Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 7 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt.

I det första fallet tänker jag på alla företag som annonserar på Facebook och vill skapa en personlig relation till sina kunder. I det andra fallet tänker jag på bankerna, som avsade sig alla personliga relationer och försökte få kunderna att göra sina ärenden elektroniskt.

Jo, jag förstår hur man tänkte. Ett besök i internetbanken kostar bara en bråkdel av vad ett besök på ett bankkontor kostar. Det bankerna inte frågade sig är vilka intäkter som ett personligt besök på ett bankkontor erbjuder.

Svenska bolånetagare har under snart 100 år betalat hutlösa överpriser för bolån och satt in sina pengar på bankkonton som inte ger någon ränta alls. Varför? Ja, en förklaring är att det inte fanns några alternativ. En annan förklaring är att de trivdes med den kontakt som de hade på sitt lokala bankkontor. Särskilt i små städer är banken en del i lokalsamhället och personalen som arbetar där är med i andra lokala gemenskaper, som golfklubben, Rotary eller idrottsföreningar.

Den gamla modellen var dyr, men den gav också kunderna något i utbyte. Att avgifter och annat inte var konkurrenskraftigt spelade inte så stor roll, då plus ändå övervägde minus.

Sedan togs bankerna över av rationella företagsledare som ville optimera verksamheten. Man räknade och räknade och kom fram till att varje kund som använder elektroniska hjälpmedel för att genomföra sina transaktioner sparar resurser åt banken. Man började med att ta bort kontanthanteringen. Sedan tog man bort annan service, eller belade den med avgifter, för att locka kunderna att göra sina ärenden i Internetbanken.

Det var bara det att Internetbanken inte är bankernas produkt. Det är som om Coca Cola skulle lägga miljarder på reklam för Pepsi Cola. Ja, kunderna gick över till Internetbanken - men de började med tiden inse att det finns andra aktörer som är mycket bättre på att tillhandahålla bank på nätet än de traditionella bankerna.

Nu finns det mesta i mobilen. Det är i stort sett bara bankkontot som ligger kvar, men troligen kommer även denna kvarleva att transformeras - antingen till ett kryptovalutakonto hos Facebook eller till ett personligt konto hos Riksbanken. Min gissning är att det blir det senare och skälet är att jag tvivlar på att staten vill frånhända sig makten över pengarna.

Men var lämnar detta bankerna? Ja, dom kan i efterhand konstatera att dom investerat miljarder för att kunderna *inte* ska ha en relation till dem - och nu kommer de att skörda frukterna av detta. Eftersom kunderna inte längre har en relation till bankerna är steget inte långt att flytta bolån till Avanza, bankkonto till Paypal och göra utlandstransaktioner i Libra.

Bankerna har genomfört det indiska reptricket - man har klättrat upp på repet och försvunnit i tomma intet. Bankerna har lärt kunderna att de inte behöver en bank och - i stället för att utnyttja de relationer som andra företag betalar miljardbelopp för - har man sagt: "Försvinn, vi vill inte ha med er att göra. Ni kostar bara pengar.". Och kunderna kommer att lyda.

Men vad kunde bankerna ha gjort i stället? Jag tror att man hade behövt fördjupa sina relationer till kunderna. Jag inser att man inte kan sitta och gagga i tre timmar med varenda pensionär som vägrar använda Internetbank. Problemet är att de trodde det räckte med att smöra för företagskunderna för att plocka russinen ur kakan.

Det fungerade inte. Företag ser vad saker kostar och är mer otrogna än privatpersoner. Företagare och privatpersoner är dessutom samma sak, bakom varje företag finns en privatperson som vill ha en relation med sin personlige bankhen och slippa allt krångel. Företagen kommer inte att stanna hos bankerna längre än nödvändigt och de tjänster som bankerna erbjuder är i regel ändå otillräckliga för företagen, som även vill ha hjälp med revision och bokföring.

Med tanke på de miljarder som bankerna gjort i vinst tror jag man hade haft råd att investera i relationer. Men snålheten bedrog visheten och nu är hela banksektorn utrotningshotad. Ja, det kanske var det enda val man kunde göra - men jag tror inte det var så man tänkte sig framtiden när allt började.

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om intervallet från det att en individ smittar en annan är kort - ungefär fem dagar. Det talar för att viruset antingen kommer att sprida sig fort - eller inte …

Läs mer!

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare . Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte …

Läs mer!

Jönköping och Västra Götaland hårdast drabbade av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

I hela världen har myndigheterna allt mer övergått till att bekämpa Covid-19 på regional basis. Även Sverige publicerar nu statistik på kommunnivå och USA redovisar ofta på postnummernivå.  Det är en följd av att viruset betraktas som en klustersmitta - en farsot som sprids i nätverk av bekanta och familjer.  Det finns förstås … Läs mer!

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var … Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad … Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism