Basinkomstförsöken är ofta villkorade

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 28 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Italiens försök med basinkomst har egentligen inget med själva begreppet att göra. Det är ett traditionellt arbetsmarknadspolitiskt program. Samma sak gäller i princip Finlands försök. Det är riktat till tidigare arbetslösa och således villkorat med att man varit arbetslös. Man kan gå igenom modellerna världen över och de flesta faller på att de varken är generella eller ovillkorade.

Somliga menar att riktig basinkomst inte ens bör villkoras med att man har låg inkomst. Negativ inkomstskatt skulle således inte kunna kallas basinkomst.

Problemet med sådana modeller är att de blir extremt dyra. Den enda basinkomst som mig veterligen uppfyller kravet blir då barnbidraget.

Egentligen tror jag vi har ganska bra koll på vilka effekter införandet av en riktig basinkomst eller negativ inkomstskatt skulle få på arbetsutbudet. Som jag noterat tidigare uppgår inkomsteffekten sannolikt till ungefär tio procent av den arbetsfria inkomsten. 

Inkomsteffekten brukar anföras som ett argument mot basinkomst. Men frågan är om det argumentet över huvud taget är relevant? Omfördelar man pengar från medelinkomsttagare till låginkomsttagare får man två inkomsteffekter. Dels blir medelinkomsttagaren som finansierar basinkomsten fattigare, vilket leder till ökat arbetsutbud i denna grupp, dels blir låginkomsttagaren rikare, vilket leder till minskat arbetsutbud. Det finns dessutom tecken på att personer med hög inkomst minskar sitt arbetsutbud något mer än låginkomsttagare.

Avgörande måste därför vara om substitutionseffekterna är så stora att det totala arbetsutbudet minskar - inkomsteffekterna tar nämligen i princip ut varandra och blir irrelevanta.

Ibland görs analysen i allmän jämvikt, och då ska alla effekter i princip finnas med. Problemet är att nationalekonomer ofta har väldigt dimmiga begrepp om hur personer med riktigt låg inkomst reagerar på inkomstförändringar. Skattningar av inkomst- och substitutionseffekter görs nästan alltid på personer som har arbete och på marginalen. För låginkomsttagare är förändringarna i regel diskreta - antingen arbetar man eller också inte.

Ett exempel på en situation då man kan få en helt felaktig bild av inkomsteffektens betydelse är om man skulle beskatta alla barnlösa individer i samhället för att fördela pengar i form av ett barnbidrag till alla personer som har barn. En sådan förändring skulle medföra två motverkande inkomsteffekter som sannolikt tar ut varandra. Effekten på arbetsutbudet skulle kunna bli noll - om nu de barnlösa och personerna med barn har lika stora inkomsteffekter.

Ett sådant barnbidrag skulle med andra ord inte ha några negativa effekter alls, men det skulle sannolikt förhindra att barnfamiljer blir beroende av ekonomisk bistånd och därmed får hundraprocentiga marginaleffekter. Samtidigt tror jag det finns en uppfattning på Finansdepartementet om att ökade barnbidrag generellt sett leder till minskat arbetsutbud. Men denna effekt är som vi ser helt avhängig av hur barnbidraget finansieras.

Det här är bara ett exempel på att radikala omstöpningar av socialförsäkringssystemen kräver att man tänker bredare. En partiell analys räcker inte och det kan finnas brister även i de antaganden som görs vid generella analyser - alltså allmän jämvikt. Omfördelning som sker genom att man beskattar inkomst har negativa effekter på arbetsutbudet, men väljer man en alternativ form för finansiering är det inte säkert att utbudet alls påverkas.

Innan basinkomst och höjda barnbidrag avfärdas som policyinstrument tror jag det är bra att vidga perspektiven en aning. Är effekten baserad enbart på partiella analyser och bygger den på att man tagit hänsyn till hur personer med riktigt låg inkomst reagerar? Innan man besvarat dessa två frågor tror jag det finns anledning att vara försiktig med uttalanden om basinkomstens eventuellt negativa effekter på samhällsekonomin.

Brexit kan ge medicinbrist i EU

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Rent spelteoretiskt skulle det bästa alternativet för EU nu kunna vara att utesluta en förlängning av Storbritanniens utträde ur EU. Som Wolfgang Münchau på Financial Times konstaterar skulle det göra det möjligt för Boris Johnsson att lägga fram Theresa Mays alternativ och ställa det mot en hård Brexit. I så fall skulle Mays avtal ha en chans att vinna. Men det kommer nog inte att hända. Det skulle vara att flip-floppa lite för mycket, även för Boris Johnsson. EU avvaktar och …

Läs mer!

Koldioxidfokuseringen skadar miljön

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Preems tänkta utbyggnad i Lysekil är principiellt intressant eftersom det illustrerar att bättre miljö kan kräva ökade koldioxidutsläpp. Koldioxid är som bekant ingen förorening, utan en naturlig del i växternas fotosyntes. Mer koldioxid innebär bättre förutsättningar för växtligheten och därmed en grönare planet. Meningarna är delade om huruvida mänskliga utsläpp av koldioxid utgör ett hot. Det kan vara så, men utvecklingen så här långt tyder på att det krävs minst en tredubbling av …

Läs mer!

USA skadar sina egna framgångsrika företag

Den hälsosamme ekonomisten

Så noterar vi en begynnande handelspolitisk osämja mellan Indien och USA . Konsekvensen kan bli att amerikanska företag som Amazon och Flipcart får svårt att etablera sig där. Det är intressant att många av de största amerikanska företagen är beroende av skalfördelar. Deras teknik är ofta både möjlig och tillåten att kopiera, så om de … Läs mer!

Den svenska synen på hemundervisning intressant

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnar på Godmorgon Världen som tar upp den svenska restriktiva inställningen till hemundervisning. Har tidigare ställt frågan om huruvida skolans uppgift är att lära ut kunskap eller om det är att skapa social sammanhållning . Själv tror jag att syftet alltid varit det senare. Och det gör att man ställer sig frågan hur staten kan tillåta ett … Läs mer!

Spanska La Liga hackade 10 miljoner mobiltelefoner

Den hälsosamme ekonomisten

Spanska La Liga har hackat 10 miljoner mobiltelefoner via en app . Syftet var att genom telefonernas mikrofon lyssna på sportutsändningar och sedan via telefonernas geopositioneringsfunktion ta reda på var någonstans fotbollsmatcher sänds olagligt. Nu har La Liga fått böta 250 000 euro för tilltaget, som lagförts av spanska datainspektionen… Läs mer!

Extremt få svenskar är bidragsberoende

Den hälsosamme ekonomisten

De senaste siffrorna för utanförskapet eller bidragsberoendet kom precis in från SCB. Vi kan glädja oss åt nya rekord. Man ska förstås aldrig jämföra olika månader så jag jämför med maj månad 2006. Då var 1 043 633 helårspersoner beroende av ersättningar och bidrag för sin försörjning. I maj 2019 var motsvarande siffra 723 852.  Det är ett … Läs mer!

Besöker rangen på Ågesta GK

Den hälsosamme ekonomisten

Har tagit en tur till Ågesta Golfklubb och slagit iväg några bollar på rangen. Fungerar rätt bra, trots jag inte spelat så mycket. Nu sitter jag i golfrestaurangen, tar en latte och kollar hur man enklast monterar en cykelhållare på en bilpoolsbil - om man får. Jag har mailat Sunfleet och frågat hur man kan lösa saken. Tydligen finns det … Läs mer!

Så sparar vi 100 miljarder i offentlig sektor

Den hälsosamme ekonomisten

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterade nyligen att ökande demografiska behov innebär att de offentliga utgifterna måste öka med 100 miljarder i reala termer de kommande tio åren. Den primära metoden för att möta dessa utmaningar blir som brukligt att höja skatten. Danderyd tvingades nyligen bita i det sura äpplet och kommer framgent att … Läs mer!

Till molnet och tillbaka igen

Den hälsosamme ekonomisten

Är lite obeslutsam angående var bloggen ska ligga. För tillfället ligger den på en virtuell server hos Google - en så kallad Compute engine . Det är en server som är väldigt snabb, men också hyfsat dyr. Egentligen onödigt då jag har en snabb server hemma i lägenheten som jag lika gärna kan använda. Äger också en Synology NAS av typen 1515+. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism