Bör man teckna tjänstepensionsförsäkring?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 29 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att många nystartade IT-företag - enligt facket - inte erbjuder tjänstepension. När man frågar företagen själva verkar detta dock inte riktigt stämma.

En aspekt av saken är att den som har en hög tjänstepension har råd att gå i pension tidigare än andra och att de därför inte *behöver* jobba lika länga som andra. Det kan få en negativ effekt på arbetsutbudet för äldre. Detta är kanske i och för sig syftet, att de ska ha råd att inte arbeta. Å andra sidan - dom som inte avsätter pengar till tjänstepension kan avsätta motsvarande medel till högre lön, som sedan kan sparas på ett investeringssparkonto. Det är inte självklart att avsaknad av tjänstepension leder till högre arbetsutbud på sikt.

Jobbar man mer eller mindre om man vid 65 års ålder sitter med en miljon på banken jämfört med om man har en miljon sparad i sin tjänstepension? Vid 65 har man mer information om sin egen förväntade livslängd än när man är 40. Har man samma val mellan att spara i tjänstepension vid 40 som vid 65 bör man antagligen skjuta upp beslutet så länge som möjligt.

Vet man vid 64 års ålder att man kommer att leva kort tid behåller man givetvis pengarna, medan man i annat fall sparar dem i en tjänstepensionsförsäkring. Men det förutsätter att tjänstepensionen erbjuder samma villkor vid 65 som vid 40 och att man kan välja hur mycket pengar som ska avsättas.

Kan man inte det rör det sig om en försäkringsfråga. På ett eller annat sätt betalar alla för sin tjänstepension och frågan är om man vill ha en klumpsumma vid 65 eller en ström av utbetalningar under resten av livet från 65 års ålder? Flexibiliteten av att kunna förbruka alla pengarna i tid har givetvis ett värde, men det får vägas mot risken att pengarna tar slut när man fyller 81 (genomsnittlig livslängd).

Tjänstepensionen får sägas vara en försäkring mot att man blir äldre än 81 år, för räknar man med att inte bli det är det antagligen bättre att spara på investeringssparkonto och att periodisera så att pengarna är slut precis vid 81. Sedan får man leva knapert om man räknat fel.

Alla dessa kalkyler förutsätter dock att pengarna ska vara slut när man dör. Många räknar med att lämna ett större eller mindre arv och givet att pengarna inte hamnar hos Allmänna arvsfonden kan detta arv ha ett värde. Frågan är därför varför någon både sparar i tjänstepensionsförsäkring och lämnar ett arv?

Jag kan se det rationella i att försäkra sig mot lång ålderdom om det finns risk för att pengarna tar slut. Jag kan däremot inte se det rationella i att försäkra sig om man ändå kommer att ha ett överskott kvar. I så fall är det ju arvingarnas arv som man försäkrar snarare än sin egen inkomst och levnadsstandard. Men detta borde ju vara arvingarnas sak att försäkra - de kan exempelvis slå vad om huruvida man lever till 90 eller inte via en livförsäkring.

Med tanke på att väldigt många som har en hög tjänstepension även har ett ansenligt kapital förefaller tjänstepensionen till väldigt stor del vara en ineffektiv användning av resurser. De som har tjänstepension skulle oftast kunna leva på sitt sparkapital i stället och de som inte kan leva på sitt sparkapital har oftast inte någon hög tjänstepension ändå.

Mitt intryck är att tjänstepensionen i allmänhet löser ett problem som inte finns för en grupp som inte behöver "lösningen". Visst, marginella grupper kan säkert ha nytta av tjänstepension och det finns skattefördelar, men bortsett från dessa är jag rätt tveksam till om kollektiva lösningar är en bra modell med tanke på att så många faktiskt inte optimerar sina inkomstströmmar genom att ha tjänstepension ovanpå den allmänna pensionen. De allra flesta skulle lika gärna kunna ha ett privat sparande via ett investeringssparkonto.

Källsortering är skräp

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

New York Times noterar att allt fler amerikanska delstater slutar med återvinning av skräp . Det visar sig att kostnaden och miljövinsterna inte kan motivera den komplicerade process som det ofta är att återvinna produkter. Somliga väljer i stället att använda skräpet som utfyllnadsmassor, medan andra bränner upp det. Amerikanska trender brukar sprida sig och när insikten om resursslöseriet dyker upp även här lär sopförbränning te sig som det mest miljövänliga alternativet. Att …

Läs mer!

Brotten som inte går att beivra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att en man i USA fällts för bedrägerier via nätet . Falska varningsrutor har uppmanat användarna att ringa ett supportnummer. De som gjorde det riskerade att förlora mellan 2 000 och 20 000 kronor på falska supporttjänster. Det speciella med nätet är att en del av de brott som begås där är väldigt svåra att beivra. Om brottslingen befinner sig i ett land där myndigheterna ser mellan fingrarna kan brottslingarna agera ostört. Men även i länder som USA och Sverige kan polisen ha svårt …

Läs mer!

Löneskillnaderna ökar inte

Den hälsosamme ekonomisten

Jesper Roine på Ekonomistas går igenom statistiken om inkomstklyftorna och konstaterar att det inte är ökade löneklyftor som orsakar det vi i statistiken observerar som ökande inkomstklyftor. Det finns däremot några andra kandidater. Kapitalinkomster droppar ofta in relativt slumpmässigt och vi kan tänka oss att bostadsmarknaden spelar en … Läs mer!

Avkastningskurvan inverterad

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningskurvan för amerikanska statspapper inverterades i dag, vilket innebär att räntan på tioåriga obligationer var lägre än för tremånaders statsskuldsväxlar. Det är en onormal situation och brukar vara ett omen för lågkonjunktur. Det kan innebära att Federal reserve börjar sänka räntan från och med i höst för att stimulera ekonomin. … Läs mer!

Theresa May borde skälla ut folket

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande när Theresa May skäller ut parlamentet. Hon har ju rätt - ledamöterna har inte realistiska förväntningar. Fast är det ledamöternas förväntningar det är fel på - egentligen? Problemet är i grunden att ledamöterna har mandat från väljarna och att inte heller väljarna har realistiska förväntningar. De bara tycker saker som är … Läs mer!

Arbetsförmedlingens rapport ett argument för arbetskraftsinvandring

Den hälsosamme ekonomisten

Arbetsförmedlingen presenterade i dag en ny rapport där man pekar på att Sverige behöver invandring för att möta ett ökande demografiskt behov. Men innan vi tar det som intäkt för att Sverige bör bedriva en mer generös flyktingpolitik är det några saker man bör begrunda. Det första är att personer i arbetsför ålder från länder med låg HDI, … Läs mer!

Datorattack mot Norsk Hydro

Den hälsosamme ekonomisten

Norsk Hydro har utsatts för sabotage, vilket driver upp aluminiumpriset. Det är måhända inte första gången företag utpressas på detta sätt, men det är på en helt ny nivå när råvarupriset påverkas signifikant. Onödigt att påpeka att det finns mycket pengar att tjäna - alldeles oavsett om utpressarna lyckas få något från företaget eller om de … Läs mer!

FreeNAS - bygg din egen NAS

Den hälsosamme ekonomisten

Har ägnat dagen åt att installera operativsystemet FreeNAS på en av mina datorer. Det är en dator med 64GB Ram, en terabyte hårddisk av SSD Nvme-modell och en Ryzen7 -processor. Den är med andra ord mycket snabbare än de NAS-servrar som man kan köpa färdiga. Men det finns nackdelar också. Man måste installera allt själv och operativsysteme… Läs mer!

Kan ägarstrukturen i Swedbank förklara mediehaveriet?

Den hälsosamme ekonomisten

Kan Swedbank verkligen ha utarbetat en så katastrofal mediestrategi på egen hand? Jag tror inte det. Min gissning är att ledningen i banken har försökt förankra en strategi hos bankens ägare på en informell nivå. Men eftersom ägarna är en samling genuint obeslutsamma enheter som alla ansvarar för att förvalta andras pengar har det inte gått att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism