Den samhällsekonomiska nyttan av ett barn

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 24 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I dag är dagen då det föddes ett barn. Och inte vilket barn som helst, Jesus lade grunden till en världsreligion - kristendomen. Att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av just detta barn är dock av många skäl svårt.

Däremot kan man mycket väl beräkna nyttan av barn i allmänhet, som då definieras som de diskonterade externa ekonomiska effekter som ett barn ger upphov till. 

Låt oss först konstatera att en befolkningsökning initialt har stora positiva externa effekter. En ekonomi som endast består av en person på en öde ö är inte en ekonomi, då det krävs utbyte av varor och tjänster för att ens börja räkna på BNP.

Men börjar vi på två personer ser vi att arbetsspecialiseringen snabbt ökar BNP per capita. En ekonomi med hundra personer kan dra nytta av specialisering på ett sätt som är svårt när det bara finns tio. Och i en värld med tio miljarder människor har specialiseringen gått så långt att vi kan sitta på flygande maskiner och skriva blogginlägg på apparater där världens samlade kunskap är en knapptryckning bort.

Vi har kommit ganska långt i specialiseringen och det är troligt att vi kan komma ytterligare en bit innan bristen på livsutrymme blir så akut att BNP per capita sjunker för varje ytterligare världsmedborgare.

Skälet till att vi bör räkna ut nyttan av barn är att vi då också kan få ett hum om hur policybeslut som påverkar nativiteten i sin tur påverkar ekonomin. Om nyttan av ytterligare ett barn är negativ bör staten antagligen vidta åtgärder som gör det mindre lönsamt att skaffa barn. Men om nettonyttan är positiv bör staten kanske vidta åtgärder som gör att nativiteten ökar.

Jag har ingen aning om huruvida världens befolkning för tillfället är större eller mindre än den nivå som på sikt maximerar BNP per capita. Men jag gissar att vi ännu ligger en bit under den nivå då bristen på plats och andra ekonomiska effekter gör att de externa effekterna blir negativa.

Det främsta skälet till att barn bidrar positivt till samhällets ekonomi är att fördelarna (inbetald skatt) infaller relativt tidigt och att kostnaderna (äldreomsorg och pension) infaller relativt sent i livet.

Samtidigt är det som bekant en lång startsträcka innan barnet kan bidra till produktionen. Trots det beräknar ekonomen Bryan Caplan nettonyttan till 180 procent av BNP per capita. Eftersom detta är den enda beräkning som jag känner till kommer jag att utgå från den. Omsatt till svenska förhållanden skulle det innebära att ett barn tillför 1,8 gånger 500 000 kronor till ekonomin, alltså 900 000 kronor.

Vid beräkningen av nyttan av policyåtgärder är det sällan som beslutsfattare tar hänsyn till hur åtgärderna påverkar nativiteten. Men intressant nog finns det gott om åtgärder som har en påtaglig effekt och ganska små förändringar av nativiteten kan därför få stora effekter på BNP per capita.

Caplan noterar att en studie på data från Kanada visar att en barnbonus på fem procent av BNP per capita höjde fertiliteten med 12 procent - i fallet Kanada från 1,5 till 1,75. Svensk familjepolitik omfattar betydligt mer än fem procent av BNP per capita och barn och förutan dessa subventioner skulle Sverige antagligen ha en fertilitet på tysk nivå, alltså runt 1,5 barn per kvinna.

Jag känner dock inte till några studier av det svenska barnbidragets effekter på fertiliteten, men det finns säkert en del. Låt anta att barnbidraget höjs med 2 000 kronor per barn och månad och att detta ökar fertiliteten med 0,25. Detta ger en samhällsnytta på 900 000 multiplicerat med 0,25 eller 225 000 kronor per barn.

Kostnaden bör då också uttryckas per barn. Barnbidraget utgår i sexton år och höjningen uppgår till 2 000 kronor i månaden. Det blir sammanlagt 384 000 kronor. Den samhällsekonomiska kostnaden för en transferering uppgår till marginal social cost of public funds (MSCP) gånger utgiften. Om vi antar att MSCP är 0,4 får vi då en samhällsekonomisk kostnad på 150 000 kronor.

I detta fall skulle en höjning av barnbidraget vara helt självfinansierande. Det som barnet bidrar med under livet överstiger den subvention som föräldrarna får ta del av - givet att dom uppfostrar barnet. Det skulle till och med gå att hitta en finansieringslösning som gör att nuvärdet blir positivt - och på sätt och vis är välfärdsstaten en sådan lösning.

Problemet är att det även för staten tar lång tid innan investeringen i barnbidrag börjar förränta sig i form av skatteintäkter. Och eftersom politiker i regel är myopiska kan de vara ovilliga att göra investeringen, trots att höjningen av barnbidraget på sikt betalar sig.

Kalkylen är givetvis känslig för olika antaganden. Om fertiliteten bara ökar med 0,15 går kalkylen med minus, då nyttan per barn bara blir 135 000 kronor. Men det kan finnas andra skäl till att subventionera barn än att de bidrar till ekonomin.

Marginalnyttan av barnsubventioner kan givetvis också vara avtagande. Barnbidraget i Sverige är redan 0,5 procent av BNP gånger 16 år, alltså åtta procent av BNP per barn. Till det kommer en rad andra subventioner, som kollektiv barnomsorg och föräldraförsäkring. Det är möjligt att Sverige sedan länge passerat den punkt där barnsubventioner ger en stor positiv effekt på fertiliteten.

På sätt och vis är det tråkigt, då det innebär att vi inte med statliga subventioner kan öka fertiliteten om den skulle närma sig tyska nivåer. Lyckligtvis finns det andra medel, exempelvis kan vi öka invandringen för att den vägen upprätthålla en effektiv storlek på befolkningen. Det förutsätter dock antagligen att vi fokuserar mer på arbetskraftsinvandring än i dag och att vi förbättrar integrationsprocessen.

Källsortering är skräp

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

New York Times noterar att allt fler amerikanska delstater slutar med återvinning av skräp . Det visar sig att kostnaden och miljövinsterna inte kan motivera den komplicerade process som det ofta är att återvinna produkter. Somliga väljer i stället att använda skräpet som utfyllnadsmassor, medan andra bränner upp det. Amerikanska trender brukar sprida sig och när insikten om resursslöseriet dyker upp även här lär sopförbränning te sig som det mest miljövänliga alternativet. Att …

Läs mer!

Brotten som inte går att beivra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att en man i USA fällts för bedrägerier via nätet . Falska varningsrutor har uppmanat användarna att ringa ett supportnummer. De som gjorde det riskerade att förlora mellan 2 000 och 20 000 kronor på falska supporttjänster. Det speciella med nätet är att en del av de brott som begås där är väldigt svåra att beivra. Om brottslingen befinner sig i ett land där myndigheterna ser mellan fingrarna kan brottslingarna agera ostört. Men även i länder som USA och Sverige kan polisen ha svårt …

Läs mer!

Löneskillnaderna ökar inte

Den hälsosamme ekonomisten

Jesper Roine på Ekonomistas går igenom statistiken om inkomstklyftorna och konstaterar att det inte är ökade löneklyftor som orsakar det vi i statistiken observerar som ökande inkomstklyftor. Det finns däremot några andra kandidater. Kapitalinkomster droppar ofta in relativt slumpmässigt och vi kan tänka oss att bostadsmarknaden spelar en … Läs mer!

Avkastningskurvan inverterad

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningskurvan för amerikanska statspapper inverterades i dag, vilket innebär att räntan på tioåriga obligationer var lägre än för tremånaders statsskuldsväxlar. Det är en onormal situation och brukar vara ett omen för lågkonjunktur. Det kan innebära att Federal reserve börjar sänka räntan från och med i höst för att stimulera ekonomin. … Läs mer!

Theresa May borde skälla ut folket

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande när Theresa May skäller ut parlamentet. Hon har ju rätt - ledamöterna har inte realistiska förväntningar. Fast är det ledamöternas förväntningar det är fel på - egentligen? Problemet är i grunden att ledamöterna har mandat från väljarna och att inte heller väljarna har realistiska förväntningar. De bara tycker saker som är … Läs mer!

Arbetsförmedlingens rapport ett argument för arbetskraftsinvandring

Den hälsosamme ekonomisten

Arbetsförmedlingen presenterade i dag en ny rapport där man pekar på att Sverige behöver invandring för att möta ett ökande demografiskt behov. Men innan vi tar det som intäkt för att Sverige bör bedriva en mer generös flyktingpolitik är det några saker man bör begrunda. Det första är att personer i arbetsför ålder från länder med låg HDI, … Läs mer!

Datorattack mot Norsk Hydro

Den hälsosamme ekonomisten

Norsk Hydro har utsatts för sabotage, vilket driver upp aluminiumpriset. Det är måhända inte första gången företag utpressas på detta sätt, men det är på en helt ny nivå när råvarupriset påverkas signifikant. Onödigt att påpeka att det finns mycket pengar att tjäna - alldeles oavsett om utpressarna lyckas få något från företaget eller om de … Läs mer!

FreeNAS - bygg din egen NAS

Den hälsosamme ekonomisten

Har ägnat dagen åt att installera operativsystemet FreeNAS på en av mina datorer. Det är en dator med 64GB Ram, en terabyte hårddisk av SSD Nvme-modell och en Ryzen7 -processor. Den är med andra ord mycket snabbare än de NAS-servrar som man kan köpa färdiga. Men det finns nackdelar också. Man måste installera allt själv och operativsysteme… Läs mer!

Kan ägarstrukturen i Swedbank förklara mediehaveriet?

Den hälsosamme ekonomisten

Kan Swedbank verkligen ha utarbetat en så katastrofal mediestrategi på egen hand? Jag tror inte det. Min gissning är att ledningen i banken har försökt förankra en strategi hos bankens ägare på en informell nivå. Men eftersom ägarna är en samling genuint obeslutsamma enheter som alla ansvarar för att förvalta andras pengar har det inte gått att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism