Arthur Laffer har lösningen för svensk ekonomi

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 20 November, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I en uppsats i American Economic Review pekar forskarna Luca Fornaro och Federica Romei på att världen kan sitta fast i en global likviditetsfälla. De är inte först med att påpeka detta och jag har tidigare skrivit på bloggen om att helikopterpengar skulle kunna vara en lösning på problemet.

Under 1990-talet etablerade Sverige en rad regler för statsbudgeten och vi kan vara ett av få länder i världen som tillämpar principen om att statsbudgeten bör vara balanserad över en konjunkturcykel. Inget fel med denna regel - så länge den tillämpas av ett enskilt land med öppna gränser. Problemet är att centralbanker världen över - precis som den svenska - antagit inflationsmål som syftar till att åstadkomma en stabil penningvärdesförsämring.

Slumpen och demografiska faktorer gör att allt fler länder hamnar i lägen då penningpolitiken som den bedrivs i dag inte längre är ett verksamt instrument. Om man närmar sig ett stup ökar risken för att man trillar utför stupet. På samma sätt ökar risken för att enskilda länder hamnar i en likviditetsfälla när de flesta utvecklade länder - som i dag - har en mycket låg inflation.

I Sverige tar sig detta uttryck i att Riksbanken tvingas sänka räntan till minus 0,75 procent - trots att man är osäker på om negativa räntor fungerar. Det är en ganska extrem åtgärd. Situationen för EU och euroländerna är än mer prekär. Inflationen i euroområdet ligger betydligt under det mål som EU satt upp och lite talar för att inflationen ska börja stiga.

Man kan bara spekulera i vad som skulle hända om även USA satsade på en balanserad budget. Möjligen skulle världsekonomin gå in i en negativ spiral och detta skulle i sin tur leda till krav på mer extrema penningpolitiska åtgärder. Helikopterpengar är en möjlighet och Japan är ett intressant exempel på hur budgetunderskott kan omsättas i penningpolitisk expansion. Under snart tio år har den japanska centralbanken köpt statsobligationer och i praktiken neutraliserat statens skuld. Japan har slutit cirkeln och gjort det inom ramen för det regelverk som de flesta utvecklade länder tillämpar.

Nu till problemet. Japan har en statsskuld på 236 procent av BNP, vilket i sig är spåren av en väldigt expansiv finanspolitik. Då Japan till största delen äger sin egen skuld riskerar skulden inte att - som i Italien - destabilisera landets ekonomi. Italien har som bekant en skuld på "bara" 135 procent av BNP, men ECB tvingas ändå utföra konstgjord andning för att Italien inte ska gå under.

Här i Sverige är stödet för principen om den balanserade budgeten stark. Politikerna är medvetna om att ett tillskott av pengar via lån sannolikt skulle leda till felprioriteringar i och med att skuggbudgetrestriktionen skulle minska betydligt. Fantasin skulle inte räcka till för nya projekt och flaskhalsar i produktionen skulle leda till övervinster i olika sektorer i näringslivet. Att öppna kassan skulle leda till problem på längre sikt.

En möjlighet som bör övervägas är enligt min mening därför att slopa överskottsmålet och ersätta detta med ett realräntemål. Målet kan innebära att staten kan välja mellan skatte- eller lånefinansiering så länge kostnaden för att låna understiger den långsiktigt förväntade inflationen. Om räntan för tioåriga statsobligationer är lägre än inflationsmålet kan staten alltså välja att låna för att finansiera sina utgifter i stället för att höja skatten. Men för att inte orsaka felprioriteringar kan man ändå behålla principen om att riksdagens i förväg bestämmer utgiftstaket i den offentliga budgeten.

Genom denna förändring uppnås ytterligare en frihetsgrad i den ekonomiska politiken. Finanspolitiken kan användas i situationer där det finns risk för att landet drabbas av en likviditetsfälla. Om principen blir lika väl etablerad som principen om oberoende centralbank kan detta vara ett sätta att utan helikopterpengar stabilisera ett land som riskerar att drabbas av en likviditetsfälla.

Donald Trump förtjänar kritik för allt möjligt, men en sak som han och republikanerna kan ha gjort rätt i är att tillämpa utbudspolitik i ett läge där världen står inför risken att hamna i en likviditetsfälla. USA lånar så mycket man kan och skulle i framtiden - precis som Japan - kunna neutralisera stora delar av sin skuld genom att låta centralbanken köpa statsobligationerna. Vi får konstatera att räntorna och inflationen i USA ter sig mycket mer normala än i Europa, och då framför allt mer normala än i euroområdet.

Eftersom Sverige har en egen valuta kan vi göra precis som USA och tillfälligt underbalansera budgeten. Storbritannien - som också har en egen valuta - väljer att låta budgeten gå med två procents underskott. Man är också ett av få rika länder i Europa som lyckas uppnå en inflation högre än det självpåtagna målet. Storbritannien kommer med en konservativ majoritetsregering att minska marginalskatterna för att öka arbetsutbudet.

Om Sverige skulle vilja bedriva en utbudspolitik i Laffers anda öppnar sig många vägar. Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna innehåller löften om en stor skattereform. Vill de borgerliga partierna göra nytta skulle de kunna verka för en reform av principerna för budgetpolitiken och skattesänkningar som ökar utbudet.

Det enklaste, enligt min mening, vore att gå vidare på den väg som Anders Borg slog in på - med sänkta bolagsskatter. I andra hand kan man tänka sig generella inkomstskattesänkningar genom höjda grundavdrag - i kombination med sänkta kapitalskatter. För svensk ekonomi vore det bättre om samarbetspartierna satsade på rejäla strukturella förändringar i stället för symbolfrågor. Löftet inför nästa val skulle kunna vara att verka för en utbudspolitik som villkoras av att det går att finansiera skattesänkningarna med lån.

Jag inser att en sådan strategi inte är okontroversiell, men inget kan rimligen vara mer kontroversiellt för Socialdemokraterna än att avskaffa värnskatten. Om samarbetspartierna satsar allt på detta kort borde man därför kunna få igenom ganska mycket. Skattesänkningar på pensionärer och låginkomsttagare torde dessutom inte vara svåra att sälja in för något av partierna.

Kan Google smittspåra hela världen?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google har en tillgång i smittspårningssammanhang som ingen annan, mig veterligen, har. De har tillgång till mobilanvändares fullständiga platshistorik, i alla fall för de användare som har platshistoriken påslagen. Genom att köra platshistoriken baklänges kan man därmed i teorin smittspåra hela det svenska folket på några sekunder och meddela användare om de utsatts för risk att bli smittade. Det enda man egentligen behöver göra är att koppla historiken till en identitet och ett positivt …

Läs mer!

Utvärdera Coronabekämpningen i realtid

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Google publicerar nu data som man aldrig normalt publicerar. Användare som slagit på platshistoriken i sina mobiler bidrar nu till att skapa en bild av hur åtgärderna för social distancering fungerar i olika länder. Ni kan se statistiken för varje enskilt land på den här webbsidan . Vi kan genom att koppla på statistiken för antalet nya upptäckta fall därmed få en policyutvärdering i realtid. Så vad säger egentligen siffrorna? Som väntat ser vi att social distansering har effekt på …

Läs mer!

Befolkningstäthet, temperatur och socioekonomi avgörande faktorer

Den hälsosamme ekonomisten

Har grävt lite i statistiken om hur Covid-19 utvecklar sig i USA och hittat ett oroväckande mönster. De platser som drabbas i särklass hårdast är stora städer med hög befolkningstäthet och svag socioekonomisk situation. Antalet döda ökar snabbast i större städer.  Det finns många sådana städer i USA. Chicago , Detroit och Cleveland … Läs mer!

Vad kan vi lära av Singapore?

Den hälsosamme ekonomisten

Det här är en väldigt intressant intervju med Singapores premiärminister om vad landet gjort för att stoppa smittspridningen. Singapore är ett litet land med ungefär fem miljoner invånare. Men det innebär inte självklart att man har en stor fördel gentemot länder som misslyckats totalt - som USA. Hög befolkningstäthet underlättar smittspridning. … Läs mer!

Två tester - två syften

Den hälsosamme ekonomisten

Moderaterna föreslår att masstestning för Covid-19 införs i Sverige . Det tycker jag är ett bra förslag, brist på testkapacitet är den kanske viktigaste förklaringen till att USA ser ut att bli det land i världen som drabbas hårdast av viruset. Men det är viktigt att tänka på att det finns två typer av tester och två olika syften med dessa … Läs mer!

En modell för endogen smittspridning

Den hälsosamme ekonomisten

De epidemiologiska modeller som vanligen används för att beskriva smittspridning utgår från att enskilda individer är korkade och inte anpassar sitt beteende till upplevda risker - om de inte får order om att göra det. Men det kan finnas en annan och mer effektiv väg att bekämpa virus. Tänk om vi kunde utnyttja medborgarnas vilja att förbli friska … Läs mer!

Bergamo är sannolikt det värsta scenariet

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns bara ett litet antal uppgifter om hur Covid-19 påverkat dödligheten i norra Italien . Det finns dock tidningsuppgifter som kan bekräftas av att antalet dödsannonser i lokala tidningar är avsevärt högre än normalt. Mycket talar för att både antalet registerade fall av Covid-19 och antalet dödsfall är underskattade i de värst drabbade … Läs mer!

Lån eller bidrag?

Den hälsosamme ekonomisten

Möjligen är detta ett trivialt påpekande, men många företag är "nödvändighetsföretag" som startats av personer som hellre skulle vilja ha ett vanligt arbete. De är med andra ord föga lönsamma. Sedan finns det företag som är mer lönsamma och företag som har stora fasta tillgångar som redan är avskrivna. Somliga företag har inget annat val än … Läs mer!

Viruset och det individuellt rationella

Den hälsosamme ekonomisten

Det pågår en diskussion om huruvida en minskning av restriktionerna med anledning av Covid-19 i Sverige skulle få ekonomin att flyta på bättre. Jag tror det är feltänkt och jag ska utveckla skälen nedan. Själv arbetar jag för närvarande hemifrån eftersom jag kan göra det, men jag skulle inte tveka att gå till jobbet om jag behövde. Skälet … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism