Blir räntehöjningen expansiv?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 27 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att bankaktierna stiger på nyheten om att Riksbanken väntas höja räntan. Handelsbanken rekommenderar köp av banker då räntenettot förväntas öka.

Tror man att en ökning av styrräntan är åtstramande ter sig nyheten som paradoxal. Men negativa räntor fungerar inte alltid på samma sätt som positiva. De negativa räntorna verkar primärt genom växelkursen.

Det ironiska är att det för vissa aktörer kan te sig förmånligare att hålla kontanter. Kontanter kan nämligen aldrig ge negativ avkastning och fyller i vissa fall samma funktion som statspapper. Om efterfrågan på kontanter ökar kan effekten bli en minskad penningmängd i cirkulation och därmed en åtstramande effekt.

Det kan diskuteras hur stor denna effekt är, men helt klart är att vissa aktörer kan lagra stora mängder kontanter till en förhållandevis låg kostnad per krona. Skulle räntan bli tillräckligt låg finns därmed en möjlighet att efterfrågan på kontanter ökar så mycket att priset drivs upp. Detta påverkar i sin tur multiplikatorn i ekonomin.

Det speklueras i var gränsen går - alltså punkten där bankerna börjar samla kontanter i stället för att placera reserverna hos centralbanken. Det finns estimat på allt från -0,3 procent till -1,3 procent. Men sannolikt finns det en påtaglig effekt på vissa aktörer vid den extremt låga nivå som Sveriges Riksbank uppnådde på -0,75 procent.

Tillgången till inlåning utgör en konkurrensfördel för de traditionella bankerna och en räntehöjning gör därmed bankerna mer konkurrenskraftiga i relation till aktörer som förlitar sig på institutionella investerare. 

Samtidigt råder det osäkerhet om vilken effekt en räntehöjning ger på utlåningsräntorna. Mycket talar för att en styrräntehöjning borgar för lägre boräntor, inte högre. Den effekten är givetvis högst tillfällig och förutsätter att inflationsförväntningarna inte tar fart.

Negativa räntor är ett vanskligt instrument. Förväntningar på negativa räntor kan nämligen göra det lönsamt för finansiella aktörer att investera i faciliteter som till en mycket låg kostnad kan användas för att lagra kontanter. I någon mening är en traditionell bank med ett bankvalv en sådan facilitet. Om dessa investeringar väl är gjorda kommer framtida negativa räntor att resultera i att andra ekonomiska aktörer konkurrerar ut Riksbanken.

Detta kommer i sin tur att göra penningpolitiken verkningslös - nästa gång räntan sjunker till -0,75 procent kanske pengarna som Riksbanken hade förväntat sig att bankerna skulle använda för att stimulera ekonomin bara hamnar i ett svart hål. En situation där bankerna och andra finansiella aktörer vägrar köpa statens värdepapper skulle bli besvärlig - minst sagt. Centralbanken skulle tappa kontrollen över alla de ekonomiska nyckelvariablerna.

Den uppenbara lösningen på problemet är att ta bort bankerna ur ekvationen en gång för alla. Om Riksbanken inför en E-krona får man kontroll över penningmängden och är inte längre begränsad till positiva räntor. Centralbanken skulle kunna pressa ut pengar i ekonomin på ett sätt som garanterar att inflationen uppnår tvåprocentsmålet. En möjlig bieffekt skulle kunna vara att man undviker konjunkturcyklar i dagens mening eller att man åtminstone minskar cyklernas amplitud.

Att bankerna inte ser på E-kronan med blida ögon är begripligt. Det skulle innebära slutet för bankerna som de fungerar i dag.

Ett scenario som faktiskt skulle kunna döda bankerna för gott vore om Sverige drabbades av en lågkonjunktur när räntan redan ligger vid nollpunkten. Då är det inte otänkbart att Riksbanken sänker räntan så lågt att kontanterna försvinner ur cirkulation. Har man då en E-krona i beredskap går det att hantera krisen, har man inte någon E-krona kan det bli svårt att häva nedgången.

Hur ska man bedriva ekonomisk politik på Nya Zeeland?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu tror jag inte att Nya Zeeland verkligen har avskaffat BNP-måttet. Men om dom har gjort det - hur har finansdepartementet och centralbanken tänkt sig att bedriva ekonomisk politik? Vi kan tänka oss att finansministern går ut på torget - utanför regeringsbyggnaderna - och genom att titta sig omkring försöker bedöma hur konjunkturläget ser ut och om det är lämpligt att höja eller sänka utgifterna på olika områden. Än värre blir det för centralbanken, som inte kan mäta om penningpolitiken …

Läs mer!

Svenska kronan försvagas kraftigt

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Efter låga inflationssiffror försvagades den svenska kronan påtagligt i dag. Riksbanken måste fundera på vad den ska göra för att hjälpa upp situationen och jag har ett tips. Problemet för ECB och Riksbanken är att marknaden har förväntningar om att de extraordinära penningpolitiska åtgärderna ska upphöra. Riksbanken har till och med annonserat en plan för hur man ska suga in likviditet från marknaden. Detta tror jag är helt onödigt. En utannonserad plan gör det svårare att få utrymme …

Läs mer!

Befinner sig Sverige i recession?

Den hälsosamme ekonomisten

Tror inte vi ska utesluta att tillväxten i Sverige är mycket svag just nu. Kanske så svag att den är mindre än noll. Vi har inte hört så mycket om detta, men det beror på att siffrorna på tillväxt rapporteras med lång eftersläpning. Det finns flera indikationer på att tillväxten just nu kan vara negativ och kanske förblir så under hela … Läs mer!

Vilka skyldigheter har landstingen nu?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan det avslöjats att miljoner telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen legat oskyddade på en server i Thailand har de berörda landstingen ett ansvar att agera - enligt EU-lagstiftningen (GDPR). Det första är att rapportera händelsen till Datainspektionen . Där ska landstingen klarlägga följande: Typ av överträdelse mot personuppgifter… Läs mer!

Svenska folkets samtal till sjukvårdsupplysningen ligger på Internet

Den hälsosamme ekonomisten

Transportstyrelseskandalen i alla ära, men det här är en skandal som berör allmänheten betydligt mer. Computer Sweden har avslöjat att 2,7 miljoner samtal till sjukvårdsupplysningen ligger helt oskyddade på nätet. Det kan handla om det mest intima hemligheter, allt går naturligtvis att indexera och söka på om man väl kommit åt datafilen. … Läs mer!

Lätt historielöst av Annika Strandhäll

Den hälsosamme ekonomisten

Kanske sen på bollen här, men jag noterade att man i Ungern blev sura på socialminister Annika Strandhäll för att hon twittrat att det landets familjepolitik "... osar 30-tal". Orban vill nämligen införa en skatterabatt för att ungrarna ska skaffa fler barn. ”Det som sker i Ungern är alarmerande. Nu vill Orban att fler 'äkta' ungerska … Läs mer!

Vi behöver inte oroa oss för koldioxiden

Den hälsosamme ekonomisten

Brukar peka på en rad märkligheter i klimatdebatten. Den första är att vi fokuserar på koldioxidutsläpp och beskattar produktion i USA och Europa - när nästan alla utsläppsökningar sker i Asien . Mer än tre fjärdedelar av utsläppsökningarna sker i Asien och Stillahavsländerna - det återstående i Syd- och centralamerika , Mellanöstern och … Läs mer!

Låt inte det bästa bli det godas fiende i bostadspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Tycker debatten om bostadspolitiken präglas av många konstigheter. Låt oss därför fastslå några saker. 1) Om man vill påverka utbudet av nya bostäder är det priset på nya bostäder som har betydelse för utbudet och ingenting annat. 2) Om man vill påverka utbudet av gamla bostäder - genom att ge incitament för effektivare användning av det … Läs mer!

Absolut inget skäl till panik angående Oscar Properties

Den hälsosamme ekonomisten

Det har kommit ett flertal allvarliga varningssignaler kring bostadsföretaget Oscar Properties den senaste tiden. I onsdags framkom att OP utreds av Finansinspektionen  på grund av strategin att ta ut vinster för halvfärdiga objekt - innan lägenheterna är färdigbyggda och sålda. Samma dag kom nyheten att OP sannolikt kommer att tvingas föra in … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism