Bör man teckna tjänstepensionsförsäkring?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 29 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att många nystartade IT-företag - enligt facket - inte erbjuder tjänstepension. När man frågar företagen själva verkar detta dock inte riktigt stämma.

En aspekt av saken är att den som har en hög tjänstepension har råd att gå i pension tidigare än andra och att de därför inte *behöver* jobba lika länga som andra. Det kan få en negativ effekt på arbetsutbudet för äldre. Detta är kanske i och för sig syftet, att de ska ha råd att inte arbeta. Å andra sidan - dom som inte avsätter pengar till tjänstepension kan avsätta motsvarande medel till högre lön, som sedan kan sparas på ett investeringssparkonto. Det är inte självklart att avsaknad av tjänstepension leder till högre arbetsutbud på sikt.

Jobbar man mer eller mindre om man vid 65 års ålder sitter med en miljon på banken jämfört med om man har en miljon sparad i sin tjänstepension? Vid 65 har man mer information om sin egen förväntade livslängd än när man är 40. Har man samma val mellan att spara i tjänstepension vid 40 som vid 65 bör man antagligen skjuta upp beslutet så länge som möjligt.

Vet man vid 64 års ålder att man kommer att leva kort tid behåller man givetvis pengarna, medan man i annat fall sparar dem i en tjänstepensionsförsäkring. Men det förutsätter att tjänstepensionen erbjuder samma villkor vid 65 som vid 40 och att man kan välja hur mycket pengar som ska avsättas.

Kan man inte det rör det sig om en försäkringsfråga. På ett eller annat sätt betalar alla för sin tjänstepension och frågan är om man vill ha en klumpsumma vid 65 eller en ström av utbetalningar under resten av livet från 65 års ålder? Flexibiliteten av att kunna förbruka alla pengarna i tid har givetvis ett värde, men det får vägas mot risken att pengarna tar slut när man fyller 81 (genomsnittlig livslängd).

Tjänstepensionen får sägas vara en försäkring mot att man blir äldre än 81 år, för räknar man med att inte bli det är det antagligen bättre att spara på investeringssparkonto och att periodisera så att pengarna är slut precis vid 81. Sedan får man leva knapert om man räknat fel.

Alla dessa kalkyler förutsätter dock att pengarna ska vara slut när man dör. Många räknar med att lämna ett större eller mindre arv och givet att pengarna inte hamnar hos Allmänna arvsfonden kan detta arv ha ett värde. Frågan är därför varför någon både sparar i tjänstepensionsförsäkring och lämnar ett arv?

Jag kan se det rationella i att försäkra sig mot lång ålderdom om det finns risk för att pengarna tar slut. Jag kan däremot inte se det rationella i att försäkra sig om man ändå kommer att ha ett överskott kvar. I så fall är det ju arvingarnas arv som man försäkrar snarare än sin egen inkomst och levnadsstandard. Men detta borde ju vara arvingarnas sak att försäkra - de kan exempelvis slå vad om huruvida man lever till 90 eller inte via en livförsäkring.

Med tanke på att väldigt många som har en hög tjänstepension även har ett ansenligt kapital förefaller tjänstepensionen till väldigt stor del vara en ineffektiv användning av resurser. De som har tjänstepension skulle oftast kunna leva på sitt sparkapital i stället och de som inte kan leva på sitt sparkapital har oftast inte någon hög tjänstepension ändå.

Mitt intryck är att tjänstepensionen i allmänhet löser ett problem som inte finns för en grupp som inte behöver "lösningen". Visst, marginella grupper kan säkert ha nytta av tjänstepension och det finns skattefördelar, men bortsett från dessa är jag rätt tveksam till om kollektiva lösningar är en bra modell med tanke på att så många faktiskt inte optimerar sina inkomstströmmar genom att ha tjänstepension ovanpå den allmänna pensionen. De allra flesta skulle lika gärna kunna ha ett privat sparande via ett investeringssparkonto.

Dags att återgå till verkligheten i Slussenplaneringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att man vid planeringen av Nya Slussen räknat med en ökning av cykeltrafiken med två procent årligen . Och jag undrar vilken planet stadsplanerarna lever på? Har de möjligen noterat alla elcyklar och andra fordon som trafikerar cykelbanorna? Har de noterat att andelen cykelpendlare i Köpenhamn är 25 gånger så stort som i Stockholm? Det kommer att bli ett totalt kaos vid Slussen om man inte anpassar sig till ökningen av cykeltrafiken. Till skillnad från när det gäller bilar är …

Läs mer!

Svenska banker har låg bruttosoliditet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Riksbanken skriver i sin stabilitetsrapport att de svenska bankerna har en mycket låg bruttosoliditet. Det kanske förvånar, då de själva brukar framhålla hur stora marginaler de har och hur väl de uppfyller kraven på riskviktsjusterat kapital. Men det är just det - riskvikterna har med tiden sjunkit, eftersom vi inte haft någon allvarlig bostadskris. Men att avgöra lämplig riskvikt baserat på historiska kreditförluster är som att bedöma ett paraplys effektivitet baserat på hur väl det skyddar …

Läs mer!

Vänskapskorruptionen utbredd

Den hälsosamme ekonomisten

"Totalt fyra av de elva anställda på driften hos trafikkontoret har tidigare varit anställda hos de entreprenörer som nu ansvarar för snöröjningen i Stockholms stad. Två av dem ansvarar för precis de områden där de forna arbetsgivarna har kontrakt." Det här problemet är genomgående i offentlig upphandling. Ett skäl till att upphandlingen … Läs mer!

Kommer USA att bojkotta svensk vatten- och kärnkraft?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att USA hotar införa sanktioner med anledning av bygget av Nordstream 2 . Detta drabbar inte Sverige, tänker ni kanske. Men var inte så säkra på det. Energibolaget Fortum äger nämligen Uniper som i sin tur finansierar Nordstream 2. Fortum är visserligen finskägt, men bolaget äger även 160 vattenkraftverk i Sverige och Finland. Man … Läs mer!

Regeringen bör höja sanktionsavgifterna i stället

Den hälsosamme ekonomisten

De svenska nätmonopolen Ellevio , Vattenfall eldistribution och Eon hotar med att dra ner investeringarna i elnäten om regeringen beslutar att begränsa deras avgiftsuttag. Men verkligheten är att avgiftshöjningarna så här långt använts för att dela ut pengar till ägarna och inte för att investera i elnäten. Ser man till rörelsemarginalen … Läs mer!

Googles beslut slår hårdast mot USA

Den hälsosamme ekonomisten

I nyhetsflödet i dag noterar vi att Google har tvingats avbryta samarbetet med Huawei till följd av den amerikanska regeringens restriktioner. I första läget tror man att detta slår hårdast mot Kina , men jag skulle tro att de ekonomiska förlusterna för USA är mångdubbelt större och att den amerikanska administrationen inte riktigt förstår … Läs mer!

Ny lag om transparens på väg

Den hälsosamme ekonomisten

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi presenterar regeringen på torsdag en lag som ska göra den offentliga upphandlingen mer transparent. I dag är problemen betydande och en kollega till mig på Svenskt Näringsliv ,  Ellen Hausel Heldahl , pekar på att svinnet kan vara så stort som 135 miljarder. Själv har jag bara dykt ner i några små … Läs mer!

Abortfrågan handlar om religion - inte kön

Den hälsosamme ekonomisten

Abortförbud framställs ofta som ett sätt för män att begränsa kvinnors frihet. Men statistiken visar att det alls inte är så. Enligt Gallup är skillnaden mellan män och kvinnor minimal . Av männen är 49 procent emot fri abort (pro-life), medan motsvarande siffra för kvinnor är 47 procent.  Det har alltså inte det minsta med kön att göra - … Läs mer!

Stor potential för cykling i Stockholm

Den hälsosamme ekonomisten

I Köpenhamn cyklar 30 procent av befolkningen dagligen, medan motsvarande siffra i Stockholm är en (1) procent . Det är rätt anmärkningsvärt, med tanke på att cykel även i Stockholm är det bästa transportmedlet upp till ungefär två mil från arbetsplatsen. Jämför gärna på Google maps där man kan välja olika alternativ . Men lägg i så fall på … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism