Beror skillnaden mellan Norge och Sverige på skolstängningar?

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 6 June, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En nyligen publicerad studie av Brauner m fl (2020) antyder att länder som stängt sina skolor har varit mer framgångsrika i bekämpningen av Covid-19 än länder som låtit skolorna förbli öppna. Det är ett intressant resultat och skulle kunna förklara varför det har tagit så mycket längre tid för Sverige än Norge att bekämpa viruset.

I Sverige fattades tidigt beslut om att låta skolorna vara öppna och skälen som anfördes var dels att skolstängningar inte var bevisat effektiva, dels att stängda skolor skulle leda till bortfall av personal inom vården.

Men kanske var beslutet felaktigt? Om Sverige hade fått en utveckling liknande Norge och Danmark skulle personalbehovet inom vården inte ha blivit lika högt. Därmed skulle det varit ett klokt beslut att stänga skolorna - trots att somliga anställda hade tvingats stanna hemma.

Om Sverige tidigt hade testat medborgarna i stor skala skulle vi nu i efterhand kunnat utvärdera den svenska strategin att låta skolorna förbli öppna. Kanske var det via skolorna som den sekundära spridningen ägde rum?

Jag tror det är svårt att så här i efterhand påstå att Sverige gjorde fel - givet att vi inte visste det som vi nu vet. Men en riskminimeringsstrategi hade rimligen omfattat skolstängningar. I början på mars visste vi inte hur smittsamt och dödligt viruset var. Det kan därför ha varit ett alltför stort risktagande att låta skolorna vara öppna.

Å andra sidan ger studien stöd för andra delar av Sveriges strategi. Det tycks inte vara meningsfullt att tvinga medborgarna att stanna hemma (lockdown) och det tycks inte vara effektivt att bära andningsskydd. På den sista punkten är dock det statistiska underlaget väldigt begränsat och det är svårt att generellt dra slutsatsen att maskbärande inte är effektivt.

Det bör också tilläggas att det som kunde påverkas av åtgärder efter mitten på mars enbart var hur snabbt epidemin klingade av. Spridningen av smittan i skolor tycks ha begränsats av att viruset trots allt nått en återvändsgränd i dessa miljöer. Detta är i linje med teorin som FHM framförde, att spridningen inom skolor inte är ett så stort problem. Däremot tycks man ha haft helt fel i att barn inte smittar särskilt lätt, det finns gott om exempel på effektiv spridning i skolmiljö.

Det stora problemet är dock att spridningen i skolor kan ha lett till att smitta tagit sig in i äldreomsorgen via familjekluster.

Att låta smittan spridas i skolor hade kanske varit en bra idé om flockimmunitetshypotesen visat sig stämma. Då hade nersmittade skolor fungerat som en barriär. Men nu när det inte blev så ter det sig som om kostnaden för att inte stänga skolorna ändå kan ha varit högre än kostnaden för att göra det.

Pensionssystemet - en dyr historia

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Politikerna diskuterar tillförsel av nya pengar till pensionssystemet och har tagit fram speciella tillägg som ska höja pensionerna. Det få reflekterar över är att staten redan skjuter till hundratals miljarder till pensionssystemet - detta på grund av att avkastningen är reglerad av staten och inte motsvarar avkastningen på marknaden. Det är pengar som går rakt in i systemet - utöver de inbetalade pensionsavgifterna. Tesen att pensionssystemet skulle vara självfinansierande är därför en myt. …

Läs mer!

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de … Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism