Blir räntehöjningen expansiv?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 27 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att bankaktierna stiger på nyheten om att Riksbanken väntas höja räntan. Handelsbanken rekommenderar köp av banker då räntenettot förväntas öka.

Tror man att en ökning av styrräntan är åtstramande ter sig nyheten som paradoxal. Men negativa räntor fungerar inte alltid på samma sätt som positiva. De negativa räntorna verkar primärt genom växelkursen.

Det ironiska är att det för vissa aktörer kan te sig förmånligare att hålla kontanter. Kontanter kan nämligen aldrig ge negativ avkastning och fyller i vissa fall samma funktion som statspapper. Om efterfrågan på kontanter ökar kan effekten bli en minskad penningmängd i cirkulation och därmed en åtstramande effekt.

Det kan diskuteras hur stor denna effekt är, men helt klart är att vissa aktörer kan lagra stora mängder kontanter till en förhållandevis låg kostnad per krona. Skulle räntan bli tillräckligt låg finns därmed en möjlighet att efterfrågan på kontanter ökar så mycket att priset drivs upp. Detta påverkar i sin tur multiplikatorn i ekonomin.

Det speklueras i var gränsen går - alltså punkten där bankerna börjar samla kontanter i stället för att placera reserverna hos centralbanken. Det finns estimat på allt från -0,3 procent till -1,3 procent. Men sannolikt finns det en påtaglig effekt på vissa aktörer vid den extremt låga nivå som Sveriges Riksbank uppnådde på -0,75 procent.

Tillgången till inlåning utgör en konkurrensfördel för de traditionella bankerna och en räntehöjning gör därmed bankerna mer konkurrenskraftiga i relation till aktörer som förlitar sig på institutionella investerare. 

Samtidigt råder det osäkerhet om vilken effekt en räntehöjning ger på utlåningsräntorna. Mycket talar för att en styrräntehöjning borgar för lägre boräntor, inte högre. Den effekten är givetvis högst tillfällig och förutsätter att inflationsförväntningarna inte tar fart.

Negativa räntor är ett vanskligt instrument. Förväntningar på negativa räntor kan nämligen göra det lönsamt för finansiella aktörer att investera i faciliteter som till en mycket låg kostnad kan användas för att lagra kontanter. I någon mening är en traditionell bank med ett bankvalv en sådan facilitet. Om dessa investeringar väl är gjorda kommer framtida negativa räntor att resultera i att andra ekonomiska aktörer konkurrerar ut Riksbanken.

Detta kommer i sin tur att göra penningpolitiken verkningslös - nästa gång räntan sjunker till -0,75 procent kanske pengarna som Riksbanken hade förväntat sig att bankerna skulle använda för att stimulera ekonomin bara hamnar i ett svart hål. En situation där bankerna och andra finansiella aktörer vägrar köpa statens värdepapper skulle bli besvärlig - minst sagt. Centralbanken skulle tappa kontrollen över alla de ekonomiska nyckelvariablerna.

Den uppenbara lösningen på problemet är att ta bort bankerna ur ekvationen en gång för alla. Om Riksbanken inför en E-krona får man kontroll över penningmängden och är inte längre begränsad till positiva räntor. Centralbanken skulle kunna pressa ut pengar i ekonomin på ett sätt som garanterar att inflationen uppnår tvåprocentsmålet. En möjlig bieffekt skulle kunna vara att man undviker konjunkturcyklar i dagens mening eller att man åtminstone minskar cyklernas amplitud.

Att bankerna inte ser på E-kronan med blida ögon är begripligt. Det skulle innebära slutet för bankerna som de fungerar i dag.

Ett scenario som faktiskt skulle kunna döda bankerna för gott vore om Sverige drabbades av en lågkonjunktur när räntan redan ligger vid nollpunkten. Då är det inte otänkbart att Riksbanken sänker räntan så lågt att kontanterna försvinner ur cirkulation. Har man då en E-krona i beredskap går det att hantera krisen, har man inte någon E-krona kan det bli svårt att häva nedgången.

Ajax med hjälp av JQuery och Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Tänkte så här på påskaftonen dela med mig av ett tips på hur man kan ladda in information på en webbsida utan att ladda om sidan. Begreppet Ajax står för "Asyncronous Javascript and XML". Men man behöver inte använda XML för att överföra information, i dag är det mycket vanligare att använda JSON, alltså Javascript Object Notation . För att kunna efterfråga information från en server behöver man Javascript. I Javascriptbiblioteket JQuery finns en funktion som gör det enkelt att hämta …

Läs mer!

Tillit och digital automatisering är komplementvaror

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Digitalisering har potential att höja välfärden många gånger om. Men i ett samhälle som saknar grundläggande tillit är möjligheten att digitalisera begränsad. Är det inte lite märkligt att det går att ställa ut hyrscootrar med batterier som kostar många tusen kronor styck, utan att dessa tas omhand av kriminella element? Det bör tilläggas att det faktiskt inte går att parkera en cykel på offentlig plats, utan att den garanterat blir stulen. Men elscootrar verkar inte ha börjat stjälas i …

Läs mer!

Uppenbara bedrägerier på Facebook

Den hälsosamme ekonomisten

Lite förvånad över att Facebook har så många annonser som är uppenbara bedrägerier. Tror det kommer att stå företaget dyrt, då poängen med annonser är att åtminstone någon ska lockas att köpa något som det annonseras för. Det är lätt att dra slutsatsen att alla annonser som finns på nätverket är bluff. Googleannonserna har däremot blivit … Läs mer!

Sono Motors nya bil Sion byggs i Trollhättan

Den hälsosamme ekonomisten

En av nyheterna i dag är att Sono Motors nya bil Sion ska byggas i Trollhättan . Men vad är det egentligen för skapelse? Till att börja med är den inte självkörande, vilket är en brist. Men i övrigt är det en rätt intressant sak. Den har solceller som på en dag kan ladda bilen tillräckligt för drygt tre mils körning. Fulladdad tar den … Läs mer!

Kalla det inte AI

Den hälsosamme ekonomisten

Det har säkert inte undgått någon att jag programmerar lite. Jag skulle kunna säga att jag ibland sysslar med Artificiell Intelligens , men det gör jag inte - jag säger som det är, jag konstruerar algoritmer. Sanningen är att det som en gång kallades statistik i datortillämpningar har blivit algoritmer som i sin tur har döpts om till AI. Men … Läs mer!

Kinas vindkraftsmisslyckande ett intressant "case"

Den hälsosamme ekonomisten

Jonas Grafström skriver i ett ny uppsats från Ratio om den kinesiska vindkraftsindustrin , som uppvisar tecken på sovjetism. Många unga minns inte Sovjetunionens femårs- och tioårsplaner och hur hela bygget småningom kollapsade. Det är mer än en historia om demokrati och diktatur, det är en fråga om hur planekonomier fungerar. Det finns … Läs mer!

Wong betonar Kinas ansvar för utsläppen

Den hälsosamme ekonomisten

Kinakännaren Ola Wong skriver i Kvartal om att vi behöver tala om elefanten i rummet när det gäller klimatet - alltså Kina . Det är något som jag också brukar framföra här på bloggen. Själv tillhör jag dem som inte tror att det är någon ko på isen när det gäller den globala uppvärmningen, men om man tror att kon är i fara måste man titta … Läs mer!

Amorteringskrav missgynnar inte ungdomar

Den hälsosamme ekonomisten

Ett argument som ofta framförs av särintressen är att Finansinspektionens amorteringskrav missgynnar ungdomar. Syftet med att lyfta fram just denna grupp är förstås att ingen tycker det är synd om höginkomsttagare som lånat tio miljoner för att köpa en villa i Djursholm . Claes Bäckman vid Lunds Universitet har i senaste numret av … Läs mer!

Sjukvård är en komplicerad materia

Den hälsosamme ekonomisten

Har i dag föreläst på Timbros utbildning "Reformakademin". Ämnet var sjukvårdens organisation.  Jag brukar säga som det är - att det är komplicerad materia och att verkligheten är långt från politikens slagord om jämlikhet eller privatisering. Oavsett om sjukvården finansieras privat eller offentligt är det svårt att få ihop helheten på ett … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism