Basinkomstförsöken är ofta villkorade

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 28 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Italiens försök med basinkomst har egentligen inget med själva begreppet att göra. Det är ett traditionellt arbetsmarknadspolitiskt program. Samma sak gäller i princip Finlands försök. Det är riktat till tidigare arbetslösa och således villkorat med att man varit arbetslös. Man kan gå igenom modellerna världen över och de flesta faller på att de varken är generella eller ovillkorade.

Somliga menar att riktig basinkomst inte ens bör villkoras med att man har låg inkomst. Negativ inkomstskatt skulle således inte kunna kallas basinkomst.

Problemet med sådana modeller är att de blir extremt dyra. Den enda basinkomst som mig veterligen uppfyller kravet blir då barnbidraget.

Egentligen tror jag vi har ganska bra koll på vilka effekter införandet av en riktig basinkomst eller negativ inkomstskatt skulle få på arbetsutbudet. Som jag noterat tidigare uppgår inkomsteffekten sannolikt till ungefär tio procent av den arbetsfria inkomsten. 

Inkomsteffekten brukar anföras som ett argument mot basinkomst. Men frågan är om det argumentet över huvud taget är relevant? Omfördelar man pengar från medelinkomsttagare till låginkomsttagare får man två inkomsteffekter. Dels blir medelinkomsttagaren som finansierar basinkomsten fattigare, vilket leder till ökat arbetsutbud i denna grupp, dels blir låginkomsttagaren rikare, vilket leder till minskat arbetsutbud. Det finns dessutom tecken på att personer med hög inkomst minskar sitt arbetsutbud något mer än låginkomsttagare.

Avgörande måste därför vara om substitutionseffekterna är så stora att det totala arbetsutbudet minskar - inkomsteffekterna tar nämligen i princip ut varandra och blir irrelevanta.

Ibland görs analysen i allmän jämvikt, och då ska alla effekter i princip finnas med. Problemet är att nationalekonomer ofta har väldigt dimmiga begrepp om hur personer med riktigt låg inkomst reagerar på inkomstförändringar. Skattningar av inkomst- och substitutionseffekter görs nästan alltid på personer som har arbete och på marginalen. För låginkomsttagare är förändringarna i regel diskreta - antingen arbetar man eller också inte.

Ett exempel på en situation då man kan få en helt felaktig bild av inkomsteffektens betydelse är om man skulle beskatta alla barnlösa individer i samhället för att fördela pengar i form av ett barnbidrag till alla personer som har barn. En sådan förändring skulle medföra två motverkande inkomsteffekter som sannolikt tar ut varandra. Effekten på arbetsutbudet skulle kunna bli noll - om nu de barnlösa och personerna med barn har lika stora inkomsteffekter.

Ett sådant barnbidrag skulle med andra ord inte ha några negativa effekter alls, men det skulle sannolikt förhindra att barnfamiljer blir beroende av ekonomisk bistånd och därmed får hundraprocentiga marginaleffekter. Samtidigt tror jag det finns en uppfattning på Finansdepartementet om att ökade barnbidrag generellt sett leder till minskat arbetsutbud. Men denna effekt är som vi ser helt avhängig av hur barnbidraget finansieras.

Det här är bara ett exempel på att radikala omstöpningar av socialförsäkringssystemen kräver att man tänker bredare. En partiell analys räcker inte och det kan finnas brister även i de antaganden som görs vid generella analyser - alltså allmän jämvikt. Omfördelning som sker genom att man beskattar inkomst har negativa effekter på arbetsutbudet, men väljer man en alternativ form för finansiering är det inte säkert att utbudet alls påverkas.

Innan basinkomst och höjda barnbidrag avfärdas som policyinstrument tror jag det är bra att vidga perspektiven en aning. Är effekten baserad enbart på partiella analyser och bygger den på att man tagit hänsyn till hur personer med riktigt låg inkomst reagerar? Innan man besvarat dessa två frågor tror jag det finns anledning att vara försiktig med uttalanden om basinkomstens eventuellt negativa effekter på samhällsekonomin.

Hur ska man bedriva ekonomisk politik på Nya Zeeland?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu tror jag inte att Nya Zeeland verkligen har avskaffat BNP-måttet. Men om dom har gjort det - hur har finansdepartementet och centralbanken tänkt sig att bedriva ekonomisk politik? Vi kan tänka oss att finansministern går ut på torget - utanför regeringsbyggnaderna - och genom att titta sig omkring försöker bedöma hur konjunkturläget ser ut och om det är lämpligt att höja eller sänka utgifterna på olika områden. Än värre blir det för centralbanken, som inte kan mäta om penningpolitiken …

Läs mer!

Svenska kronan försvagas kraftigt

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Efter låga inflationssiffror försvagades den svenska kronan påtagligt i dag. Riksbanken måste fundera på vad den ska göra för att hjälpa upp situationen och jag har ett tips. Problemet för ECB och Riksbanken är att marknaden har förväntningar om att de extraordinära penningpolitiska åtgärderna ska upphöra. Riksbanken har till och med annonserat en plan för hur man ska suga in likviditet från marknaden. Detta tror jag är helt onödigt. En utannonserad plan gör det svårare att få utrymme …

Läs mer!

Befinner sig Sverige i recession?

Den hälsosamme ekonomisten

Tror inte vi ska utesluta att tillväxten i Sverige är mycket svag just nu. Kanske så svag att den är mindre än noll. Vi har inte hört så mycket om detta, men det beror på att siffrorna på tillväxt rapporteras med lång eftersläpning. Det finns flera indikationer på att tillväxten just nu kan vara negativ och kanske förblir så under hela … Läs mer!

Vilka skyldigheter har landstingen nu?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan det avslöjats att miljoner telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen legat oskyddade på en server i Thailand har de berörda landstingen ett ansvar att agera - enligt EU-lagstiftningen (GDPR). Det första är att rapportera händelsen till Datainspektionen . Där ska landstingen klarlägga följande: Typ av överträdelse mot personuppgifter… Läs mer!

Svenska folkets samtal till sjukvårdsupplysningen ligger på Internet

Den hälsosamme ekonomisten

Transportstyrelseskandalen i alla ära, men det här är en skandal som berör allmänheten betydligt mer. Computer Sweden har avslöjat att 2,7 miljoner samtal till sjukvårdsupplysningen ligger helt oskyddade på nätet. Det kan handla om det mest intima hemligheter, allt går naturligtvis att indexera och söka på om man väl kommit åt datafilen. … Läs mer!

Lätt historielöst av Annika Strandhäll

Den hälsosamme ekonomisten

Kanske sen på bollen här, men jag noterade att man i Ungern blev sura på socialminister Annika Strandhäll för att hon twittrat att det landets familjepolitik "... osar 30-tal". Orban vill nämligen införa en skatterabatt för att ungrarna ska skaffa fler barn. ”Det som sker i Ungern är alarmerande. Nu vill Orban att fler 'äkta' ungerska … Läs mer!

Vi behöver inte oroa oss för koldioxiden

Den hälsosamme ekonomisten

Brukar peka på en rad märkligheter i klimatdebatten. Den första är att vi fokuserar på koldioxidutsläpp och beskattar produktion i USA och Europa - när nästan alla utsläppsökningar sker i Asien . Mer än tre fjärdedelar av utsläppsökningarna sker i Asien och Stillahavsländerna - det återstående i Syd- och centralamerika , Mellanöstern och … Läs mer!

Låt inte det bästa bli det godas fiende i bostadspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Tycker debatten om bostadspolitiken präglas av många konstigheter. Låt oss därför fastslå några saker. 1) Om man vill påverka utbudet av nya bostäder är det priset på nya bostäder som har betydelse för utbudet och ingenting annat. 2) Om man vill påverka utbudet av gamla bostäder - genom att ge incitament för effektivare användning av det … Läs mer!

Absolut inget skäl till panik angående Oscar Properties

Den hälsosamme ekonomisten

Det har kommit ett flertal allvarliga varningssignaler kring bostadsföretaget Oscar Properties den senaste tiden. I onsdags framkom att OP utreds av Finansinspektionen  på grund av strategin att ta ut vinster för halvfärdiga objekt - innan lägenheterna är färdigbyggda och sålda. Samma dag kom nyheten att OP sannolikt kommer att tvingas föra in … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism