Den globala ojämlikheten minskar

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 22 September, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det vanligaste måttet på inkomstojämlikhet är Ginikoefficienten. Detta index bygger på att man sorterar alla individer från den som tjänar minst till den som tjänar mest - på en skala från vänster till höger. Sedan drar man en linje rakt upp som för varje punkt visar hur stor andel av de totala inkomsterna som de 10, 20, 30, ... , 100 procenten med lägst inkomst tjänar.

Resultatet är en kurva som initialt stiger långsamt, men som sedan stiger allt snabbare - för att vid 100 procent av befolkningen per definition uppgå till 100 procent av de samlade inkomsterna.

Om inkomstfördelningen hade varit helt jämn skulle kurvan ha stigit med 45 grader hela vägen från noll procent av populationen till 100 procent. Om inkomsten hade varit så ojämn som den kan bli - alltså om en individ haft alla inkomster - skulle kurvan ha varit plan nästan hela vägen för att vid den sista individen gå brant uppåt.

Mäter man ytan mellan kurvan som den hade sett ut om inkomsterna varit helt jämna och kurvan som den hade sett ut om fördelningen varit så ojämn som den kan bli får vi en referensyta som man brukar sätta till ett (1). På samma sätt får vi vid den helt jämna fördelningen ett index som blir noll (0).

Giniindex brukar i regel mätas på nationell nivå. I Sverige har ojämlikheten, mätt på detta sätt, ökat de senaste 45 åren. Samma sak gäller för USA, ojämlikheten tycks öka över tid.

Väljer vi i stället att mäta Giniindex på världsnivå ser vi att ojämlikheten tycks sjunka. Marian Tupy skriver att det indexet sedan år 2000 faktiskt minskar, vilket innebär att klyftorna mellan människor globalt sett minskar.

Man kan tycka att det är en paradox att klyftorna i världen krymper, samtidigt som de ökar i de flesta industrialiserade länder. Men möjligen är detta inte så märkligt. Det till och med logiskt, om vi tänker på att utbytet av varor och tjänster i allt större utsträckning sker mellan människor i olika delar av världen. 

Att välfärden ökat i vår del av världen - och att den inte kommit andra länder till del i lika hög grad - kan delvis förklaras av att vi inte tillåter fri migration. Om kostnaden för att resa hade varit obefintlig och gränserna öppna skulle befolkningen i länder med låg levnadsstandard rösta med fötterna och flytta till ett rikare land.

Den andra delförklaringen är att befolkningen i rikare länder fått ta del av utbildning och erfarenheter som gör att de har en komparativ fördel. De kanske inte har bättre genetiska förutsättningar, men tillgången till utbildning, arbetsmarknader och sjukvård gör att de med tiden får avsevärt större möjligheter att bidra till den ekonomiska utvecklingen.

Den tredje förklaringen - och den som ekonomer oftast brukar hänvisa till - är att politiken som bedrivs i de mindre utvecklade länderna ofta hämmar den ekonomiska utvecklingen. I själva verket är det något av en ond cirkel, då de demokratiska institutionerna som sådana förutsätter att större delen av befolkningen i ett land är läskunniga. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om de olika politiska partiernas förmåga att genomföra sina löften förutan de referenspunkter som man måste läsa sig till. Utan att veta vad som hände i Venezuela är det svårt att veta att en politiker som utlovar socialism sannolikt inte kommer att nå hela vägen till det goda samhället.

Även om de fysiska gränserna alltjämt är betydande har de ekonomiska förmodligen aldrig varit så låga. Dessutom - i takt med att vi rör oss från varuproducerande ekonomier till tjänsteproduktion blir de fysiska gränserna mindre viktiga. Om man är kapabel att skapa mervärde i tjänsteproduktionen räcker det med att ta sig till ett land eller en region där äganderätt respekteras för att dra nytta av sin förmåga. 

Som indier behöver du inte längre åka till Silicon Valley för att delta i utvecklingen av programvara - det räcker kanske med att åka till Bangalore. Med en kritisk massa av kompetenta människor kan vilken region som helst uppnå en hög levnadsstandard. Resten av den goda cirkeln - som gett oss själva vårt välstånd - följer med ökningen av medborgarnas medelinkomster.

Den ökande konkurrensen, handeln och den tekniska utvecklingen slår emellertid också mot dem som byggt sitt liv på att tillhandahålla service till den skapande sektorn. Människor som inte har förmågor som är unika riskerar att få det betydligt jobbigare. Efterfrågan på koordinering minskar i takt med att algoritmerna tar över. Det innebär också att stora delar av medelklassen - beroende av hierarkier som bryts ned - antingen måste bli högproduktiva entreprenörer eller söka sig till enkla jobb, där lönerna mer beror på hur mycket man arbetar än vilken titel man har på visitkortet.

När hierarkierna slås ut slås alltså även medelklassen ut. Vi är i någon mening tillbaka i läget vid industrialiseringens begynnelse - bara det att de som i dag arbetar på golvet inte längre har någon enskild arbetsgivare att relatera till eller att förhandla med. Chefen är en app som kan laddas ner på Android Market eller Apple Store.

Att ojämlikheten ökar i en sådan miljö är inte konstigt. Å ena sidan har vi utvecklarna i Silicon Valley, å andra sidan har vi människorna som arbetar med dessa appar som arbetsgivare. Klyftan mellan den som utvecklar algoritmen och den som styrs av algoritmen är den nya dikotomin som motsvarar kapitalister och arbetare i industrisamhället.

Samtidigt som denna utveckling skapar klyftor i utvecklade länder ger den möjlighet för entreprenörer från mindre utvecklade länder att skapa välstånd. Nya och framgångsrika företag innebär skatteintäkter, vilket i sin tur skapar utrymme för offentlig välfärd och tid för barn att utveckla sina färdigheter. Möjligheterna sätter via institutionell konkurrens press på stater och delstater att förbättra näringsklimatet. Och i den mån den institutionella konkurrensen inte lyckas utjämna inkomsterna kommer migrationen att göra det; migration såväl mellan som inom länder.

Att migrationen till USA och EU är reglerad hindrar alltså inte de ekonomiska krafterna från att jämna ut inkomsterna globalt. Varuekonomin gjorde på sätt och vis den utvecklade delen av världen till något av en skyddad verkstad. Inget land kan dock skydda sig från konkurrensen på tjänstemarknaden. Samma krafter som skapar ojämlikhet på nationell nivå - i de rika länderna - kan alltså bidra till att minska klyftorna på global nivå.

Om vi för ett ögonblick bortser från att skatter och socialförsäkringar också spelar roll kan vi tänka oss en slutpunkt där ländernas och världens inkomstfördelning konvergerar. Den globala inkomstfördelningen har redan gått från ett maximum på 0,65 för hundra år sedan till ungefär 0,45 i dag. Det är av en händelse samma nivå som det svenska Gini-indexet ligger på innan skatter och transfereringar.

Efter skatter, transfereringar och välfärdstjänster är vårt Giniindex 0,25. Detta antyder att inkomsterna i Sverige, helt förutan skatter och transfereringar, skulle vara lika ojämnt fördelade som de disponibla inkomsterna i världen som helhet.

Vi ser framför oss en värld där de största inkomstskillnaderna antagligen inte finns mellan länder, utan inom länder. I viss mening är det så redan i dag - om vi ser till arbetsinkomster -  men vi observerar inte de stora produktivitetsskillnader som finns mellan enskilda då vi systematiskt utjämnar dessa via skatter och transfereringar. Sveriges BNP per capita är ett genomsnitt som rymmer personer som aldrig haft en arbetsinkomst till personer som Markus Persson - grundaren av Mojang, som köptes av Microsoft för 2,5 miljarder dollar. I den nya ekonomin blir det tydligt att Persson skapat 2 000 kronor för varje nu levande svensk.

Det avgörande för Sveriges framtid i den nya ekonomin är därför hur många Markus Persson Sverige kan producera jämfört med andra länder. Så hur lägger vi om våra skattesystem och trygghetssystem för att inte halka efter länder som Indien och Kina? Tja, mitt tips är att snabbt som ögat börja beskatta konsumtion och sluta beskatta inkomster och entreprenörskap. Huruvida skatterna omfördelar mer eller mindre är i sammanhanget en helt irrelevant fråga, för om vi beskattar fel saker får vi ingen välfärd kvar att fördela.

Servettskissen får konsekvenser för Arbetsförmedlingen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Arbetsförmedlingen varnar för att myndigheten kan behöva säga upp 4 500 anställda nästa år på grund av budgeten från M och KD som röstades igenom i veckan. Skälet är att en nedskärning av antalet anställda inte omedelbart får effekt på kostnadsmassan. Myndigheten har i dag 14 500 anställda och många frågar sig med rätta vad den håller på med. Snart kan vi få veta det. Och frågan är om inte neddragningen får en permanent effekt, då det vore konstigt att först skär ner med 4 500 anställda …

Läs mer!

Nej, SJ har inte blivit hackat

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En rubrik på SvT gör gällande att SJ har blivit hackat . Men så är det alltså inte. Det handlar om att obehöriga personer loggat in på SJ med kundernas korrekta autenticeringsuppgifter. Och det är inte svårt att förstå varifrån dessa uppgifter kommer, då många användare använder samma lösenord på många olika webbplatser. Den som vill kolla om ett lösenord är på vift kan göra det på  https://haveibeenpwned.com/ som är en databas som är kopplad till emailadresser. Kolla gärna där och byt …

Läs mer!

Inför hastighetsgräns på 25 km/h för cykelbanor

Den hälsosamme ekonomisten

Eftersom jag numera pendlar till jobbet med cykel måste jag dela med mig av några observationer. För det första att en del cyklister kör alldeles för fort, för det andra att rätt många fotgängare går ut i cykelbanan utan att se sig för. Framför allt är kombinationen inte speciellt bra då en kollision i 50 km/h varken är bra för fotgängaren eller … Läs mer!

Inget dåligt erbjudande till Lööf och Björklund

Den hälsosamme ekonomisten

Förvånar mig lite att Annie Lööf inte tackade ja till budet om att avskaffa värnskatten. Men loppet är förstås inte kört ännu - nu kan hon förhandla utifrån en starkare position om Löfven fortfarande är intresserad.  Ska vi tro på beskrivningarna som cirkulerar - säkert läckta från Sveavägen 68 - var det ett riktigt bra erbjudande som L … Läs mer!

Kan Löfven avgå på riktigt?

Den hälsosamme ekonomisten

En tanke faller mig in. Antag att Stefan Löfven lackar ur på riktigt när han tvingas administrera en M+KD-budget. Låt säga att han hävdar att han inte kan ta ansvar för en servettskiss som inte går ihop. Ingen kan rimligen tvinga S eller Stefan Löfven att regera om partiet inte vill. Och visst skulle han ha en poäng - vem kan kräva att … Läs mer!

Kommunerna sänker kraven på grund av arbetskraftsbrist

Den hälsosamme ekonomisten

En siffra i Arbetsförmedlingens senaste prognos som jag tycker verkar intressant är andelen offentliga verksamheter som sänkt kraven på utbildning och erfarenhet på grund av arbetskraftsbrist. För några år sedan infördes lärarlegitimation - en reform som tycks bli ett slag i luften, då andelen offentliga arbetsgivare inom utbildningsområdet som … Läs mer!

Sverige styrs redan av en servettskiss

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt Stefan Löfven kommer Sverige att styras av en "servettskiss" framöver. Det är dock inte första gången ett land styrs av en servettskiss. Under åtta år styrdes nämligen hela USA av en servettskiss - som tecknats av ekonomen Arthur Laffer . Laffer gjorde sin berömda skiss 1974, vid ett möte med bland andra Donald Rumsfeld och Dick … Läs mer!

Socialdemokratiskt styre - borgerlig budget

Den hälsosamme ekonomisten

I morgon kommer Kristdemokraterna och Moderaternas reservation att gå igenom och delvis ersätta de rödgrönas budgetproposition. Det är i allt väsentligt bra för landet - den enda invändningen man skulle kunna ha är att budgeten är något svagare än regeringens icke-budget. Men realistiskt - den skulle inte ha varit stark särskilt länge till … Läs mer!

Negativ inkomstskatt för olagliga löner

Den hälsosamme ekonomisten

Ja, vad ska man säga om att Emmanuel Macron svarar på de omfattande protesterna i landet med att höja minimilönen som redan är alltför hög? Tja, inget annat är att dom inte kan vara riktigt kloka i det landet. Håller just på att läsa in mig på fransk ekonomisk politik och råkar ut för överraskningar dagligen. Visste ni exempelvis att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism