Covid-19 är ett storstadsvirus

Saturday 18 April, 2020

Har grävt i data om spridningen av Covid-19 i dag och hittat några intressanta källor. För det första antalet dödsfall som orsakats av Covid-19 på countynivå i USA. För det andra storleken för respektive county. För det tredje antalet invånare i respektive county.

Sätter man ihop dessa dataset får man 3200 observationer av tänkbara platser för spridning av viruset och ett mått på hur nära människor är varandra. Vi har New York County med 48000 invånare per square mile och Bristol Bay Borough i Alaska med 0,019 invånare per square mile. 

Hur är det då med sambandet mellan täthet och spridning. Av något märkligt skäl antas att hela befolkningen kommer att smittas av viruset och att spridningen är relativt homogen. Men att så ofta är fallet för ett vanligt influensavirus innebär inte att detta nödvändigtvis gäller för Covid-19 och Sars Cov 2.

Det har nu gått ganska lång tid sedan viruset började sprida sig i USA och vi borde därför se mönster för spridningen. Den mest tillförlitliga uppgiften är antalet döda i Covid-19. Dessutom tar det ganska lång tid från det att någon smittas tills hen avlider och dödsfallen kan därför vara ett bra mått på smittläget för kanske åtta veckor sedan - innan USA stängde ner och inledde social distansering.

Funderade ett tag på hur man bäst åskådliggör eventuella skillnader mellan storstäder och glesbygd och kom fram till att det bästa nog är att sortera alla countys efter befolkningstäthet. Därefter kan man plotta det kumulativa antalet döda i respektive county och antalet invånare. Det liknar diagrammen som man brukar använda för att illustrera inkomstfördelning och illustrera den så kallade Ginikoefficienten.

Det här blir något liknande. Går man in på en punkt i diagrammen kan man se hur många som bor i countys som är större än det aktuella och hur många som dött av Covid-19 i countys som är större än det aktuella. Om kurvorna skulle sammanfalla kan vi konstatera att risken att dö av Covid-19 är lika stor - oavsett hur tätbefolkat ett county råkar vara.

Men som ni ser är den inte det. 83 procent av alla dödsfall i Covid-19 har inträffat i färre än tio procent av alla countys. Visserligen bor 50 procent av alla amerikaner i dessa countys, men det framgår ändå tydligt att Covid-19 är ett storstadsfenomen. Man kan fråga sig om viruset alls sprids i mindre tätbefolkade delar av USA och om de fall som upptäcks utanför storstäderna helt utgörs av importerade fall?

Det går en gräns vid ungefär 220 invånare per kvadratkilometer. Områden med lägre befolkningstäthet än så tycks inte själva kunna driva smittspridningen. Det har intressanta implikationer för exempelvis Sverige, där det i princip bara är storstäderna som har så hög täthet.

Alla de hårdast drabbade regionerna i Europa är tätbefolkade. Spanien, Italien, Frankrike, Belgien, Holland och Storbritannien har fler invånare per kvadratkilometer än Sverige och de skandinaviska länderna. Men det är också värt att notera att det är de mest tätbefolkade regionerna i de tätbefolkade länderna som råkat värst ut. London är exempelvis mycket hårdare drabbat än norra England.

Sambandet mellan befolkningstäthet och smittspridning har diskuterats anmärkningsvärt lite. Fanns det exempelvis någonsin förutsättningar för att viruset skulle spridas i Norrland? Var Stockholms kommun möjligen Sveriges enda riktiga riskområde?

Folkhälsomyndighetens scenarier tycks ha utgått från ungefär samma smittonivå i hela landet - vilket kanske var fel med tanke på det mönster som vi nu ser. New York City ser ut att få ungefär tre promille döda i Covid-19, medan andelen är mycket liten i landet i övrigt. Om hela USA hade drabbats lika hårt som NYC skulle antalet döda uppgått till en miljon, nu ser det ut att bli färre än 100000. Och den viktigaste förklaringen tycks vara att viruset inte sprids i hela USA, utan bara i områden som är extremt tätbefolkade.