Byn, nationen eller världen?

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 15 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det fanns en tid då jag som renlärig libertarian förkastade omfördelning, men bejakade viss paternalism. Om man inte vill försörja sig själv ska man i alla fall behöva stå med mössan i hand och be om att få ta del av det andra producerat. 

Med tiden har jag ändrat min uppfattning på båda dessa punkter. Jag tror att mycket av den paternalism som betraktas som nödvändig är överflödig. Däremot tror jag vi behöver en ganska omfattande omfördelning för att mänskliga samhällen ska fungera väl. Ni blir kanske chockade om jag som liberal tycker att vi omfördelar för lite i dagens välfärdsstater.

Skälen till att omfördelning är motiverad är dels moraliska, dels praktiska. Det har mycket att göra med hur man tror att världen fungerar - bland annat hur vi tror att människor når framgång och varför.

Den inkomst som jag i dag åtnjuter (strax över medelinkomsten för heltidsarbetande) är ett resultat av tre faktorer:

1) Goda grundförutsättningar. Jag är relativt frisk, har inga medfödda handikapp och är normalintelligent från födseln.

2) Tur. Jag har under min karriär träffat intressanta människor och fått erbjudanden. Har inte varit arbetslös på 20 år. Jag är också född i ett rikt land som ger alla möjlighet att utveckla sina färdigheter.

3) Ansträngning och acceptans av samhällets normer. Det händer att jag arbetar, så jag är inte hopplöst lat. Det vore dock fel att kalla mig flitig, när jag arbetar är det för att jag tycker det är roligt - inte för att jag "... vill göra min plikt".

Om den viktigaste faktorn för att förklara inkomstskillnader är punkt 3 är det rimligt att minimera omfördelningen. Men om det i stället huvudsakligen är faktorer under punkt 1 och 2 som förklarar inkomstskillnaderna ter sig omfördelning som rimlig. Då är det ju inte individens egna ansträngningar som är det viktigaste, utan antingen individuella faktorer som inte går att påverka av individen eller kollektiva faktorer som beror på våra gemensamma ansträngningar.

Den som tror att 3 är den viktigaste faktorn tenderar att betrakta den givna fördelningen som rimlig. Personer som har låg inkomst kan genom att anstränga sig mer eller genom att följa lokala normer förbättra sin situation. Det är ett exempel på att en given verklighetsuppfattning kan leda till en viss ideologisk grundsyn. Uppfattningen om att den egna inkomsten i huvudsak bestäms av individens val kan alltså leda till en konservativ människosyn.

Tror man att grundförutsättningarna är den dominerande faktorn kan slutsatsen bli att staten bör omfördela en del av inkomsterna mellan dem som tillhör klanen, nationen eller mänskligheten - lite beroende på vilken gemenskap man anser sig tillhöra. Tror man att det uteslutande handlar om faktorer i kategori 1 och 2 kan man bli socialist och helt förneka betydelsen av egen ansträngning och av att man följer samhällets normer - alla är vi offer för omständigheter. 

Liberaler tenderar att erkänna samtliga tre faktorer som förklaringar till inkomstskillnaderna, de intar i den meningen en mellanposition. Det finns även en optimism bland liberaler som handlar om att fria människor i allmänhet väljer vägar som leder till goda liv. Samtidigt finns det en ovilja att erkänna att det finns en konflikt mellan handlingsfrihet och ekonomisk frihet. Liberaler vill till exempel inte tro att ett samhälle helt utan en omfördelande stat skulle utvecklas till ett klansamhälle - även om det finns stark evidens för att så är fallet.

Nationen är i princip ett utvidgat klansamhälle - där landet och medborgarskapet ersätter släkten som förenande faktor. De konservativa är mer konsekventa än liberalerna när de säger nej till omfördelning, eftersom de även bejakar klansamhället - under förutsättning att det är deras eget klansamhälle. Däremot ser de med skepsis på andra - konkurrerande - klansamhällen.

Liberalkonservatismen är i grunden en skvader - ett resonemangsäktenskap mellan två oförenliga läror. Ändå kan konservativa och liberaler tidvis förenas i uppfattningen att staten inte bör kontrollera medborgarna. De konservativa föredrar att spontana processer och meritokratiska system disciplinerar medborgarna. Liberalerna tror att människor i grunden är goda och att ekonomiska drivkrafter kommer att göra jobbet. När socialismens paternalism hotar den rådande ordningen kan liberaler och konservativa tidvis förenas - men det förutsätter ett yttre hot.

Socialdemokraterna utgör inte längre ett tillräckligt skräckinjagande hot för att motivera liberaler och konservativa att kämpa tillsammans på barrikaderna. Allians för Sverige var i allt väsentligt en kamporganisation som förenade liberaler och konservativa genom att fila ner kanterna på respektive ideologi. Man identifierade samhällsproblem som var viktigare än de ingående partiernas käpphästar och kunde på detta sätt förena två olika verklighetsbilder och två olika politiska recept.

Någon myntade begreppet "somewheres" och "anywheres". Somewheres tror att man blir framgångsrik om man arbetar hårt och följer samhällets etablerade normer. Anywheres tror att man blir framgångsrik om man har tur och hittar en oexploaterad nisch. Somewheres förlitar sig på vänner och släkt. Anywheres förlitar sig på Internet och sociala nätverk.

Det är måhända inte konstigt att somewheres förkastar omfördelning som metod. Om framgång är belöningen för att åtlyda normer blir omfördelningen en genväg för individer som ännu inte gjort sig förtjänta. 

Anywheres betraktar omfördelningen mer som en försäkring och som en garanti och kanske som en väg ut ur klansamhället. De lokala normerna är ointressanta i en miljö där man ofta byter gemenskap. Värderingarna reduceras till de universella värden som är den minsta gemensamma nämnaren för all mänsklig samvaro.

Somewheres ser hellre att samhället ställer krav på medborgarna - krav på att de ska efterfölja den lokala gruppens normer. Belöningen kan bli en praktikplats eller matkupong - så kallad selektiv välfärdspolitik. Anywheres är ointresserade av om enskilda följer lokala normer - de ser hellre ett trygghetssystem som erbjuder valfrihet och utvecklingspotential för individen.

Friedrich Hayek betraktas av många som en konservativ tänkare, då han betonade värdet av normer och av att människor följer regler de inte begriper. Själv skrev han en epilog till Frihetens grundvalar med rubriken "Varför jag inte är konservativ". Hayek må ha sett värdet av normer, men han betonade också värdet av universella regler som gör det möjligt för människor att välja sina egna vägar. Han betraktade därför negativ inkomstskatt som en liberal reform - att föredra framför mer selektiva och paternalistiska ingrepp.

Socialismen är som ekonomiskt system passé. Nu handlar det mer om på vilken nivå samhällets normer ska bestämmas: På klannivå, på nationell nivå eller på världsnivå? Samtliga tre modeller finns i dag representerade i politiken och det är inte  givet vilka grupper som bildar allians med varandra. I realiteten står konflikten mellan internationalister och nationalister, även om nationalisterna gärna lyfter fram klansamhället som det stora hotet. Ironiskt nog är internationalisternas tolerans för klanmentalitet ofta lika stor som deras intolerans för nationalism - fiendens fiende behöver inte vara din vän.

Tiden talar för att normerna med tiden kommer att sättas på global nivå, men det är en långsam process som kommer att prägla politiken för lång tid framåt. Vi är hyfsat överens om att socialism inte är en bra idé - nu handlar det om hur stor världen ska vara: Ska basen vara byn, nationen eller världen?

Servettskissen får konsekvenser för Arbetsförmedlingen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Arbetsförmedlingen varnar för att myndigheten kan behöva säga upp 4 500 anställda nästa år på grund av budgeten från M och KD som röstades igenom i veckan. Skälet är att en nedskärning av antalet anställda inte omedelbart får effekt på kostnadsmassan. Myndigheten har i dag 14 500 anställda och många frågar sig med rätta vad den håller på med. Snart kan vi få veta det. Och frågan är om inte neddragningen får en permanent effekt, då det vore konstigt att först skär ner med 4 500 anställda …

Läs mer!

Nej, SJ har inte blivit hackat

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En rubrik på SvT gör gällande att SJ har blivit hackat . Men så är det alltså inte. Det handlar om att obehöriga personer loggat in på SJ med kundernas korrekta autenticeringsuppgifter. Och det är inte svårt att förstå varifrån dessa uppgifter kommer, då många användare använder samma lösenord på många olika webbplatser. Den som vill kolla om ett lösenord är på vift kan göra det på  https://haveibeenpwned.com/ som är en databas som är kopplad till emailadresser. Kolla gärna där och byt …

Läs mer!

Inför hastighetsgräns på 25 km/h för cykelbanor

Den hälsosamme ekonomisten

Eftersom jag numera pendlar till jobbet med cykel måste jag dela med mig av några observationer. För det första att en del cyklister kör alldeles för fort, för det andra att rätt många fotgängare går ut i cykelbanan utan att se sig för. Framför allt är kombinationen inte speciellt bra då en kollision i 50 km/h varken är bra för fotgängaren eller … Läs mer!

Inget dåligt erbjudande till Lööf och Björklund

Den hälsosamme ekonomisten

Förvånar mig lite att Annie Lööf inte tackade ja till budet om att avskaffa värnskatten. Men loppet är förstås inte kört ännu - nu kan hon förhandla utifrån en starkare position om Löfven fortfarande är intresserad.  Ska vi tro på beskrivningarna som cirkulerar - säkert läckta från Sveavägen 68 - var det ett riktigt bra erbjudande som L … Läs mer!

Kan Löfven avgå på riktigt?

Den hälsosamme ekonomisten

En tanke faller mig in. Antag att Stefan Löfven lackar ur på riktigt när han tvingas administrera en M+KD-budget. Låt säga att han hävdar att han inte kan ta ansvar för en servettskiss som inte går ihop. Ingen kan rimligen tvinga S eller Stefan Löfven att regera om partiet inte vill. Och visst skulle han ha en poäng - vem kan kräva att … Läs mer!

Kommunerna sänker kraven på grund av arbetskraftsbrist

Den hälsosamme ekonomisten

En siffra i Arbetsförmedlingens senaste prognos som jag tycker verkar intressant är andelen offentliga verksamheter som sänkt kraven på utbildning och erfarenhet på grund av arbetskraftsbrist. För några år sedan infördes lärarlegitimation - en reform som tycks bli ett slag i luften, då andelen offentliga arbetsgivare inom utbildningsområdet som … Läs mer!

Sverige styrs redan av en servettskiss

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt Stefan Löfven kommer Sverige att styras av en "servettskiss" framöver. Det är dock inte första gången ett land styrs av en servettskiss. Under åtta år styrdes nämligen hela USA av en servettskiss - som tecknats av ekonomen Arthur Laffer . Laffer gjorde sin berömda skiss 1974, vid ett möte med bland andra Donald Rumsfeld och Dick … Läs mer!

Socialdemokratiskt styre - borgerlig budget

Den hälsosamme ekonomisten

I morgon kommer Kristdemokraterna och Moderaternas reservation att gå igenom och delvis ersätta de rödgrönas budgetproposition. Det är i allt väsentligt bra för landet - den enda invändningen man skulle kunna ha är att budgeten är något svagare än regeringens icke-budget. Men realistiskt - den skulle inte ha varit stark särskilt länge till … Läs mer!

Negativ inkomstskatt för olagliga löner

Den hälsosamme ekonomisten

Ja, vad ska man säga om att Emmanuel Macron svarar på de omfattande protesterna i landet med att höja minimilönen som redan är alltför hög? Tja, inget annat är att dom inte kan vara riktigt kloka i det landet. Håller just på att läsa in mig på fransk ekonomisk politik och råkar ut för överraskningar dagligen. Visste ni exempelvis att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism