Elasticiteten för plastpåsar

Thursday 6 February, 2020

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Regeringen räknar med att få in 2,7 miljarder på platspåseskatten och har räknat med en priselasticitet på 0,7. Det innebär att en prishöjning med 10 procent minskar efterfrågan med 7 procent.

Men definitionen av "plastpåse" är snäv. Papperspåsar omfattas givetvis inte och de är ett nära substitut. Flergångspåsar gjorda av plast omfattas inte heller och de är också ett nära substitut.

Det är därmed inte troligt att någon kommer att köpa plastpåsar och betala tre kronor i skatt när det finns flergångspåsar i plast och papperspåsar. Det kommer säkert också att finnas påsar i många andra material, exempelvis textil.

Att uppgradera plastpåsarna till flergångspåsar kan bli lönsamt då sådana inte beläggs med skatt. Men flergångspåsar kräver givetvis betydligt mer plast vid tillverkningen. Om påsarna sedan används mer än en gång är oklart.

Samtidigt är butiken full at plastförpackningar i olika storlekar. Ibland är det mer plast än varor, faktiskt. Men plastpåseskatten berör förstås inte all den plast som själva varorna är förpackade i.

Det här är riktigt dum symbolpolitik. Vill regeringen göra något åt plastproblemet bör man givetvis beskatta plasten som sådan, inte en av alla de produkter som tillverkas av plast. Av något skäl har man inte gjort det och jag kan inte förstå varför man medvetet gör fel.

Kanske är det för att man inser att plast trots allt är det bästa alternativet i många fall och att det skulle bli alltför tydligt att en skatt på plast som sådan i själva verket skadar miljön? Därför slår man till enbart mot plastkassarna för att visa att man bryr sig om miljön. Symbolpolitik när den är som allra sämst.