Björklund

Den hälsosamme ekonomisten

Förvånar mig lite att Annie Lööf inte tackade ja till budet om att avskaffa värnskatten. Men loppet är förstås inte kört ännu - nu kan hon förhandla utifrån en starkare position om Löfven fortfarande är intresserad.  Ska vi tro på beskrivningarna som cirkulerar - säkert läckta från Sveavägen 68 - var det ett riktigt bra erbjudande som L … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism