Det är billigt att låna - tills det inte är det

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 23 July, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Beräkningar visar att USA:s budgetunderskott för perioden 2020-29 kommer att uppgå till 4,4 procent i snitt. Hade någon för 30 år sedan förespråkat en sådan politik hade vederbörande stämplats som kommunist. Men nu är det så. Republikaner och Demokrater tycks eniga om att underskott inte är något problem - att finanspolitiken måste ta vid där penningpolitiken gör halt.

Med nuvarande politik kommer statsskulden i USA att växa till nivåer som inte setts sedan slutet av andra världskriget. Men USA är inte i krig - landet befinner sig på toppen av en mycket lång högkonjunktur. En allt starkare ekonomi har fått politikerna tro de är osårbara.

Rent empiriskt har länder som trycker sina egna pengar och har låg inflation sällan drabbats av ekonomiska problem - oavsett hur mycket de lånar. Så det finns ekonomer som menar att USA helt bör strunta i budgetunderskottet och låna så mycket man kan. Somliga hänvisar till att klimatkrisen kräver extraordinära åtgärder och att vi måste bortse från artificiella begränsningar av statens utgifter.

Ett varningens ord kommer dock från ekonomen Kenneth Rogoff som menar att det mycket väl kan vara billigt att låna ett tag - tills det inte längre är det. Och då sitter regeringen med problem - skenande räntor som måste bekämpas genom att staten inflaterar bort statsskulden och börjar om från början.

Men hur enkelt är det när man väl vant sig vid en statlig överkonsumtion? Förra gången ideologier om nyttan av budgetunderskott fick fäste slutade det med några förlorade decennier. Det krävdes en nyliberal revolution för att åter etablera gränser för staten och statens utgifter.

Sverige har tillsammans med några andra länder hållit emot och begränsat de statliga utgifterna. Vi är, tilllsammans med Tyskland, klassens ordningshen. Vi har en statsskuld som uppgår till drygt 30 procent av BNP när många andra länder närmar sig hundrastrecket. Och vi har trots det lyckats upprätthålla inflationsmålet på två procent. Sverige bevisar att det går att skapa inflation, utan extrema underskott.

Det enda godtagbara skälet för att öka budgetunderskott är enligt min mening övergående demografiska problem. De flesta utvecklade ekonomier står inför avtagande födelsetal och minskande befolkning - om man inte tillåter betydande invandring. Tesen om att man bör tillåta stigande underskott för att upprätthålla inflationen förhåller jag mig skeptisk till. Det skulle väl vara om centralbanken omedelbart köper upp skulderna och permanent parkerar dem i statens kassavalv. Då spelar det liksom ingen roll och omdefinierar i så fall finanspolitiken till ett slags utvidgad penningpolitik.

Men låter man underskotten växa behövs det beredskap för att byta fot. Annars går det som i Venezuela eller Zimbabwe - där tesen om ekonomins osårbarhet drogs ett steg för långt och det inte fanns beredskap att förändra paradigmet om statens omnipotens och etablera en nyliberal kontrarevolution.

För visst kan man utnyttja de nuvarande låga räntorna till att spendera mer under några glada år. Men då krävs att det finns beredskap att reversera både offentliga utgifter och ideologi när räntorna väl stiger. 

I min värld är det enklare att göra som Sverige och upprätthålla inflationen med andra medel. Räkna gärna bort den del av statsskulden som ägs av centralbanken, men tro inte att någon ekonomi är osårbar och att det går att öka de offentliga utgifterna utan gräns. Det blir inte annorlunda den här gången heller.

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så låga att detta motiverar de extremt låga räntorna. Är det rimligt att en 50-årig brittisk obligation har en avkastning på en procent per år inklusive …

Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. Doc2Vec är en utvidgning av algoritmen Word2Vec som används för att få datorer att förstå innebörden i skriven text. Word2Vec skapar vektorer i 300 …

Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Första landet som går in i recession

Den hälsosamme ekonomisten

Storbritannien blev det första landet som gick in i recessionsläge. Inte helt oväntat då landets arbetsmarknad länge varit överhettad. Det svaga pundet kommer dock att begränsa effekterna av Brexit och avmattningen i USA. Eurozonen har en betydligt besvärligare situation. Med negativ avkastning för tyska tioåriga statsobligationer och en … Läs mer!

Nyckeln som du alltid bör ha med dig

Den hälsosamme ekonomisten

Många använder ännu i dag endast användarnamn och lösenord för att logga in på olika tjänster på nätet. Är det inget viktigt lagrat där må det vara hänt, men även då bör man se upp. Många använder nämligen samma eller liknande lösenord på fler webbsidor och en hackare som får tag på ditt lösenord på en sida kan få en ledtråd om vilket lösenord du … Läs mer!

Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt. I det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism