Basinkomstförsöken är ofta villkorade

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 28 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Italiens försök med basinkomst har egentligen inget med själva begreppet att göra. Det är ett traditionellt arbetsmarknadspolitiskt program. Samma sak gäller i princip Finlands försök. Det är riktat till tidigare arbetslösa och således villkorat med att man varit arbetslös. Man kan gå igenom modellerna världen över och de flesta faller på att de varken är generella eller ovillkorade.

Somliga menar att riktig basinkomst inte ens bör villkoras med att man har låg inkomst. Negativ inkomstskatt skulle således inte kunna kallas basinkomst.

Problemet med sådana modeller är att de blir extremt dyra. Den enda basinkomst som mig veterligen uppfyller kravet blir då barnbidraget.

Egentligen tror jag vi har ganska bra koll på vilka effekter införandet av en riktig basinkomst eller negativ inkomstskatt skulle få på arbetsutbudet. Som jag noterat tidigare uppgår inkomsteffekten sannolikt till ungefär tio procent av den arbetsfria inkomsten. 

Inkomsteffekten brukar anföras som ett argument mot basinkomst. Men frågan är om det argumentet över huvud taget är relevant? Omfördelar man pengar från medelinkomsttagare till låginkomsttagare får man två inkomsteffekter. Dels blir medelinkomsttagaren som finansierar basinkomsten fattigare, vilket leder till ökat arbetsutbud i denna grupp, dels blir låginkomsttagaren rikare, vilket leder till minskat arbetsutbud. Det finns dessutom tecken på att personer med hög inkomst minskar sitt arbetsutbud något mer än låginkomsttagare.

Avgörande måste därför vara om substitutionseffekterna är så stora att det totala arbetsutbudet minskar - inkomsteffekterna tar nämligen i princip ut varandra och blir irrelevanta.

Ibland görs analysen i allmän jämvikt, och då ska alla effekter i princip finnas med. Problemet är att nationalekonomer ofta har väldigt dimmiga begrepp om hur personer med riktigt låg inkomst reagerar på inkomstförändringar. Skattningar av inkomst- och substitutionseffekter görs nästan alltid på personer som har arbete och på marginalen. För låginkomsttagare är förändringarna i regel diskreta - antingen arbetar man eller också inte.

Ett exempel på en situation då man kan få en helt felaktig bild av inkomsteffektens betydelse är om man skulle beskatta alla barnlösa individer i samhället för att fördela pengar i form av ett barnbidrag till alla personer som har barn. En sådan förändring skulle medföra två motverkande inkomsteffekter som sannolikt tar ut varandra. Effekten på arbetsutbudet skulle kunna bli noll - om nu de barnlösa och personerna med barn har lika stora inkomsteffekter.

Ett sådant barnbidrag skulle med andra ord inte ha några negativa effekter alls, men det skulle sannolikt förhindra att barnfamiljer blir beroende av ekonomisk bistånd och därmed får hundraprocentiga marginaleffekter. Samtidigt tror jag det finns en uppfattning på Finansdepartementet om att ökade barnbidrag generellt sett leder till minskat arbetsutbud. Men denna effekt är som vi ser helt avhängig av hur barnbidraget finansieras.

Det här är bara ett exempel på att radikala omstöpningar av socialförsäkringssystemen kräver att man tänker bredare. En partiell analys räcker inte och det kan finnas brister även i de antaganden som görs vid generella analyser - alltså allmän jämvikt. Omfördelning som sker genom att man beskattar inkomst har negativa effekter på arbetsutbudet, men väljer man en alternativ form för finansiering är det inte säkert att utbudet alls påverkas.

Innan basinkomst och höjda barnbidrag avfärdas som policyinstrument tror jag det är bra att vidga perspektiven en aning. Är effekten baserad enbart på partiella analyser och bygger den på att man tagit hänsyn till hur personer med riktigt låg inkomst reagerar? Innan man besvarat dessa två frågor tror jag det finns anledning att vara försiktig med uttalanden om basinkomstens eventuellt negativa effekter på samhällsekonomin.

Så blir du lurad av din bank

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Att teckna bolån hos någon av de svenska storbankerna är som att handla i Stora Basaren i Istanbul . Det finns många trick som bankerna tar till och några av de bästa är följande: 1) Erbjudandet om att binda en del av lånet till fast ränta och en del till rörlig. Poängen med det är att banken förvissar sig om att kunden inte kan flytta halva bolånet till en annan bank eller till en ny aktör som Stabelo eller Hypoteket. Kunden är fast så länge bindningstiden löper för den fasta …

Läs mer!

Riv Riksdagshuset och uppför det i VR

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Varje tisdag och torsdag samlas riksdagsledamöterna för att votera. En hyfsat meningslös övning som lika gärna skulle kunna utföras med hjälp av E-legitimation. Existensen av ett fysiskt riksdagshus bidrar till stockholmsfixeringen och skapar trängsel i hufvudstaden. Det tvingar ledamöterna att låtsas bo någon annanstans än där de är tvingade att bo därför att de i praktiken jobbar i Stockholm. Riksdagen är i själva verket en charad - där 349 stockholmare låtsas vara göteborgare, …

Läs mer!

Ajax med hjälp av JQuery och Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten

Tänkte så här på påskaftonen dela med mig av ett tips på hur man kan ladda in information på en webbsida utan att ladda om sidan. Begreppet Ajax står för "Asyncronous Javascript and XML". Men man behöver inte använda XML för att överföra information, i dag är det mycket vanligare att använda JSON, alltså Javascript Object Notation . För att … Läs mer!

Tillit och digital automatisering är komplementvaror

Den hälsosamme ekonomisten

Digitalisering har potential att höja välfärden många gånger om. Men i ett samhälle som saknar grundläggande tillit är möjligheten att digitalisera begränsad. Är det inte lite märkligt att det går att ställa ut hyrscootrar med batterier som kostar många tusen kronor styck, utan att dessa tas omhand av kriminella element? Det bör tilläggas att … Läs mer!

Uppenbara bedrägerier på Facebook

Den hälsosamme ekonomisten

Lite förvånad över att Facebook har så många annonser som är uppenbara bedrägerier. Tror det kommer att stå företaget dyrt, då poängen med annonser är att åtminstone någon ska lockas att köpa något som det annonseras för. Det är lätt att dra slutsatsen att alla annonser som finns på nätverket är bluff. Googleannonserna har däremot blivit … Läs mer!

Sono Motors nya bil Sion byggs i Trollhättan

Den hälsosamme ekonomisten

En av nyheterna i dag är att Sono Motors nya bil Sion ska byggas i Trollhättan . Men vad är det egentligen för skapelse? Till att börja med är den inte självkörande, vilket är en brist. Men i övrigt är det en rätt intressant sak. Den har solceller som på en dag kan ladda bilen tillräckligt för drygt tre mils körning. Fulladdad tar den … Läs mer!

Kalla det inte AI

Den hälsosamme ekonomisten

Det har säkert inte undgått någon att jag programmerar lite. Jag skulle kunna säga att jag ibland sysslar med Artificiell Intelligens , men det gör jag inte - jag säger som det är, jag konstruerar algoritmer. Sanningen är att det som en gång kallades statistik i datortillämpningar har blivit algoritmer som i sin tur har döpts om till AI. Men … Läs mer!

Kinas vindkraftsmisslyckande ett intressant "case"

Den hälsosamme ekonomisten

Jonas Grafström skriver i ett ny uppsats från Ratio om den kinesiska vindkraftsindustrin , som uppvisar tecken på sovjetism. Många unga minns inte Sovjetunionens femårs- och tioårsplaner och hur hela bygget småningom kollapsade. Det är mer än en historia om demokrati och diktatur, det är en fråga om hur planekonomier fungerar. Det finns … Läs mer!

Wong betonar Kinas ansvar för utsläppen

Den hälsosamme ekonomisten

Kinakännaren Ola Wong skriver i Kvartal om att vi behöver tala om elefanten i rummet när det gäller klimatet - alltså Kina . Det är något som jag också brukar framföra här på bloggen. Själv tillhör jag dem som inte tror att det är någon ko på isen när det gäller den globala uppvärmningen, men om man tror att kon är i fara måste man titta … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism