Den geografiska dimensionen av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 13 April, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

De enklaste epidemiologiska modellerna för spridningen av Covid-19 utgår från att spridningskoefficienten R0 är lika stor i hela populationen. Så är det givetvis inte i verkligheten. I vissa delar av ett land är de nära kontakterna mellan människor betydligt fler än i andra.

Det innebär att R kan vara under 1,0 i vissa delar av ett land, medan det är betydligt över 1,0 i andra delar. Det får konsekvenser för spridningen och möjligheten att stoppa smittan från att sprida sig. Med tanke på den stokastiska spridningen krävs det både att tillräckligt många fall importeras till ett område och att R ligger över 1,0 för att man ska få en epidemi. Om R ligger under 1,0 kommer de fall som man observerar endast att vara de importerade och sekundära fall (till exempel familjemedlemmar och nära vänner).

Mönstret man bör se om urbaniseringsgraden är viktig är därför inte att några platser helt saknar fall. Däremot kommer antalet fall i vissa områden att vara en viss andel av de nationella siffrorna (beroende på antalet importfall), medan det i andra områden (där R ligger över 1,0) kan vara allt möjligt under den nivå där flockimmuniteten kickar in (ungefär 60% smittade).

Eftersom social distansering kan stoppa epidemin innan flockimmunitet uppstår kan även nivåer mellan det sannolika antalet importerade fall och flockimmunitetsnivån förekomma. Men rent generellt bör det finnas ett golv för smittonivån som bestäms av antalet importerade fall - och en betydligt högre nivå i områden som har en kritisk massa för lokal spridning.

De vita fläckarna i de centrala delarna av USA är ett intressant fenomen som kan tyda på att dessa områden dels saknar förutsättningar för lokal spridning, dels har väldigt få importerade fall - då avståndet till de mest nedsmittade områdena är stort. Om dessa även framgent slipper utbrott kan orsaken vara att R ligger - och kanske alltid legat - under 1,0.

Tittar vi på Folkhälsomyndighetens prognoser ser vi att man antar att glesbygden får lika många fall som storstäder räknat per invånare.

"För samtliga utbrott, både regionala och nationella har vi antagit en clinical attack rate (CAR) på 1%. En CAR på 1% betyder att 1% av hela befolkningen varit kliniskt infekterade efter avslutat utbrott."

Detta implicerar att ungefär lika stor andel av befolkningen blir smittad i Stockholm såväl som i Arjeplog. Och så skulle det också bli i en modell av typen SIR - där R är större än 1,0 i hela landet och där flockimmuniteten är den avgörande faktorn för att begränsa smittan. Då kommer Arjeplog att ha kanske 30 procent smittade och Stockholm 60 procent när allt är över (varierar beroende på R).

Om R däremot är större än 1,0 enbart i tätbefolkade delar av landet - som Stockholm - kommer spridningen att se annorlunda ut. Då kan vi tänka oss kluster av smitta i områden där smittan sprids lätt - som i äldreomsorgen, i vissa bostadsområden (Järvafältet, Södertälje) och i områden med stort nöjesliv/turism (Sälen).

Datamaterialet från USA är till stor hjälp för att göra prognoser. USA stängde ner väldigt sent och man har en stor rörlighet mellan counties, eftersom det är ett land utan inrikes gränskontroller. Vi kan räkna med att antalet importerade fall i varje county är så stort att något av dessa med nödvändighet skulle sätta igång en lokal epidemi om R verkligen var högre än 1,0.

Även om R var 1,5 i Utah och 3,0 i New York borde Utah vid det här laget åtminstone haft ett embryo till epidemi, med tanke på det stora antalet importerade fall. Det här är ju inte 1918, då influensan importerades med postservicen och hemvändande från krigstjänst i främmande länder. Vi har ett ständigt flöde av människor mellan olika delstater och counties.

New York City har i dag 6 898 döda på åtta miljoner invånare, Utah har 18 döda på 3,2 miljoner invånare. Även om skillnaden kan bero på att epidemin kommit tidigare till New York förefaller det troligt att det slutliga dödstalet i Utah kommer att bli betydligt lägre räknat per invånare.

Sverige är ett glesbefolkat land. Vi borde kanske egentligen haft ett lägre antal dödsfall än vad som nu blev fallet. Delvis hade vi nog otur - med många hemvändande italienresenärer - men det finns också ett element av oskicklighet i hanteringen av alltihop.

Hur som helst - om hypotesen om att befolkningstätheten är viktig stämmer har det varit helt rätt strategi att tillämpa social distansering. Kanske var scenariet med att 60 procent av befolkningen blir smittad aldrig aktuellt, men med en betydligt större andel smittade i Stockholm hade vi fått betydande tryck även på andra delar av landet. I så fall har vi gjort någorlunda rätt, även om vår bild av hur och var smittan sprids varit fullständigt felaktig.

Hur skulle en libertariansk smittskyddsstrategi se ut?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Skydd mot smittosamma sjukdomar brukar anges som typexempel på kollektiva nyttigheter i den ekonomiska litteraturen. Men i själva verket är det raka motsatsen. Skälet till att smittskydd betraktats som en kollektiv nyttighet är att det inte funnits något effektivt sätt att på ett effektivt sätt förmedla information om risken för smitta. Internet har dock förändrat detta. Smittskydd är numera i högsta grad en privat nyttighet, eftersom nyttan av att inte bli smittad nästan helt tillfaller den …

Läs mer!

Kommunerna och tystnaden

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Som jag tidigare noterat är öppenhet en viktig förutsättning för att bekämpa Covid-19 . Skälet är att smittan sprids i kluster och klustren är i sin tur ett hot mot det övriga samhället. Folkhälsomyndighetens strategi var ursprungligen att låta viruset sprida sig bland unga och friska och att skydda de äldre. Eller ... man trodde i alla fall att viruset skulle sprida sig bland de unga och friska och att man skulle kunna skydda de äldre. Men det blev inte så. Nu är det de unga och …

Läs mer!

Den nya finanspenningpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt OECD kommer de rikaste ländernas genomsnittliga skuld efter Coronakrisen att uppgå till 137 procent av BNP. Jag tror inte att skulden någonsin kommer att betalas tillbaka på traditionellt sätt. I stället lär vi hantera den som Japan gjort - som lät centralbanken trycka pengar för att betala kalaset. Erfarenheten därifrån är att det … Läs mer!

Unpoly fungerar väldigt bra ihop med Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten

Har i helgen arbetat med en app som bygger på ramverken Unpoly och Sinatra . Sinatra är backend och Unpoly är frontend och dom matchar varandra oerhört bra.  Ibland kan det vara svårt att avgöra vilka funktioner som ska placeras var. Men rent generellt - går det att använda Ruby i stället för Javascript så gör jag det. Ruby har … Läs mer!

Sitt bara tyst och se hotfull ut

Den hälsosamme ekonomisten

Läser på SVT-nyheter om mötet där SKR ville tvinga Arbetsmiljöverket att avskaffa kraven på munskydd i äldreomsorgen. Tydligen erbjöd sig en medarbetare till socialminister Lena Hallengren  också att vara med på mötet . Det framgår inte vad det var för typ av medarbetare, men förmodligen en politiskt sakkunnig. Det låter som ett riktigt … Läs mer!

Antikropparna och Folkhälsomyndigheten

Den hälsosamme ekonomisten

I dag menade Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens att provsvaren i dag speglar smittoläget tre veckor tidigare då det tar tid att utveckla antikroppar mot viruset. " Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar. Det är inte 7 procent nu. Vi … Läs mer!

Lidar gör det möjligt att samarbeta i AR

Den hälsosamme ekonomisten

Ser en del rykten om vad som kommer att ersätta mobiltelefonen med tiden. Det logiska är förstås glasögon - som gör att AR (Augmented Reality) blir tillgängligt för gemene man. Problemet är att det inte finns något självklart sätt att mata in information med ett par glasögon. Man kan läsa av ögonrörelser, använda rösten eller något annat. Jag … Läs mer!

Sveriges coronadebacel kostar gränshandeln 10 miljarder

Den hälsosamme ekonomisten

Vad kostar det Sverige om det tar längre tid för oss att få ner coronasmittan än våra nordiska grannländer? Vi vet att gränshandeln mellan Sverige och Norge omsätter 26 miljarder årligen. Det mesta av varorna går åt det ena hållet - alltså från Sverige till Norge. Skälet är att den norska kronan i allmänhet är stark och att punkt- och … Läs mer!

Redan i februari visste vi att dödligheten var 0,5 till 1,0 procent

Den hälsosamme ekonomisten

Ju mer jag diskuterar dödligheten för Covid-19 , desto mer inser jag att synen om att viruset har låg dödlighet helt enkelt beror på att många är ovana vid att beräkna sannolikheter. Det förvånar mig inte att random person på internet har uppfattningar som inte stämmer överens med faktiska observationer, det förvånar mig mer att erfarna epidemiol… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism