Arthur Laffer har lösningen för svensk ekonomi

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 20 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I en uppsats i American Economic Review pekar forskarna Luca Fornaro och Federica Romei på att världen kan sitta fast i en global likviditetsfälla. De är inte först med att påpeka detta och jag har tidigare skrivit på bloggen om att helikopterpengar skulle kunna vara en lösning på problemet.

Under 1990-talet etablerade Sverige en rad regler för statsbudgeten och vi kan vara ett av få länder i världen som tillämpar principen om att statsbudgeten bör vara balanserad över en konjunkturcykel. Inget fel med denna regel - så länge den tillämpas av ett enskilt land med öppna gränser. Problemet är att centralbanker världen över - precis som den svenska - antagit inflationsmål som syftar till att åstadkomma en stabil penningvärdesförsämring.

Slumpen och demografiska faktorer gör att allt fler länder hamnar i lägen då penningpolitiken som den bedrivs i dag inte längre är ett verksamt instrument. Om man närmar sig ett stup ökar risken för att man trillar utför stupet. På samma sätt ökar risken för att enskilda länder hamnar i en likviditetsfälla när de flesta utvecklade länder - som i dag - har en mycket låg inflation.

I Sverige tar sig detta uttryck i att Riksbanken tvingas sänka räntan till minus 0,75 procent - trots att man är osäker på om negativa räntor fungerar. Det är en ganska extrem åtgärd. Situationen för EU och euroländerna är än mer prekär. Inflationen i euroområdet ligger betydligt under det mål som EU satt upp och lite talar för att inflationen ska börja stiga.

Man kan bara spekulera i vad som skulle hända om även USA satsade på en balanserad budget. Möjligen skulle världsekonomin gå in i en negativ spiral och detta skulle i sin tur leda till krav på mer extrema penningpolitiska åtgärder. Helikopterpengar är en möjlighet och Japan är ett intressant exempel på hur budgetunderskott kan omsättas i penningpolitisk expansion. Under snart tio år har den japanska centralbanken köpt statsobligationer och i praktiken neutraliserat statens skuld. Japan har slutit cirkeln och gjort det inom ramen för det regelverk som de flesta utvecklade länder tillämpar.

Nu till problemet. Japan har en statsskuld på 236 procent av BNP, vilket i sig är spåren av en väldigt expansiv finanspolitik. Då Japan till största delen äger sin egen skuld riskerar skulden inte att - som i Italien - destabilisera landets ekonomi. Italien har som bekant en skuld på "bara" 135 procent av BNP, men ECB tvingas ändå utföra konstgjord andning för att Italien inte ska gå under.

Här i Sverige är stödet för principen om den balanserade budgeten stark. Politikerna är medvetna om att ett tillskott av pengar via lån sannolikt skulle leda till felprioriteringar i och med att skuggbudgetrestriktionen skulle minska betydligt. Fantasin skulle inte räcka till för nya projekt och flaskhalsar i produktionen skulle leda till övervinster i olika sektorer i näringslivet. Att öppna kassan skulle leda till problem på längre sikt.

En möjlighet som bör övervägas är enligt min mening därför att slopa överskottsmålet och ersätta detta med ett realräntemål. Målet kan innebära att staten kan välja mellan skatte- eller lånefinansiering så länge kostnaden för att låna understiger den långsiktigt förväntade inflationen. Om räntan för tioåriga statsobligationer är lägre än inflationsmålet kan staten alltså välja att låna för att finansiera sina utgifter i stället för att höja skatten. Men för att inte orsaka felprioriteringar kan man ändå behålla principen om att riksdagens i förväg bestämmer utgiftstaket i den offentliga budgeten.

Genom denna förändring uppnås ytterligare en frihetsgrad i den ekonomiska politiken. Finanspolitiken kan användas i situationer där det finns risk för att landet drabbas av en likviditetsfälla. Om principen blir lika väl etablerad som principen om oberoende centralbank kan detta vara ett sätta att utan helikopterpengar stabilisera ett land som riskerar att drabbas av en likviditetsfälla.

Donald Trump förtjänar kritik för allt möjligt, men en sak som han och republikanerna kan ha gjort rätt i är att tillämpa utbudspolitik i ett läge där världen står inför risken att hamna i en likviditetsfälla. USA lånar så mycket man kan och skulle i framtiden - precis som Japan - kunna neutralisera stora delar av sin skuld genom att låta centralbanken köpa statsobligationerna. Vi får konstatera att räntorna och inflationen i USA ter sig mycket mer normala än i Europa, och då framför allt mer normala än i euroområdet.

Eftersom Sverige har en egen valuta kan vi göra precis som USA och tillfälligt underbalansera budgeten. Storbritannien - som också har en egen valuta - väljer att låta budgeten gå med två procents underskott. Man är också ett av få rika länder i Europa som lyckas uppnå en inflation högre än det självpåtagna målet. Storbritannien kommer med en konservativ majoritetsregering att minska marginalskatterna för att öka arbetsutbudet.

Om Sverige skulle vilja bedriva en utbudspolitik i Laffers anda öppnar sig många vägar. Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna innehåller löften om en stor skattereform. Vill de borgerliga partierna göra nytta skulle de kunna verka för en reform av principerna för budgetpolitiken och skattesänkningar som ökar utbudet.

Det enklaste, enligt min mening, vore att gå vidare på den väg som Anders Borg slog in på - med sänkta bolagsskatter. I andra hand kan man tänka sig generella inkomstskattesänkningar genom höjda grundavdrag - i kombination med sänkta kapitalskatter. För svensk ekonomi vore det bättre om samarbetspartierna satsade på rejäla strukturella förändringar i stället för symbolfrågor. Löftet inför nästa val skulle kunna vara att verka för en utbudspolitik som villkoras av att det går att finansiera skattesänkningarna med lån.

Jag inser att en sådan strategi inte är okontroversiell, men inget kan rimligen vara mer kontroversiellt för Socialdemokraterna än att avskaffa värnskatten. Om samarbetspartierna satsar allt på detta kort borde man därför kunna få igenom ganska mycket. Skattesänkningar på pensionärer och låginkomsttagare torde dessutom inte vara svåra att sälja in för något av partierna.

Vi bör låta maskinerna leda oss

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Financial Times beskriver en utveckling där avatarerna tar över som förebilder. Koreanska  Apoki är ett exempel - en idol som är helt digital, men som ända kan interagera med sina fans över hela världen. Om alla betraktar dig som en människa och interagerar med dig som om du vore en människa - är du då en människa, trots att du kanske inte har en fysisk kropp eller en mänsklig hjärna?  Ungdomsidoler är - som Financial Times konstaterar - den uppenbara tillämpningen. Avatarer säger …

Läs mer!

Tydlighet ska ge Boris Johnsson segern

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Boris Johnsson satsar på att hans tydlighet när det gäller Brexit ska ge majoritet i valkretsar som traditionellt röstar på Labour, men som nu kan tveka därför att Jeremy Corbyn inte klargjort vad Labour egentligen vill. Johnsson är annars inte känd för tydlighet - han har ändrat sig ganska ofta. Det här gången har han genom uttalanden försökt måla in sig i ett hörn - det mest kända uttalandet är väl det om att han hellre "... ligger död i ett dike" än skjuter upp Brexit. Något dike …

Läs mer!

Vad är det med LOV inom Arbetsförmedlingen?

Den hälsosamme ekonomisten

En av de viktigaste reformerna under Alliansens tid vid makten togs fram av Göran Hägglund  som då var chef för Socialdepartementet . Det var Lagen om valfrihetssystem som 2008 lagreglerade det som kallas "valfrihetssystem". Lagen utgjorde därefter basen för reformen av primärvården och vårdvalet. Den tillämpas också för äldreomsorg, men är … Läs mer!

Moderaterna är Sverigedemokraternas murbräcka

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen tvingas backa om reformen av Arbetsförmedlingen . Det som är mest intressant med detta är att V, M och KD hittat möjligheter till samarbete, trots stora ideologiska skillnader. Men det är inte Vänsterpartiet som har fått sträcka sig för att möta högern, det är högern som tvingats motarbeta valfrihet i välfärden för … Läs mer!

Bromma ligger bättre till

Den hälsosamme ekonomisten

Fast kanske inte för mig som bor på Liljeholmskajen och har flygbussarna i princip utanför dörren. Lokalbussen tar ungefär lika lång tid till Bromma som flygbussen till Arlanda . Transportföretagen har föreslagit att Bromma ska bli en elflygplats . Det är en intressant tanke, men jag undrar om vi inte kommer ha avsevärt fler flygplatser … Läs mer!

Pusher - serverbaserad realtidskommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tänk dig att du har ett datorprogram med fler inloggade användare som behöver kommunicera med varandra i realtid. Exempelvis kan en användare behöva ringa en annan användare, som i WhatsApp . Det vanliga svaret är att man anlitar ett Javascriptramverk som Angular eller React för att lösa problemet och kanske en realtidsdatabas som Firebase . … Läs mer!

Arbetsförmedlingen prövar maskininlärning

Den hälsosamme ekonomisten

Ägnade dagen åt Ineras konferens om AI. Tror alla som var där kan hålla med om att den största överraskningen kom i  Filippa Jennersjös föredrag om hur Arbetsförmedlingen arbetar med machine-learning. Med tanke på att jag kan grunderna i programmering och lite om AI tror jag att jag kan bedöma innehållet och huruvida någon pratar konsultbulls… Läs mer!

Mänsklighetens tilltro till statistik

Den hälsosamme ekonomisten

Tar del av rapporterna om resultaten i den nya Pisaundersökningen och fascineras lite över människors tilltro till statistik och undersökningar. I flera år har vi fått höra om hur mycket bättre den finska skolan är jämfört med den svenska. Men så - helt plötsligt - uppnår svenska elever nästan lika bra resultat som de finska. Att ingen då … Läs mer!

Mellanstadiefotboll i politiken

Den hälsosamme ekonomisten

Statistiska centralbyråns väljarundersökning visar att partier som försöker lyfta andra partiers hjärtefrågor inte enbart bidrar till att lyfta dessa partier i opinionen, utan också riskerar att förlora väletablerade egna hjärtefrågor. Moderaterna har till exempel genom att lyfta Sverigedemokraternas frågor både lyckats stärka SD i opinionen … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism