Den samhällsekonomiska nyttan av ett barn

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 24 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag är dagen då det föddes ett barn. Och inte vilket barn som helst, Jesus lade grunden till en världsreligion - kristendomen. Att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av just detta barn är dock av många skäl svårt.

Däremot kan man mycket väl beräkna nyttan av barn i allmänhet, som då definieras som de diskonterade externa ekonomiska effekter som ett barn ger upphov till. 

Låt oss först konstatera att en befolkningsökning initialt har stora positiva externa effekter. En ekonomi som endast består av en person på en öde ö är inte en ekonomi, då det krävs utbyte av varor och tjänster för att ens börja räkna på BNP.

Men börjar vi på två personer ser vi att arbetsspecialiseringen snabbt ökar BNP per capita. En ekonomi med hundra personer kan dra nytta av specialisering på ett sätt som är svårt när det bara finns tio. Och i en värld med tio miljarder människor har specialiseringen gått så långt att vi kan sitta på flygande maskiner och skriva blogginlägg på apparater där världens samlade kunskap är en knapptryckning bort.

Vi har kommit ganska långt i specialiseringen och det är troligt att vi kan komma ytterligare en bit innan bristen på livsutrymme blir så akut att BNP per capita sjunker för varje ytterligare världsmedborgare.

Skälet till att vi bör räkna ut nyttan av barn är att vi då också kan få ett hum om hur policybeslut som påverkar nativiteten i sin tur påverkar ekonomin. Om nyttan av ytterligare ett barn är negativ bör staten antagligen vidta åtgärder som gör det mindre lönsamt att skaffa barn. Men om nettonyttan är positiv bör staten kanske vidta åtgärder som gör att nativiteten ökar.

Jag har ingen aning om huruvida världens befolkning för tillfället är större eller mindre än den nivå som på sikt maximerar BNP per capita. Men jag gissar att vi ännu ligger en bit under den nivå då bristen på plats och andra ekonomiska effekter gör att de externa effekterna blir negativa.

Det främsta skälet till att barn bidrar positivt till samhällets ekonomi är att fördelarna (inbetald skatt) infaller relativt tidigt och att kostnaderna (äldreomsorg och pension) infaller relativt sent i livet.

Samtidigt är det som bekant en lång startsträcka innan barnet kan bidra till produktionen. Trots det beräknar ekonomen Bryan Caplan nettonyttan till 180 procent av BNP per capita. Eftersom detta är den enda beräkning som jag känner till kommer jag att utgå från den. Omsatt till svenska förhållanden skulle det innebära att ett barn tillför 1,8 gånger 500 000 kronor till ekonomin, alltså 900 000 kronor.

Vid beräkningen av nyttan av policyåtgärder är det sällan som beslutsfattare tar hänsyn till hur åtgärderna påverkar nativiteten. Men intressant nog finns det gott om åtgärder som har en påtaglig effekt och ganska små förändringar av nativiteten kan därför få stora effekter på BNP per capita.

Caplan noterar att en studie på data från Kanada visar att en barnbonus på fem procent av BNP per capita höjde fertiliteten med 12 procent - i fallet Kanada från 1,5 till 1,75. Svensk familjepolitik omfattar betydligt mer än fem procent av BNP per capita och barn och förutan dessa subventioner skulle Sverige antagligen ha en fertilitet på tysk nivå, alltså runt 1,5 barn per kvinna.

Jag känner dock inte till några studier av det svenska barnbidragets effekter på fertiliteten, men det finns säkert en del. Låt anta att barnbidraget höjs med 2 000 kronor per barn och månad och att detta ökar fertiliteten med 0,25. Detta ger en samhällsnytta på 900 000 multiplicerat med 0,25 eller 225 000 kronor per barn.

Kostnaden bör då också uttryckas per barn. Barnbidraget utgår i sexton år och höjningen uppgår till 2 000 kronor i månaden. Det blir sammanlagt 384 000 kronor. Den samhällsekonomiska kostnaden för en transferering uppgår till marginal social cost of public funds (MSCP) gånger utgiften. Om vi antar att MSCP är 0,4 får vi då en samhällsekonomisk kostnad på 150 000 kronor.

I detta fall skulle en höjning av barnbidraget vara helt självfinansierande. Det som barnet bidrar med under livet överstiger den subvention som föräldrarna får ta del av - givet att dom uppfostrar barnet. Det skulle till och med gå att hitta en finansieringslösning som gör att nuvärdet blir positivt - och på sätt och vis är välfärdsstaten en sådan lösning.

Problemet är att det även för staten tar lång tid innan investeringen i barnbidrag börjar förränta sig i form av skatteintäkter. Och eftersom politiker i regel är myopiska kan de vara ovilliga att göra investeringen, trots att höjningen av barnbidraget på sikt betalar sig.

Kalkylen är givetvis känslig för olika antaganden. Om fertiliteten bara ökar med 0,15 går kalkylen med minus, då nyttan per barn bara blir 135 000 kronor. Men det kan finnas andra skäl till att subventionera barn än att de bidrar till ekonomin.

Marginalnyttan av barnsubventioner kan givetvis också vara avtagande. Barnbidraget i Sverige är redan 0,5 procent av BNP gånger 16 år, alltså åtta procent av BNP per barn. Till det kommer en rad andra subventioner, som kollektiv barnomsorg och föräldraförsäkring. Det är möjligt att Sverige sedan länge passerat den punkt där barnsubventioner ger en stor positiv effekt på fertiliteten.

På sätt och vis är det tråkigt, då det innebär att vi inte med statliga subventioner kan öka fertiliteten om den skulle närma sig tyska nivåer. Lyckligtvis finns det andra medel, exempelvis kan vi öka invandringen för att den vägen upprätthålla en effektiv storlek på befolkningen. Det förutsätter dock antagligen att vi fokuserar mer på arbetskraftsinvandring än i dag och att vi förbättrar integrationsprocessen.

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? Det kommer att bli ett totalt kaos vid Slussen om man inte anpassar sig till ökningen av cykeltrafiken. Till skillnad från när det gäller bilar är …

Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig bostadskris. Men att avgöra lämplig riskvikt baserat på historiska kreditförluster är som att bedöma ett paraplys effektivitet baserat på hur väl det skyddar …

Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Abortfrågan handlar om religion - inte kön

Den hälsosamme ekonomisten

Abortförbud framställs ofta som ett sätt för män att begränsa kvinnors frihet. Men statistiken visar att det alls inte är så. Enligt Gallup är skillnaden mellan män och kvinnor minimal . Av männen är 49 procent emot fri abort (pro-life), medan motsvarande siffra för kvinnor är 47 procent.  Det har alltså inte det minsta med kön att göra - … Läs mer!

Stor potential för cykling i Stockholm

Den hälsosamme ekonomisten

I Köpenhamn cyklar 30 procent av befolkningen dagligen, medan motsvarande siffra i Stockholm är en (1) procent . Det är rätt anmärkningsvärt, med tanke på att cykel även i Stockholm är det bästa transportmedlet upp till ungefär två mil från arbetsplatsen. Jämför gärna på Google maps där man kan välja olika alternativ . Men lägg i så fall på … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism