Den samhällsekonomiska nyttan av ett barn

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 24 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag är dagen då det föddes ett barn. Och inte vilket barn som helst, Jesus lade grunden till en världsreligion - kristendomen. Att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av just detta barn är dock av många skäl svårt.

Däremot kan man mycket väl beräkna nyttan av barn i allmänhet, som då definieras som de diskonterade externa ekonomiska effekter som ett barn ger upphov till. 

Låt oss först konstatera att en befolkningsökning initialt har stora positiva externa effekter. En ekonomi som endast består av en person på en öde ö är inte en ekonomi, då det krävs utbyte av varor och tjänster för att ens börja räkna på BNP.

Men börjar vi på två personer ser vi att arbetsspecialiseringen snabbt ökar BNP per capita. En ekonomi med hundra personer kan dra nytta av specialisering på ett sätt som är svårt när det bara finns tio. Och i en värld med tio miljarder människor har specialiseringen gått så långt att vi kan sitta på flygande maskiner och skriva blogginlägg på apparater där världens samlade kunskap är en knapptryckning bort.

Vi har kommit ganska långt i specialiseringen och det är troligt att vi kan komma ytterligare en bit innan bristen på livsutrymme blir så akut att BNP per capita sjunker för varje ytterligare världsmedborgare.

Skälet till att vi bör räkna ut nyttan av barn är att vi då också kan få ett hum om hur policybeslut som påverkar nativiteten i sin tur påverkar ekonomin. Om nyttan av ytterligare ett barn är negativ bör staten antagligen vidta åtgärder som gör det mindre lönsamt att skaffa barn. Men om nettonyttan är positiv bör staten kanske vidta åtgärder som gör att nativiteten ökar.

Jag har ingen aning om huruvida världens befolkning för tillfället är större eller mindre än den nivå som på sikt maximerar BNP per capita. Men jag gissar att vi ännu ligger en bit under den nivå då bristen på plats och andra ekonomiska effekter gör att de externa effekterna blir negativa.

Det främsta skälet till att barn bidrar positivt till samhällets ekonomi är att fördelarna (inbetald skatt) infaller relativt tidigt och att kostnaderna (äldreomsorg och pension) infaller relativt sent i livet.

Samtidigt är det som bekant en lång startsträcka innan barnet kan bidra till produktionen. Trots det beräknar ekonomen Bryan Caplan nettonyttan till 180 procent av BNP per capita. Eftersom detta är den enda beräkning som jag känner till kommer jag att utgå från den. Omsatt till svenska förhållanden skulle det innebära att ett barn tillför 1,8 gånger 500 000 kronor till ekonomin, alltså 900 000 kronor.

Vid beräkningen av nyttan av policyåtgärder är det sällan som beslutsfattare tar hänsyn till hur åtgärderna påverkar nativiteten. Men intressant nog finns det gott om åtgärder som har en påtaglig effekt och ganska små förändringar av nativiteten kan därför få stora effekter på BNP per capita.

Caplan noterar att en studie på data från Kanada visar att en barnbonus på fem procent av BNP per capita höjde fertiliteten med 12 procent - i fallet Kanada från 1,5 till 1,75. Svensk familjepolitik omfattar betydligt mer än fem procent av BNP per capita och barn och förutan dessa subventioner skulle Sverige antagligen ha en fertilitet på tysk nivå, alltså runt 1,5 barn per kvinna.

Jag känner dock inte till några studier av det svenska barnbidragets effekter på fertiliteten, men det finns säkert en del. Låt anta att barnbidraget höjs med 2 000 kronor per barn och månad och att detta ökar fertiliteten med 0,25. Detta ger en samhällsnytta på 900 000 multiplicerat med 0,25 eller 225 000 kronor per barn.

Kostnaden bör då också uttryckas per barn. Barnbidraget utgår i sexton år och höjningen uppgår till 2 000 kronor i månaden. Det blir sammanlagt 384 000 kronor. Den samhällsekonomiska kostnaden för en transferering uppgår till marginal social cost of public funds (MSCP) gånger utgiften. Om vi antar att MSCP är 0,4 får vi då en samhällsekonomisk kostnad på 150 000 kronor.

I detta fall skulle en höjning av barnbidraget vara helt självfinansierande. Det som barnet bidrar med under livet överstiger den subvention som föräldrarna får ta del av - givet att dom uppfostrar barnet. Det skulle till och med gå att hitta en finansieringslösning som gör att nuvärdet blir positivt - och på sätt och vis är välfärdsstaten en sådan lösning.

Problemet är att det även för staten tar lång tid innan investeringen i barnbidrag börjar förränta sig i form av skatteintäkter. Och eftersom politiker i regel är myopiska kan de vara ovilliga att göra investeringen, trots att höjningen av barnbidraget på sikt betalar sig.

Kalkylen är givetvis känslig för olika antaganden. Om fertiliteten bara ökar med 0,15 går kalkylen med minus, då nyttan per barn bara blir 135 000 kronor. Men det kan finnas andra skäl till att subventionera barn än att de bidrar till ekonomin.

Marginalnyttan av barnsubventioner kan givetvis också vara avtagande. Barnbidraget i Sverige är redan 0,5 procent av BNP gånger 16 år, alltså åtta procent av BNP per barn. Till det kommer en rad andra subventioner, som kollektiv barnomsorg och föräldraförsäkring. Det är möjligt att Sverige sedan länge passerat den punkt där barnsubventioner ger en stor positiv effekt på fertiliteten.

På sätt och vis är det tråkigt, då det innebär att vi inte med statliga subventioner kan öka fertiliteten om den skulle närma sig tyska nivåer. Lyckligtvis finns det andra medel, exempelvis kan vi öka invandringen för att den vägen upprätthålla en effektiv storlek på befolkningen. Det förutsätter dock antagligen att vi fokuserar mer på arbetskraftsinvandring än i dag och att vi förbättrar integrationsprocessen.

Kaplan bör inte retuscheras bort

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Minns ni Mehmet Kaplan ? Han var minister i den förra regeringen, men tvingades avgå då han ätit middag med ett gäng fascister. Dumt.  Ännu dummare är dock att medierna försöker dra igång ett drev mot en ny MP-minister som råkat nämna Kaplan som sin förebild. Mehmet Kaplan må ha umgåtts i fel kretsar, men han gjorde en hel del annat också. Det kan inte vara förbjudet att nämna honom vid namn eller ens ange honom som förebild. Och jag tycker inte ens att kulturministern behöver …

Läs mer!

Kinas växande skuldberg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Kina svarade på finanskrisen 2008 genom att investera i infrastruktur. Helt enligt regelboken, och på ytan tycks allt ha gått bra. Men det finns flera orosmoment. Lokala myndigheter i Kina har enligt Standard & Poor lånat motsvarande 8 200 miljarder dollar - skulder som inte återfinns i balansräkningarna. Det finns städer med färre än 100 000 invånare som byggt tunnelbanor - trots att trafiken ovanför är minimal. De statsägda företagen sägs stå för stabilitet, men också för …

Läs mer!

Mobilförbud - vad kommer näst?

Den hälsosamme ekonomisten

Inte så lite märkligt att man vill införa mobilförbud på nationell nivå. Hur kan detta inte vara en fråga som löses lokalt i klassrummet eller på skolan? Vad blir nästa steg? Rycka andra elever i håret-förbud? Tända på fyrverkeripjäser på skolgården-förbud? Bränna ner skolan-förbud? Den här typen av regler bör inte vara centrala, de … Läs mer!

Stort framsteg med Löfvens regering

Den hälsosamme ekonomisten

Ingen annan verkar ha noterat att Stefan Löfvens nya regering består av 23 ministrar - inte 24. Då svenska regeringar regelmässigt växer är detta ett stort framsteg. Han kunde ha ersatt en miljöpartistisk minister med en socialdemokratisk, men valde att inte göra det. Minskningen är inte stor, men viktig rent symboliskt. Den visar att … Läs mer!

Omfördelning skulle drabba de fattiga

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att organisationen Oxfam kräver att de superrika ska beskattas hårdare - så att pengar kan omfördelas till de fattigaste människorna på jorden. Men det är inte troligt att en hårdare beskattning av de rika skulle få den effekten. De flesta skattesystem är nämligen nationella och fördelar endast pengar inom nationen. Sverige är ett av … Läs mer!

Minskande efterfrågan på amerikanska statsobligationer

Den hälsosamme ekonomisten

Det utländska intresset för amerikanska statsobligationer avtar. Utlänningar köper en allt mindre del och det beror inte på att Kina bojkottar USA till följd av handelskriget. Det är andra mekanismer - som att Kina vill stödköpa sin egen valuta med dollarinkomster. Men det är inte bara Kina. I allt större utsträckning är det bara aktörer … Läs mer!

Brexitfalangen hotar med inbördeskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att den EU-kritiska delen av Tories hotar med att stänga ner regeringens arbete genom att rösta emot de egna förslagen. Det vore onekligen ovanligt, men skulle kunna bli konsekvensen av att Theresa May väljer att försöka bevara tullunionen med EU. Nämnde i ett tidigare blogginlägg att en annan möjlighet är att May utlyser … Läs mer!

De enkla jobben finns - om någon skapar dem

Den hälsosamme ekonomisten

Intressant nog är en stor faktor som skiljer andelen enkla jobb i olika länder att många länder har jobb inom jordbrukssektorn som inte finns i Sverige . Typ, plocka apelsiner på plantager. I det svenska högmekaniserade jordbruket behövs inte dessa enkla jobb. Fast här ser vi ett exempel på att enkla jobb även kan finnas i Sverige . … Läs mer!

Blir det nyval i Storbritannien?

Den hälsosamme ekonomisten

Det är inte omöjligt att Theresa May väljer att utlysa nyval i Storbritannien om hon förlorar en omröstning till. Det är inte säkert att detta förändrar maktförhållandena i parlamentet, men det tvingar Tories att gå ut i en valkampanj som ett parti. Vansinne? Tja, kanske. Det skulle även leda till att motståndaren Labour tvingas sätta ner … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism