Covid-19 sprider sig fortfarande bara i tätbebyggda trakter

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 16 August, 2020

I maj analyserade jag hur Covid-19 spreds i USA. Det visade sig att viruset i princip bara sprids i områden där befolkningstätheten är större än 2000 invånare per kvadratkilometer. Det var sju gånger så många smittade i counties med mer än 4000 invånare per kvadratkilometer jämfört med counties med mellan 500 och 2000 invånare per kvadratkilometer.

Tänkte att jag skulle följa upp denna analys nu tre månader senare. Det skulle ju ha kunnat vara så att viruset först spreds i storstäder, men att mindre tätbefolkade trakter med tiden också blir nedsmittade.

Men så tycks det inte vara. Skillnaden mellan counties med 500-2000 invånare/km2 och områden med fler än 4000 invånare/km2 är nu ett till fem. Glesbygden har hämtat igen lite, men orsaken är sannolikt att några blir smittade i mer tätbefolkade trakter och tar med sig smittan hem till sina hemtrakter.

Det finns undantag. På några arbetsplatser och turistorter med goda förutsättningar för spridning av viruset ser vi utbrott - trots låg befolkningstäthet. Med det är som sagt undantag.

Så, om detta är så uppenbart i USA, varför ser vi inte samma tydliga mönster mellan länderna i världen eller i Europa? Jo, det finns ett samband mellan befolkningstäthet och spridning även i Europa, men det finns också en stor variation som tycks bero på andra faktorer.

Min förklaring till det är att många europeiska länder lyckades pressa ner spridningen med policyåtgärder så att Covid-19 inte ens spreds i tätbefolkade delar av landet. Det kanske bästa exemplet på det är Tyskland som jag ser som mönsterlandet för virusbekämpning. Tyskland har en förbundskansler som är forskare och som kan tänka i abstrakta banor. Man har en chefspilot, Christian Drosten, som hade en god känsla för vad som behövde göras.

Dessutom - Tyskland tillverkar de maskiner som används för att göra PCR-tester och hade god tillgång till testkapacitet. Jag skulle gå så långt som att säga att Tyskland kan vara det enda europeiska land som gjorde ett riktigt bra jobb. I övrigt kan skillnaderna mycket väl bero på att man hade tur och/eller att viruset hade rätt dåliga förutsättningar att spridas till att börja med.

I den andra änden finns Sverige där jag tror att policy också spelade roll, fast i den andra riktningen. En uppsats från världsbanken pekar på vikten av reserestriktioner för att stoppa viruset. Sverige genomförde aldrig några restriktioner på egen hand - men vi drog nytta av att andra länder stängde gränserna. Den långsamma hanteringen i början är den absolut viktigaste förklaringen till att Sverige - trots låg befolkningstäthet - fick många smittade och döda i Covid-19. Och hade det bara hängt på oss hade det dröjt ännu längre innan restriktioner införts. Då hade det gått ännu värre.

Det skulle vara intressant att se hur andelen döda i olika regioner i Europa fördelar sig. Jag är övertygad om att vi kommer att se samma resultat som för USA om vi studerar sambandet mellan befolkningstäthet och andel smittade i Europa.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism