Du ska ta ledningen och makten

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 26 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar över samtiden. Vi står inför en lång rad hot. Kärnvapenkrig, antibiotikaresistens, meteoritnedslag, viruspandemier. Men det är ett hot som mer än andra används som språngbräda för personer som vill ta ledningen och makten. 

Tänker naturligtvis på Johan Rockström som menar att politikerna bör reglera sockerhalten i maten - för att detta är en viktig del om vi ska kunna uppfylla Parisavtalet. Sådan är mänskligheten - vi kan bara fokusera på ett hot åt gången. Och förmågan att identifiera det viktigaste hotet mot gruppen är avgörande för vem som tar ledningen och makten.

I ett litet samhälle, ett jägarsamhälle, är förmågan att identifiera hot och möjligheter och att samla gruppen för att möta hotet en viktig egenskap. Den är så viktig att de processer som sållat ut ledare i den lilla gruppen även fungerar i öppna samhällen, ytterst i samhällen som består av miljarder människor.

Benägenheten att följa ledare som pekar ut faror och möjligheter har varit både till gagn och onytta för mänskligheten. Winston Churchills förmåga att samla västvärlden mot det nazistiska hotet var avgörande för att vi i dag lever i demokratier. Samtidigt var Adolf Hitlers förmåga att samla det tyska folket mot judarna och andra minoriteter det problem som Churchill stod inför.

Kollektivismen kan vara god eller ond och det är inte alltid självklart att goda syften automatiskt leder till goda kollektiva handlingar. Vi har haft tur i och med att de rätta värdena segrat, men det kunde lika gärna ha varit tvärtom.

Tanken att vi behöver en stark ledare för att lotsa oss förbi klimathotet implicerar att ledaren även ska ha makt över dagliga beslut. Som hur mycket socker vi konsumerar, om vi äter kött eller inte, om vi flyger till Kanarieöarna. Alla dessa beslut som i en marknadsekonomi normalt fattas av individer ska överprövas av en klimatdomstol.

Ska vi möta en militär fiende är den hierarkiska strukturen väl lämpad. Men ska vi hitta ett sätt att möta de många olika hot som mänskligheten står inför finns det en fara med att fokusera på fienden med stort "F". Risken är uppenbar att vi kämpar mot väderkvarnar, medan de verkliga hoten obemärkt växer till.

För tillfället ökar den globala medeltemperaturen med 0,13 grader per decennium. Fortsätter det i den takten kommer temperaturen vara en grad högre år 2100 än i dag. Om vi nu bortser från att vi inte vet om ökningen kommer att fortsätta ter det sig orimligt att lägga all energi på ett hot som inte är avgörande för mänsklighetens överlevnad. Nästan alla bedömare är eniga om att jorden överlever en höjning med en grad - från 15 grader till 16 grader - som inte skulle vara avgörande för mänskligheten.

Men även om koldioxiden skulle ha en helt avgörande roll är det inte Europa och USA som är problemets kärna. Ökningen av koldioxidutsläppen i Asien bara de senaste tio åren motsvarar USA:s samlade utsläpp.

Kina och Japan har utvecklat teknik för ren kolkraft och räknar med att bygga 2 000 kolkraftverk de kommande åren. Indien planerar för ytterligare några tusen. Vi kan naturligtvis minska vår sockerkonsumtion i Sverige, men det har föga betydelse för klimatet. Bryr sig då inte Kina och de andra länderna om koldioxidhotet? Jo, men det finns andra mål som är högre prioriterade. Det är lite som när fredsrörelsen under 1970-talet verkade för att skrota kärnvapnen - men glömde den lilla detaljen att en stor del av kärnvapnen fanns i det gamla östblocket, riktade mot oss.

Som jag påpekat tidigare är tekniken det enda instrument vi har för att möta koldioxidhotet - om det nu är ett hot. Ny teknik gör det olönsamt för Kina och Indien att bygga alla dessa nya kolkraftverk som planeras. Om vi vill hantera problemet med global uppvärmning handlar det alltså inte om vår konsumtion, utan om vad som händer i andra delar av världen.

Så varför har fokus kommit att hamna där det nu ligger? Min förklaring är att det handlar om ledarskap. Vi har idenitifierat ett hot och oron för hotet har i sin tur skapat en marknad för symboliska åtgärder. Precis som i det gamla stamsamhället träder ledare fram och säger sig ha sanningen. Lösningen, menar de, är att vi offrar delar av vår bekvämlighet. Genom att äta ekologiskt, avstå från kött och låta bli att flyga blir vi en del av en kollektiv rörelse för bättre miljö.

Problemet är bara att det inte fungerar, helt enkelt därför att det inte är vi som står för ökningen av koldioxidutsläppen. Självspäkelsen är ungefär lika effektiv som när kineserna skyllde solförmörkelser på den solätande draken och förde en massa väsen för att skrämma den. Det fungerade varje gång.

Teorin om den globala uppvärmningen har gett upphov till en miljardindustri. Företag och enskilda kan signalera ansvar och delaktighet genom att vidta symboliska åtgärder. Andra rangens forskare blir superstjärnor genom att inta de mest extrema uppfattningarna om vad vi borde göra. Åttiosju så kallade influencers skriver debattartiklar om att politikerna måste bortse från vad folket tycker och göra det rätta. Kändismeterologer förespråkar klimatdiktatur.

Under tiden verkar fysikens lagar på klimatet på samma sätt som alltid. Kina, Indien och Japan fortsätter bygga kolkraftverk. Miljarder slösas på att skrämma bort draken som slukat solen, medan de andra hoten mot mänskligheten går under radarn. Kärnvapenkrig, antibiotikaresistens, meteoritnedslag och viruspandemier. Inte för att hoten är mindre, utan därför att det ännu inte uppstått ett ekosystem kring dessa frågor på samma sätt som kring den globala uppvärmningen.

Själv tycker jag mest synd om dem som investerat alla sina besparingar i klimatindustrin om och när det visar sig att jordens medeltemperatur i själva verket är på väg att sjunka.

Låt Libran bli en stabil valuta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vad är ett betalningsmedel och vad är en aktie? Facebooks projekt Libra ställer detta på sin spets. Valutan är tänkt att vara till 100 procent uppbackad - frågan är bara av vad? Nationella valutor eller statsobligationer eller företagsobligationer? Oavsett om uppbackningen är 100 procent spelar det stor roll hur kontraktet mellan Librainnehavare och Librastiftelsen ser ut. Värdepapper med längre löptider levererar mer avkastning, men innebär också ett större risktagande. Om en valuta …

Läs mer!

Hur definieras koldioxidneutralitet?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Polen , Ungern , Tjeckien och Estland stoppade ett mål om att EU ska vara koldioxidneutralt 2050. Men vad menas egentligen med att ett land är koldioxidneutralt? Personligen tycker jag att definitionen bör ta sin utgångspunkt i hur ett lands eller en regions *konsumtion* påverkar koldioxidutsläppen. Ser man det så kommer EU sannerligen inte att vara koldioxidneutralt 2050, om nu detta är ett mål att sträva mot. Vår konsumtion leder nämligen till stora koldioxidutsläpp i Kina, Indien och …

Läs mer!

Nej Bolund, Libran lär inte vara riskabel

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att finansmarknadsministern varnar för Facebooks nya kryptovaluta Libra . Det borde han nog ha låtit bli att göra. Särskilt med tanke på att han själv ansvarar för en valuta som är betydligt mer riskabel än Libran. Det finns självklart risker med nya valutor. Du kan råka ut för bedragare som påstår sig sälja Libra, men som bara … Läs mer!

Plastpåseskatten inte det mest korkade regeringen gjort

Den hälsosamme ekonomisten

Är det smart att införa skatt på plastpåsar? Ja, låt mig sträcka mig så långt att det inte är det mest korkade regeringen gjort i alla fall. Elektronikskatten och den kommande skatten på skosulor är riktigt dumt. Plastpåsar? Ja, det är bättre än mycket annat. Först och främst slår den mot konsumtionen - inte produktionen. Många av våra andra … Läs mer!

Får man mer pension om man arbetar mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan är förstås inte speciellt originell. Ändå är det sällan man ser några bra svar. Inte ens Pensionsmyndigheten har något generellt instrument för att beräkna den framtida pensionen för olika hypotetiska individer. Skälet är att pensionen bestäms av så många faktorer att det är svårt att säga hur mycket en person med en viss inkomst som … Läs mer!

Tullar slår mot både USA och Kina

Den hälsosamme ekonomisten

Det är intressant att studera hur handelskriget mellan USA och Kina påverkar dessa bägge ekonomier. Helt klart har Kina  ekonomiska problem och kanske hade man haft det även utan handelskriget. Men USA har minst lika stora problem, då bland annat Apple förlagt stora delar av sin produktion i Kina. För tillverkarna finns det olika strategie… Läs mer!

Kraschar fastighetsmarknaden i Kina?

Den hälsosamme ekonomisten

Trettio procent av den kinesiska ekonomin handlar direkt eller indirekt om infrastruktur. Bara fastighetssektorn utgör femton procent. Nu kommer signaler om att det knakar i fogarna. Oroligheter och krav på myndigheterna om att garantera bostadsköparna värdebeständighet - samtidigt som nybyggen reas ut med 25 procent. Tydligen har man ännu … Läs mer!

Klockan blir central för att ersätta kreditkortet

Den hälsosamme ekonomisten

Kreditkortet är den vanligaste betallösningen, nu när kontanterna försvunnit. Frågan är nu vad som kommer att ersätta kortet? Min teori är att klockan kommer att få en renässens. Att hala fram mobiltelefonen är besvärligt och onödigt. Klockan är definitivt den idealiska betallösningen, särskilt nu när NFC-betalningar blivit populära. … Läs mer!

Absurt låga nivåer för svensk tioårsränta

Den hälsosamme ekonomisten

Nu börjar det bli helt absurt. Efter Mario Draghis kommentarer om att stimulera euroområdet (förmodligen genom obligationsköp) har tioårsräntan i Frankrike och Sverige sjunkit under noll procent. Ingen tror väl på fullt allvar att inflationen i Sverige ska ligga på noll procent de kommande tio åren. Avkastningskurvan ligger likaså platt runt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism