De två faktorerna som bestämmer spridningen av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 20 August, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det börjar dyka upp allt mer och allt intressantare forskning om Covid-19. Det gäller både den medicinska forskningen och den samhällsventenskapliga. När det gäller virusets spridning liknar modellerna och metodiken mycket den som används inom nationalekonomin.

Tycker nu att två faktorer börjar utkristallisera sig som de absolut viktigaste för att förklara spridningen av viruset. Den som följt bloggen blir nog inte förvånad om jag säger att den ena är befolkningstätheten. Den andra faktorn tycks vara den relativa luftfuktigheten.

En vetenskaplig artikel som publicerades nyligen och som bygger på data från 166 länder (Wu, m fl, 2020) antyder att relativ luftfuktighet och temperatur påverkar spridningen av Covid-19. Men möjligen är det i huvudsak den relativa luftfuktigheten som förklarar spridningen, jag ska gå in på skälet till det nedan.

Det har gjorts många försök att hitta samband och förklaringar till varför vissa länder och städer drabbas och inte andra. Ett exempel är artikeln av Sajadi m fl (2020) som jämför 50 drabbade städer med städer som skulle ha kunnat drabbas. Där konstaterar man att de platser som drabbats hårdast har vissa saker gemensamt. Förutom hög befolkningstäthet har temperaturen varit runt fem grader och luftfuktigheten relativt låg.

New York var en av dessa städer, där epidemin slog väldigt hårt - antalet döda uppgår till tre promille av befolkningen och andelen smittade till närmare 25 procent. Först senare, i juni, drabbades Texas och Arizona. Att viruset inte slagit hårdare kan bero på att befolkningstätheten är lägre. Men intressant nog var luftfuktigheten som lägst i New York i mars, medan minimum för luftfuktigheten i Texas och Arizona uppnås först i juni.

Under sommaren har vi också sett att viruset spridit sig i Sydamerika och Sydafrika. Intressant nog är vår sommar den torra delen av året i dessa länder. Det förefaller alltså som om viruset väntat tills luftfuktigheten blev lägre innan det slog till på allvar.

En annan studie, från Brazilien, påvisar också ett samband mellan temperatur, luftfuktighet och spridning (Prata m fl, 2020). Men intressant nog tycks sambandet mellan temperatur och spridning (som är negativt) bara gälla upp till 25 grader. Ovanför denna nivå finns inget samband.

Det finns ett samband mellan utomhustemperaturen och den relativa luftfuktigheten inne. Om temperaturen är låg utomhus kan den inte bära lika mycket fukt. Det innebär att luft som tas in och värms upp kommer att ha en lägre relativ fuktighet än annars. Och eftersom virus i allmänhet sprids inomhus är det den relativa fuktigheten inomhus som har betydelse, inte den fuktighet som man kan mäta upp utomhus. 

Nollgradig luft med en relativ fuktighet på 80 procent som värms upp till rumstemperatur kommer att få en relativ fuktighet på kanske 20 procent eftersom varm luft kan bära mycket mer fukt än kall. Om det är kallt ute är det alltså sannolikt att den relativa luftfuktigheten inomhus är betydligt lägre än den uppmätta luftfuktigheten utomhus.

Detta kan förklara att både temperaturen utomhus och den relativa luftfuktgheten utomhus har ett samband med spridningen. Men skulle man ha tillgång till pålitliga data om den relativa luftfuktigheten inomhus skulle det kanske visa sig att temperaturen saknar betydelse och att det enbart är luftfuktigheten som förklarar spridningen av viruset.

Därför är studien från Brasilen intressant. Utomhusluft som är varmare än 25 värms nämligen inte upp innan den används. Om något kyls den ned. Och även om nedkylningen påverkar luftfuktigheten är det inte så att en högre utomhustemperatur ger högre relativ luftfuktighet inne. Brazilien är ett bra exempel eftersom temperaturen ofta kan vara långt över 25 grader. Temperaturen inne kan säkert variera, liksom tillgången till luftkonditionering. Ändå är det intressant att temperaturer över 25 grader inte tycks påverka spridningen av viruset.

Men om nu Sars Cov-2 beter sig på det här sättet - varför har man inte observerat liknande samband tidigare? Svaret är väl att man har gjort det. Men det beror nog också på att just det här coronaviruset beter sig lite annorlunda än andra coronavirus. I en rapport från amerikanska CDC (Center for disease control and prevention) konstateras följande:

"The comparison of short-term aerosol efficiencies of 3 coronaviruses showed SARS-CoV-2 approximates or exceeds the efficiency estimates of SARS-CoV and MERS-CoV. Some efficiency determinations for SARS-CoV-2 ranged to −5.5log10 (Figure 1), a full log difference from MERS-CoV. The higher efficiencies across independent laboratories strengthens this observation. These data suggest that SARS-CoV-2 generally maintains infectivity at a respirable particle size over short distances, in contrast to either betacoronavirus. Aerosol suspension results suggest that SARS-CoV-2 persists longer than would be expected when generated as this size particle (2-µm mass median aerodynamic diameter). This finding is notable because decay and loss in the infectious fraction of airborne virus would be expected on the basis of prior susceptibility studies with other environmentally hardy viruses, such as monkeypox virus (5). A recent study (6) showing only a slight reduction of infectivity in aerosol suspensions with approximately similar particle sizes also suggested minimal effects on SARS-CoV-2 airborne degradation."

Sars Cov-2 är alltså mer tåligt än Sars och Mers. Det är bättre lämpat för att ligga och sväva i luften utan att degraderas. Det gör att aerosoler är en vanligare smittväg och att luftfuktigheten blir en viktigare faktor än för andra virus av liknande typ.

Det finns två andra studier som bekräftar misstankarna om att den relativa fuktigheten är boven i dramat. En (Ward, 2020) använder data från Australien och finner att en ökning av den relativa fuktigheten med en procent minskar fallen av Covid-19 med 6,11 procent. En annan studie på data från Kina påvisar liknande resultat.

I dag har vi bara en rad städer och platser som drabbats och städer och platser som inte drabbats. Med en modell där befolkningstätheten och den beräknade relativa luftfuktigheten inne utgör förklarande variabler skulle det kanske vara möjligt att hitta ett begripligt mönster. En ökning av temperaturen från 19 till 20 grader sänker den relativa fuktigheten med nästan fem procentenheter - givet att den ursprungliga nivån är 80 procent och den absoluta fuktigheten antas vara konstant. Det stämmer ganska väl med skattningarna Wu m fl (2020), som visar att effekten av en temperaturhöjning på en grad (3,08%) ungefärligen motsvarar effekten av fem procentenheters högre luftfuktighet ute (5*0,85%).

Ett problem med att använda båda dessa variabler i en modell om det verkliga sambandet enbart går mellan relativ luftfuktighet och spridning är att man sannolikt riskerar att få otydliga resultat när temperaturen är låg. Specificerar man om modellen genom att använda den beräknade relativa luftfuktigheten inomhus som förklarande variabel kanske sambandet mellan relativ luftfuktighet och virusspridning blir tydligare?

Det borde finnas data som visar hur den relativa luftfuktigheten inomhus varierar med temperaturen och den relativa luftfuktigheten utomhus. Genom att använda en instrumentvariabelskattning skulle man därmed indirekt kunna skatta effekten av den relativa luftfuktigheten inomhus på spridningen av Covid-19. I en sådan skattning är det inte omöjligt att temperaturen skulle falla bort helt som förklarande variabel.

Hur som helst, det här är något som en skicklig ekonometriker borde titta på. Går det att ta fram de två viktigaste varablerna som förklarar spridningen av Covid-19 vore det en stor prestation.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism