Corona - vad händer nu?

Thursday 7 May, 2020

Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Många undrar säkert vad som händer efter den första vågen. Därför tänkte jag gissa om vad som händer, gissningar som är baserade på spelteori och ekonomiska incitament.

Min första gissning är att smittvågen i princip är över den första juni. Ni som följt den här bloggen vet att det varit min bedömning hela tiden. Jag har också sett ett scenario framför mig med en successiv öppning av virusfria områden. Först kommer de nordiska länderna att öppna gränserna mot varandra, därefter kommer EU att göra samma sak. Någon gränsöppning visavi den övriga världen kommer inte att ske under överskådlig tid, men man kommer att kunna resa fritt givet att man testar sig både vid utresa och inresa.

När öppnas då gränserna inom Norden? Min gissning är att det sker i augusti, men att det föregås av omfattande och hårda diskussioner mellan länderna. Förhoppningvis blir diskussionen prestigelös, men Sverige kommer att tvingas skärpa sin attityd avseende testning och smittspårning.

Det tar längre tid innan samma sak kan ske i EU. Samtidigt vore det en enorm prestigeförlust för EU om permanenta gränser för fritt resande dras någon annanstans än vid Schengenområdets yttre gräns. Hög prioritet kommer därför att leda till att fri rörlighet och testning vid EU:s yttre gräns införs senast i oktober.

Den 19 mars målade jag upp ett scenario med en successiv öppning av gränserna. Nu följer Australien och Nya Zeeland detta spår genom att öppna gränserna mot varandra. De baltiska staterna följer efter, och jag är övertygad om att de nordiska länderna inte ligger långt efter. Det som oroar är att Sverige ligger så långt efter Norge, Finland och Danmark när det gäller smittspårning och testning.

Jag tror ändå vi hinner klart till augusti, kanske blir vi räddade av att viruset inte sprider sig så väl när det är varmt. Men sedan måste vi ta tag i detta på allvar. I augusti måste appar och testverksamhet vara igång.

Naturligtvis kommer en begränsad rörlighet att kosta i termer av försämrade förutsättningar för samarbete. Utstationering av arbetskraft kommer att påverkas, liksom tjänster som är kopplade till varuproduktion. Minskat resande kommer att slå mot såväl varu- som tjänstehandeln, men ganska ojämnt.

Turismen kommer att återhämta sig i EU. Kanarieöarna och solkusten kan till och med få ökad turism om viruset bekämpas så att risken för nya utbrott minimeras. Flygindustrins kris kan emellertid påverka stordriftsfördelar negativt och leda till högre biljettpriser. Samtidigt kommer efterfrågan på flygplan vara låg och det kommer vara möjligt för nya aktörer att köpa begagnade plan mycket billigt. Det talar för relativt stationära priser för semesterresor.

Covid-19 kommer att få en signifikant påverkan på ekonomin, men det börjar gå att kvantifiera effekterna på ett helt annat sätt än i början på pandemin. Permanent högre skuldsättning i euroområdet kan katalysera nya kriser och man ska nog inte underskatta risken för att Italien lämnar euron och går i statsbankrutt. Landet kan ju inte göra som Japan och neutralisera statsskulden - så länge man kvarstår i eurosamarbetet. Går man ur är läget däremot ett annat.

Sammanfattningsvis. De direkta ekonomiska konsekvenserna av Covid-19 är kvantifierbara - de politiska riskerna not so much.