Elsevier hindrar dig från att besöka vissa webbsidor

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 2 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu har politikerna ställt till det rejält. Det holländska bokförlaget Elsevier har gjort stora pengar på att sälja vetenskapliga artiklar som producerats av forskare som i sin tur finansierats med skattemedel. Köparna är likaledes forskare - som betalar för artiklarna med skattemedel. En genial affärsidé kan man tycka; ett privat företag använder skattemedel för att producera en produkt - och sedan skattemedel för att köpa samma produkt. Kvalitetskontrollen av tidskrifterna sköter man genom att låta andra forskare gratis läsa igenom artiklarna och ge synpunkter. Kvar finns bara en editor, som i bästa fall får några kronor för besväret.

Hur kunde det blir så här, undrar ni säkert? Jo, för att förstå bakgrunden till att Elsevier existerar måste man gå tillbaka till den era då vetenskapliga artiklar trycktes i vetenskapliga tidskrifter och gavs ut på papper. Detta var en kostsam process och någon måste utföra jobbet med att trycka alla upplagor och distribuera dessa till bibliotek runt om i världen.

Det är här Elsevier kommer in. Även om utbildningsinstitutionerna världen över betalar för själva forskningen och för att forskare ska få tillgång till vetenskapliga tidskrifter var det ingen som betalade för de vetenskapliga tidskrifterna som sådana. 

Produktionen av de vetenskapliga artiklarna sköts i princip helt och hållet av vetenskapssamfundet, men Elsevier använder en del av överskottet från försäljningen för att finansiera tryckningen av pappersupplagan. Att prenumerera på en vetenskaplig tidskrift kostar många tusen kronor om året och det finns många vetenskapliga tidskrifter som ett universitetsbibliotek måste prenumerera på. Många. Distributionen och tryckningen av de vetenskapliga tidskifterna är en mångmiljardindustri.

På 1990-talet kom Internet. De vetenskapliga tidskrifterna började produceras elektroniskt och kunde laddas ner som ett så kallat .pdf-dokument. Forskarna började byta artiklar i detta format och de vetenskapliga tidskrifterna i pappersformat blev irrelevanta. Kvar fanns bokförlaget Elsevier som fortfarande ägde rätten till de vetenskapliga tidskrifterna, men som numera saknade arbetsuppgifter. Förlaget hade i princip bara tryckt tidskrifterna och sålt dessa till högskolor och universitet över hela världen. Man har genom åren tjänat mångmiljardbelopp på att utföra ett arbete som inte längre är nödvändigt. Och man gör det fortfarande.

Att forskare över hela världen är upprörda över denna parasitära verksamhet är begripligt. Speciellt problematiskt är bokförlagets monopol för forskare i fattiga länder, som inte har råd att prenumerera på de tusentals tidskrifter som var och en kostar några tusen kronor per år. För ett vanligt universitetsbibliotek kostar prenumerationerna på enbart Elseviers tidskrifter fem miljoner kronor årligen. Multiplicera detta med antalet högskolor och högskolebibliotek i Sverige och sedan med antalet lärosäten i världen så förstår ni hur mycket pengar det handlar om.

Alltihop helt i onödan, produktionen och distributionen av alla dessa tidskrifter kan i dag ske med hjälp av algoritmer och skulle kunna koordineras av ett litet antal personer och göras tillgänglig för hela världen. Gratis.

Så låt oss räkna på vad alltihop kan kosta. Antalet högre lärosäten i världen är 25 000, antalet vetenskapliga tidskrifter som ett universitetsbibliotek prenumererar på kanske uppgår till 1 000 och varje tidskrift kanske kostar 1 000 kronor i snitt. Det blir 25 miljarder kronor och det är mycket lågt räknat. Tjugofem miljarder av skattemedel slösas bort varje år därför att utbildningsväsendet ännu inte lyckats få bort parasiten ur systemet och övergå till en digital modell - detta 30 år efter att övergången till elektroniska tidskrifter påbörjades.

Men varför står vi kvar på samma punkt? Jo, det har att göra med upphovsrätt och path-dependence. I februari 2017 avgjorde Patent- och marknadsdomstolen ett mål mellan Bredbandsbolaget och upphovsrättsinnehavare från film- och medieindustrin. Där fastställdes att Internetoperatörer är medskyldiga till brott som begås via deras nät. Det kan handla om att en forskare i Sverige laddar ner en vetenskaplig artikel om daggmaskarnas sexliv från en server någonstans i världen. Givet att denna server inte tillhör Elsevier (om Elsevier äger rättigheterna till artikeln) har forskaren då begått ett brott. Brottet är olovlig fildelning.

Elsevier har nu ställt bredbandsleverantören Bahnhof inför rätta för att kundernas internetanslutningar kan utnyttjas för att besöka hemsidor där det går att få illegal tillgång till texter som bokförlaget äger upphovsrätten till. I enlighet med tidigare rättspraxis har domstolen gått på Elseviers linje, vilket innebär att leverantörerna måste avlyssna och filtrera bredbandsanvändarnas uppkopplingar så att de inte laddar ner vetenskapliga artiklar som Elsevier äger rättigheterna till. Svenska bibliotek har visserligen sagt upp avtalet med Elsevier, men det hjälper föga då forskarna och institutionerna ändå måste betala för artiklarna. Alternativet är att dela artiklarna illegalt, men som ni säkert förstår kan ingen offentligt finansierad forskningsinstitution kräva att deras anställda ska begå brott för att kunna utföra sitt arbete.

Enligt domslut är alla internetleverantörer förpliktade att blockera webbsidor där man kan ladda ner vetenskapliga artiklar som Elsevier har rättigheterna till. Annars tvingas Telia, Bredbandsbolaget och Bahnhof betala dryga böter. Om Elsevier anser att en server används för att ladda ner vetenskapliga tidskrifter som bokförlaget har rättigheterna till måste alla svenska internetleverantörer blockera den servern. Patent och marknadsdomstolen kan i sin tur hänvisa till EUs Infosocdirektiv, som fastställer att operatörer är medskyldiga till brott som begås via deras nät och att rättighetsinnehavare får beordra operatörer att blockera sidor som kan användas för ”upphovsrättsintrång”, det vill säga fildelning.

Nu sitter vi här, med ett bokförlag utan egentlig affärsidé som kan blockera världens övergång till en fri och effektiv forskningsmiljö. Det är den yttersta konsekvensen av att försöka tillämpa upphovsrättslagar som är utformade för en värld där det enbart finns papperspublikationer i en värld där alla nya vetenskapliga rön publiceras elektroniskt. 

Det är naturligtvis irriterande att ett bokförlag tjänar 25 miljarder på att sabotera övergången till en digital forskningmiljö. Men det är inte den stora kostnaden. Den stora kostnaden är att tiotals miljoner forskare i fattiga länder exkluderas från vetenskapssamfundet, då deras lärosäten inte har råd att prenumerera på alla dessa vetenskapliga tidskrifter. Kostnaden kan summeras som alla uteblivna upptäckter och förbättringar som hade kunnat komma världen till del om forskarna haft tillgång till samma kunskapsunderlag som forskare från rika länder.

Personligen är jag förvånad över att denna samhällsekonomiska förlust inte uppmärksammas mer. Det handlar inte om några 25 miljarder. Även om dessa forskares potentiella bidrag till världens BNP via produktivitetsförbättringar är så litet som 0,1 procent handlar det om 0,001*800 000 000 000 000 =  800 000 000 000 kronor, alltså 800 miljarder kronor varje år. Bara för att politikerna inte anpassat upphovsrättslagstiftningen till en digital värld.

Summan är stor, så stor att den skulle räcka till att ge den fattigaste miljarden människor i världen 800 kronor per år och person. Det kan tyckas lite, men den fattigaste miljarden lever på mindre än 6 000 kronor per år. Ska vi verkligen låta ett holländskt bokförlag stå i vägen för denna potentiella förbättring?

Varför bör man rösta på Piratpartiet?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan 2013 har jag varit engagerad i Piratpartiet . Jag började engagera mig ett år efter att jag lämnat Moderaterna när de inte stod upp för offentlighetsprincipen i EU. Som politisk broiler kan jag inte släppa politiken helt, men jag vill helst arbeta för något jag tror på - inte för ett parti i största allmänhet. Det viktiga för mig är att göra något för att vrida samhället i rätt riktning. Piratpartiet startade som en protest mot inskränkningar i rätten att dela filer och en upphovsrä…

Läs mer!

Britterna lär ge Brexitpartiet mer än 35 procent i dag

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag röstar Storbritannien i EU-valet. Vallokalerna är öppna, men etermedierna i landet är belagda med förbud att rapportera vartåt det lutar. Tidningarna skriver en del, men förvånansvärt lite med tanke på att den ledande remain-ministern i kabinettet Andrea Leadsom har avgått, samtidigt som Theresa May väntas bli avsatt. Boris Johnson lär ta hem spelet och han kan behöva genomföra en hård Brexit för att ta tillbaka trovärdigheten för Tories . I EU-valet lär det vara kört - …

Läs mer!

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? … Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig … Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism