Arbetsförmedlingen det stora hindret för att få ett arbete

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 11 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sitter med några marginaleffektsberäkningar framför mig och det slår mig att sådana här beräkningar görs utifrån helt fel premisser. För det första är det sällan någon som blir erbjuden ett bra jobb på den reguljära arbetsmarknaden tackar nej - det är inte där skon klämmer. Problemet är att så många av olika skäl inte är anställningsbara och att arbetsgivarna inte har något alternativ till att åta sig ett omfattande arbetsgivaransvar, utan att veta om förhållandet kommer att fungera.

De flesta arbetslösa kan arbeta i Gig-ekonomin - exempelvis med att köra ut pizzor via Uber Eats. Det är givetvis inte så välbetalt alla gånger, men alternativet är i regel att konstruera ett arbete - det kostar pengar i både handledning och stöd och ger i regel ett negativt förädlingsvärde. Den konstruerade sysselsättningen förstör i praktiken resurser, medan Gig-ekonomin tillför resurser. Så varför låter vi då inte Gig-ekonomin ta över - i stället för att skapa hundratusentals konstruerade jobb med negativt förädlingsvärde?

Som jag ser det är det två fördomar som står i vägen. Den första är att alla kan och bör försörja sig själva.

Detta kommer nämligen aldrig att hända. Vi är överens om att människor bör försörja sig själva och för att låtsas som att de gör det skapar vi arbeten som förstör resurser i stället för att skapa mervärde. Sanningen är att de i så fall inte försörjer sig själva. Om man måste använda 500 000 kronor för att skapa ett jobb där den anställde får 250 000 kronor före skatt har man förstört resurser. Det går inte att komma ifrån hur man än räknar.

Den andra fördomen är att dessa "jobb" är bra för den enskilde. Det finns inte så mycket som talar för att så är fallet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ger rent generellt inte större anställningsbarhet - snarare tycks åtgärderna ofta vara ett hinder för anställning.

De två fördomarna har lett till att vi konstruerat ett regelverk som bygger på dikotomin anställd/icke-anställd. Antingen jobbar man 40 timmar i veckan, åtminstone på papperet, eller också är man arbetslös 40 timmar i veckan. Det är svårt att välja en medelväg. Problemet är att det inte går att göra någonting alls utan att bli av med ersättningen från Arbetsförmedlingen eller behöva veckla in sig i byråkrati, krångel och misstro från myndigheterna. Inte konstigt att många arbetar svart.

Men det skulle inte behöva vara så. Gigekonomin hyvlar ner trösklarna på arbetsmarknaden så att man inte med säkerhet längre kan säga när någon har ett arbete. Anställd, arbetslös eller entreprenör - gränserna suddas ut. Omänskliga arbetsvillkor, låg pension, otrygghet - brukar svaret vara. Ja, som för vilken framgångsrik IT-entreprenör som helst. Var det svensk arbetsrätt som skapade förutsättningarna för Minecraft och Markus Perssons framgångar? Knappast. 

De flesta som står utanför arbetsmarknaden har relativt låga inkomster, ofta föga mer än vad kommunernas ekonomiska bistånd erbjuder. Så hur skulle det vara om man gjorde om arbetslöshetsersättningen till ett bidrag som man får ut om man inte har arbetsinkomst. Notera skillnaden. I dag är arbetslöshetsersättningen ett bidrag som man får ut om man inte har ett arbete. Men i och med att arbetsgivare numera redovisar löneutbetalningar på månadsbasis vore det enkelt att betala ut en grundersättning på 9 000 kronor i månaden om en individ inte har arbetsinkomster.

Om vederbörande laddar ner en app och jobbar som cykelbud för Uber redovisas inkomsterna automatiskt till Skatteverket och arbetslöshetsersättningen korrigeras då med ett belopp som motsvarar hälften av cykelbudsinkomsterna före skatt. Om man jobbar för Uber och tjänar 8 000 kronor i månaden får man alltså 8 000 från Uber och 5 000 kronor från A-kassan. Tjänar man 18 000 kronor under en månad blir arbetslöshetsersättningen noll kronor och man lever enbart på arbetsinkomsterna.

Blir det då extremt stora utbetalningar till personer som idag inte har ersättning från arbetslöshetsersättningen, men som heller inte arbetar? Statiska beräkningar visar att nettokostnaden när man tar hänsyn till att andra bidrag försvinner är 50 miljarder eller en procent av BNP för att göra arbetslöshetsersättningen generell. Vi antar då att systemet ersätter dagens ersättningsmodell. Samtidigt försvinner de arbetsmarknadspolitiska insatserna, som i dag kostar stora pengar. Detsamma gäller en hel del av byråkratin kring försörjningsstödet.

Jag inser att det för många tar emot att betala ut pengar till människor som inte arbetar. Men det är inte helt ovanligt att vi gör det i dag. Vi har barnbidrag, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och vi lägger som nämnts många miljarder på att skapa arbeten som ger ett negativt förädlingsvärde. Om vi nu har bestämt oss för att lägga ett golv för lägsta levnadsstandard så tycker jag vi bör göra det på enklast möjliga sätt.

Kontantbidrag är underskattade som välfärdspolitisk insats och tvångsarbete är överskattat. En byråkrati kan aldrig uppfostra folket till att bli goda medborgare. Byråkraterna kommer alltid att vara för få och medborgarna som behöver ekonomiskt stöd för många och för listiga. Oavsett vilka snillrika system som myndigheterna konstruerar faller allt på att det kostar för mycket att uppfostra folket och på att behoven hos de arbetslösa ser så olika ut.

Gigekonomin kan bli vägen till försörjning, men det kräver att vi lägger om trygghetssystemen så att de inte missgynnar den som väljer gig eller delningsekonomin som väg till arbetsmarknaden. Som det är i dag är Arbetsförmedlingen det stora hindret för att personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få ett jobb. Lägger vi ner Arbetsförmedlingen och bygger om trygghetssystemen tror jag vi kan uppnå betydligt bättre resultat.

Hur bestäms bankernas marginaler?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Finansinspektionens statistik om bankernas bolånemarginaler är intressant. Marginalen har nämligen varierat mellan som lägst 0,2 procentenheter och som högst 1,8. Det är uppenbart att bankerna inte kontrollerar marginalerna - frågan är bara vilka krafter som styr? Min spekulation som ekonom är att marginalerna bestäms av restriktionerna på bankernas utlåning. Man kan tänka sig två lägen - i det första försöker bankerna låna ut så mycket som möjligt och är inte begränsade av lagar och …

Läs mer!

Med svenskt euromedlemskap hade det slutat illa

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En artikel i Ekonomisk Debatt som jämför den hypotetiska situationen där Sverige hade gått med i eurosamarbetet 2003 med den verkliga situationen - alltså att vi stod utanför - visar att det hade gått riktigt illa under finanskrisen om vi hade valt att gå med. Det är nationalekonomen Björn Olsson som i en analys målat upp de två scenarierna och konstaterar att tillväxten hade varit betydligt lägre vid ett medlemskap. Enligt skattningarna skulle tillväxten varit 0,7 procent per år (2003-2017…

Läs mer!

Dags att bolla över till rättsväsendet

Den hälsosamme ekonomisten

Efter ytterligare några dödsskjutningar och sprängdåd i Malmö rasar oppositionen. "Regeringen måste göra något!" Fast det är ytterst oklart vad regeringen kan göra. Man kan anslå mer resurser till rättsväsendet, men om de högsta juristerna dömer ut anmärkningsvärt låga straff, prioriterar fel och tillämpar särdeles höga beviskrav ter sig … Läs mer!

Tre frontfigurer som möjliggjorde murens fall

Den hälsosamme ekonomisten

Det är framför allt tre personer som möjliggjorde att Berlinmuren småningom föll - två amerikanska presidenter och en svensk statsminister. Jag tänker då givetvis på John F Kennedy  som vid rådhuset i Schöneberg , yttrade de klassiska orden: "Ich bin ein Berliner". Sedan kom Ronald Reagan  som 1987 framför muren sade: "Mr Gorbatjev, tear down … Läs mer!

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för? Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central .  I tingsrätten dömdes terroriste… Läs mer!

OECD tar ett steg mot globala minimiskatter

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nu presenterat principerna för minimiskatter för globalt verksamma företag. Arbetet sker i relativ enighet - i vetskapen att alternativet antagligen är att vissa länder går före och etablerar egna skatter på internationellt aktiva företag. Det är ännu oklart vilka nivåer skatterna kommer att hamna på. OECD skriver i ett uttalande … Läs mer!

11 000 forskare kan inte ha fel

Den hälsosamme ekonomisten

I går presenterade Sveriges Television nyheten om att 11 000 forskare undertecknat ett klimatupprop med krav på att någon måste göra något väldigt snabbt. Det mest konkreta förslaget i artikeln är att vi bör satsa på att begränsa barnafödandet. Jag antar då att det inte handlar om barnafödandet i vår del av världen, utan i de delar av … Läs mer!

Parisavtalet det största miljöhotet

Den hälsosamme ekonomisten

Det glädjer mig att USA lämnar Parisavtalet . Skulle vilja utnämna avtalet till det största miljöhot som planeten står inför - om det nu är så att koldioxidutsläppen är ett miljöhot. Skälet är att avtalet konserverar en uppfattning om att ansvaret för koldioxidutsläppen är en nationell fråga - där varje nation ska få sina företag att minska … Läs mer!

Men ni har ju lagt ert eget material bakom betalvägg?

Den hälsosamme ekonomisten

Två Schibstedtchefer skriver i SvD om att de sociala nätverken bör ta ett större ansvar för desinformation som sprids. De glömmer dock bort att den kanske främsta orsaken till att nyheter förmedlas via Facebook är att DN, SvD och andra publikationer lagt sitt material bakom betalväggar. What's a girl supposed to do , liksom. Helst skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism