Bör man teckna tjänstepensionsförsäkring?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 29 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att många nystartade IT-företag - enligt facket - inte erbjuder tjänstepension. När man frågar företagen själva verkar detta dock inte riktigt stämma.

En aspekt av saken är att den som har en hög tjänstepension har råd att gå i pension tidigare än andra och att de därför inte *behöver* jobba lika länga som andra. Det kan få en negativ effekt på arbetsutbudet för äldre. Detta är kanske i och för sig syftet, att de ska ha råd att inte arbeta. Å andra sidan - dom som inte avsätter pengar till tjänstepension kan avsätta motsvarande medel till högre lön, som sedan kan sparas på ett investeringssparkonto. Det är inte självklart att avsaknad av tjänstepension leder till högre arbetsutbud på sikt.

Jobbar man mer eller mindre om man vid 65 års ålder sitter med en miljon på banken jämfört med om man har en miljon sparad i sin tjänstepension? Vid 65 har man mer information om sin egen förväntade livslängd än när man är 40. Har man samma val mellan att spara i tjänstepension vid 40 som vid 65 bör man antagligen skjuta upp beslutet så länge som möjligt.

Vet man vid 64 års ålder att man kommer att leva kort tid behåller man givetvis pengarna, medan man i annat fall sparar dem i en tjänstepensionsförsäkring. Men det förutsätter att tjänstepensionen erbjuder samma villkor vid 65 som vid 40 och att man kan välja hur mycket pengar som ska avsättas.

Kan man inte det rör det sig om en försäkringsfråga. På ett eller annat sätt betalar alla för sin tjänstepension och frågan är om man vill ha en klumpsumma vid 65 eller en ström av utbetalningar under resten av livet från 65 års ålder? Flexibiliteten av att kunna förbruka alla pengarna i tid har givetvis ett värde, men det får vägas mot risken att pengarna tar slut när man fyller 81 (genomsnittlig livslängd).

Tjänstepensionen får sägas vara en försäkring mot att man blir äldre än 81 år, för räknar man med att inte bli det är det antagligen bättre att spara på investeringssparkonto och att periodisera så att pengarna är slut precis vid 81. Sedan får man leva knapert om man räknat fel.

Alla dessa kalkyler förutsätter dock att pengarna ska vara slut när man dör. Många räknar med att lämna ett större eller mindre arv och givet att pengarna inte hamnar hos Allmänna arvsfonden kan detta arv ha ett värde. Frågan är därför varför någon både sparar i tjänstepensionsförsäkring och lämnar ett arv?

Jag kan se det rationella i att försäkra sig mot lång ålderdom om det finns risk för att pengarna tar slut. Jag kan däremot inte se det rationella i att försäkra sig om man ändå kommer att ha ett överskott kvar. I så fall är det ju arvingarnas arv som man försäkrar snarare än sin egen inkomst och levnadsstandard. Men detta borde ju vara arvingarnas sak att försäkra - de kan exempelvis slå vad om huruvida man lever till 90 eller inte via en livförsäkring.

Med tanke på att väldigt många som har en hög tjänstepension även har ett ansenligt kapital förefaller tjänstepensionen till väldigt stor del vara en ineffektiv användning av resurser. De som har tjänstepension skulle oftast kunna leva på sitt sparkapital i stället och de som inte kan leva på sitt sparkapital har oftast inte någon hög tjänstepension ändå.

Mitt intryck är att tjänstepensionen i allmänhet löser ett problem som inte finns för en grupp som inte behöver "lösningen". Visst, marginella grupper kan säkert ha nytta av tjänstepension och det finns skattefördelar, men bortsett från dessa är jag rätt tveksam till om kollektiva lösningar är en bra modell med tanke på att så många faktiskt inte optimerar sina inkomstströmmar genom att ha tjänstepension ovanpå den allmänna pensionen. De allra flesta skulle lika gärna kunna ha ett privat sparande via ett investeringssparkonto.

Kaplan bör inte retuscheras bort

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Minns ni Mehmet Kaplan ? Han var minister i den förra regeringen, men tvingades avgå då han ätit middag med ett gäng fascister. Dumt.  Ännu dummare är dock att medierna försöker dra igång ett drev mot en ny MP-minister som råkat nämna Kaplan som sin förebild. Mehmet Kaplan må ha umgåtts i fel kretsar, men han gjorde en hel del annat också. Det kan inte vara förbjudet att nämna honom vid namn eller ens ange honom som förebild. Och jag tycker inte ens att kulturministern behöver …

Läs mer!

Kinas växande skuldberg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Kina svarade på finanskrisen 2008 genom att investera i infrastruktur. Helt enligt regelboken, och på ytan tycks allt ha gått bra. Men det finns flera orosmoment. Lokala myndigheter i Kina har enligt Standard & Poor lånat motsvarande 8 200 miljarder dollar - skulder som inte återfinns i balansräkningarna. Det finns städer med färre än 100 000 invånare som byggt tunnelbanor - trots att trafiken ovanför är minimal. De statsägda företagen sägs stå för stabilitet, men också för …

Läs mer!

Mobilförbud - vad kommer näst?

Den hälsosamme ekonomisten

Inte så lite märkligt att man vill införa mobilförbud på nationell nivå. Hur kan detta inte vara en fråga som löses lokalt i klassrummet eller på skolan? Vad blir nästa steg? Rycka andra elever i håret-förbud? Tända på fyrverkeripjäser på skolgården-förbud? Bränna ner skolan-förbud? Den här typen av regler bör inte vara centrala, de … Läs mer!

Stort framsteg med Löfvens regering

Den hälsosamme ekonomisten

Ingen annan verkar ha noterat att Stefan Löfvens nya regering består av 23 ministrar - inte 24. Då svenska regeringar regelmässigt växer är detta ett stort framsteg. Han kunde ha ersatt en miljöpartistisk minister med en socialdemokratisk, men valde att inte göra det. Minskningen är inte stor, men viktig rent symboliskt. Den visar att … Läs mer!

Omfördelning skulle drabba de fattiga

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att organisationen Oxfam kräver att de superrika ska beskattas hårdare - så att pengar kan omfördelas till de fattigaste människorna på jorden. Men det är inte troligt att en hårdare beskattning av de rika skulle få den effekten. De flesta skattesystem är nämligen nationella och fördelar endast pengar inom nationen. Sverige är ett av … Läs mer!

Minskande efterfrågan på amerikanska statsobligationer

Den hälsosamme ekonomisten

Det utländska intresset för amerikanska statsobligationer avtar. Utlänningar köper en allt mindre del och det beror inte på att Kina bojkottar USA till följd av handelskriget. Det är andra mekanismer - som att Kina vill stödköpa sin egen valuta med dollarinkomster. Men det är inte bara Kina. I allt större utsträckning är det bara aktörer … Läs mer!

Brexitfalangen hotar med inbördeskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att den EU-kritiska delen av Tories hotar med att stänga ner regeringens arbete genom att rösta emot de egna förslagen. Det vore onekligen ovanligt, men skulle kunna bli konsekvensen av att Theresa May väljer att försöka bevara tullunionen med EU. Nämnde i ett tidigare blogginlägg att en annan möjlighet är att May utlyser … Läs mer!

De enkla jobben finns - om någon skapar dem

Den hälsosamme ekonomisten

Intressant nog är en stor faktor som skiljer andelen enkla jobb i olika länder att många länder har jobb inom jordbrukssektorn som inte finns i Sverige . Typ, plocka apelsiner på plantager. I det svenska högmekaniserade jordbruket behövs inte dessa enkla jobb. Fast här ser vi ett exempel på att enkla jobb även kan finnas i Sverige . … Läs mer!

Blir det nyval i Storbritannien?

Den hälsosamme ekonomisten

Det är inte omöjligt att Theresa May väljer att utlysa nyval i Storbritannien om hon förlorar en omröstning till. Det är inte säkert att detta förändrar maktförhållandena i parlamentet, men det tvingar Tories att gå ut i en valkampanj som ett parti. Vansinne? Tja, kanske. Det skulle även leda till att motståndaren Labour tvingas sätta ner … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism