Arbetskraftsinvandring solklar vinst för samhället

Den hälsosamme ekonomisten, Thursday 4 July, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Noterar att även borgerliga röster höjs mot arbetskraftsinvandring. Egentligen var det ganska väntat att så skulle ske efter att flera borgerliga partier profilerat sig i migrationsfrågan.

Det sannolika motivet för kritiken kan vi för tillfället lämna därhän. Argumentationen är dock att arbetskraftsinvandrare i vissa fall inte behöver bidra positivt till statsfinanserna, utan i stället kan utgöra en belastning.

Givetvis är det så. Några av alla dessa arbetskraftsinvandrare kommer att förbruka mer resurser än de tillför. Men på samma sätt är det med personer som invandrar med flyktingskäl. En stor del av dessa kommer att göra statens finanser bättre.

Ser vi till genomsnittet för grupperna är det dock lika uppenbart att flyktinginvandrarna inte bidrar till att stärka statsfinanserna, medan arbetskraftsinvandrare gör det.

Skälet är enkelt. Arbetskraftsinvandrarna kommer till Sverige för att arbeta och 95 procent av dem har mycket riktigt vid varje givet tillfälle ett jobb. Det vissa borgerliga skribenter dock upptäckt är att anhöriga till arbetskraftsinvandrare - 50 000 har mellan 2009 och 2014 följt med till Sverige - har en betydligt lägre sysselsättningsgrad.

En skribent påstår till och med att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för arbetskraftsinvandrare - när man räknar med de anhöriga - skulle vara 67 procent.

Detta är helt uppåt väggarna räknat. Orsaken till missförståndet är att Riksrevisionen i en rapport konstaterat att den genomsnittliga sysselsättningen för arbetskraftsinvandrare som tar med sig anhöriga är 67 procent, då det inte är vanligt att de anhöriga jobbar.

Eftersom det endast är 40 procent av arbetskraftsinvandrarna som tar med sig anhöriga blir snittet för hela gruppen dock helt i nivå med den svenska befolkningen i vilket fall som helst. Vi bör också komma ihåg att hälften av de anhöriga är barn och att några av barnen är över 20 år och studerar.

Men låt oss anta att de inte arbetar. I så fall lär de inte ha rätt till inkomstbaserad föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring eller ekonomiskt bistånd. De anhöriga och barnen kan förvisso konsumera en del sjukvård. Och deras barn nyttjar sannolikt den svenska skolan. Men även svenska barn går i skolan och med tanke på att en hel del svenskar arbetar utomlands får vi anta att det jämnar ut sig.

Ser vi sedan till sammansättningen av arbetskraftsinvandringen förstår vi att det inte är någon belastning. Nästan en tredjedel är programmerare och bidrar till att skapa produkter som Spotify och Minecraft. Det är en försvinnande liten del som arbetar med enkla jobb och även i det fallet arbetar de ju och bidrar till den svenska statens skatteintäkter.

Det är alltså uppenbart att arbetskraftsinvandrarna inte bara bidrar till ekonomin, utan även att många spjutspetsföretag skulle stå sig slätt utan dessa människor. Två procent av den svenska befolkningen arbetar med programmering i olika former - en allvarlig flaskhals då företagen skriker efter programmerare. Lösningen är ofta att importera programmerare från Indien eller andra länder.

Vi kan gissa vad som skulle hända om man skar bort fem procent av alla i Sverige verksamma programmerare från arbetsmarknaden. Det handlar om en ekonomisk katastrof.

Så diskutera gärna invandring i alla dess former. Att flyktinginvandringen inte ger plus är väl belagt, men det är inte ett så stort minus att svensk ekonomi står och faller med detta. Det är lika väl belagt att arbetskraftsinvandringen är en mycket stor pluspost för staten.

Hur bestäms bankernas marginaler?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Finansinspektionens statistik om bankernas bolånemarginaler är intressant. Marginalen har nämligen varierat mellan som lägst 0,2 procentenheter och som högst 1,8. Det är uppenbart att bankerna inte kontrollerar marginalerna - frågan är bara vilka krafter som styr? Min spekulation som ekonom är att marginalerna bestäms av restriktionerna på bankernas utlåning. Man kan tänka sig två lägen - i det första försöker bankerna låna ut så mycket som möjligt och är inte begränsade av lagar och …

Läs mer!

Med svenskt euromedlemskap hade det slutat illa

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En artikel i Ekonomisk Debatt som jämför den hypotetiska situationen där Sverige hade gått med i eurosamarbetet 2003 med den verkliga situationen - alltså att vi stod utanför - visar att det hade gått riktigt illa under finanskrisen om vi hade valt att gå med. Det är nationalekonomen Björn Olsson som i en analys målat upp de två scenarierna och konstaterar att tillväxten hade varit betydligt lägre vid ett medlemskap. Enligt skattningarna skulle tillväxten varit 0,7 procent per år (2003-2017…

Läs mer!

Dags att bolla över till rättsväsendet

Den hälsosamme ekonomisten

Efter ytterligare några dödsskjutningar och sprängdåd i Malmö rasar oppositionen. "Regeringen måste göra något!" Fast det är ytterst oklart vad regeringen kan göra. Man kan anslå mer resurser till rättsväsendet, men om de högsta juristerna dömer ut anmärkningsvärt låga straff, prioriterar fel och tillämpar särdeles höga beviskrav ter sig … Läs mer!

Tre frontfigurer som möjliggjorde murens fall

Den hälsosamme ekonomisten

Det är framför allt tre personer som möjliggjorde att Berlinmuren småningom föll - två amerikanska presidenter och en svensk statsminister. Jag tänker då givetvis på John F Kennedy  som vid rådhuset i Schöneberg , yttrade de klassiska orden: "Ich bin ein Berliner". Sedan kom Ronald Reagan  som 1987 framför muren sade: "Mr Gorbatjev, tear down … Läs mer!

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för? Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central .  I tingsrätten dömdes terroriste… Läs mer!

OECD tar ett steg mot globala minimiskatter

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nu presenterat principerna för minimiskatter för globalt verksamma företag. Arbetet sker i relativ enighet - i vetskapen att alternativet antagligen är att vissa länder går före och etablerar egna skatter på internationellt aktiva företag. Det är ännu oklart vilka nivåer skatterna kommer att hamna på. OECD skriver i ett uttalande … Läs mer!

11 000 forskare kan inte ha fel

Den hälsosamme ekonomisten

I går presenterade Sveriges Television nyheten om att 11 000 forskare undertecknat ett klimatupprop med krav på att någon måste göra något väldigt snabbt. Det mest konkreta förslaget i artikeln är att vi bör satsa på att begränsa barnafödandet. Jag antar då att det inte handlar om barnafödandet i vår del av världen, utan i de delar av … Läs mer!

Parisavtalet det största miljöhotet

Den hälsosamme ekonomisten

Det glädjer mig att USA lämnar Parisavtalet . Skulle vilja utnämna avtalet till det största miljöhot som planeten står inför - om det nu är så att koldioxidutsläppen är ett miljöhot. Skälet är att avtalet konserverar en uppfattning om att ansvaret för koldioxidutsläppen är en nationell fråga - där varje nation ska få sina företag att minska … Läs mer!

Men ni har ju lagt ert eget material bakom betalvägg?

Den hälsosamme ekonomisten

Två Schibstedtchefer skriver i SvD om att de sociala nätverken bör ta ett större ansvar för desinformation som sprids. De glömmer dock bort att den kanske främsta orsaken till att nyheter förmedlas via Facebook är att DN, SvD och andra publikationer lagt sitt material bakom betalväggar. What's a girl supposed to do , liksom. Helst skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism