Arbetsförmedlingen det stora hindret för att få ett arbete

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 11 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sitter med några marginaleffektsberäkningar framför mig och det slår mig att sådana här beräkningar görs utifrån helt fel premisser. För det första är det sällan någon som blir erbjuden ett bra jobb på den reguljära arbetsmarknaden tackar nej - det är inte där skon klämmer. Problemet är att så många av olika skäl inte är anställningsbara och att arbetsgivarna inte har något alternativ till att åta sig ett omfattande arbetsgivaransvar, utan att veta om förhållandet kommer att fungera.

De flesta arbetslösa kan arbeta i Gig-ekonomin - exempelvis med att köra ut pizzor via Uber Eats. Det är givetvis inte så välbetalt alla gånger, men alternativet är i regel att konstruera ett arbete - det kostar pengar i både handledning och stöd och ger i regel ett negativt förädlingsvärde. Den konstruerade sysselsättningen förstör i praktiken resurser, medan Gig-ekonomin tillför resurser. Så varför låter vi då inte Gig-ekonomin ta över - i stället för att skapa hundratusentals konstruerade jobb med negativt förädlingsvärde?

Som jag ser det är det två fördomar som står i vägen. Den första är att alla kan och bör försörja sig själva.

Detta kommer nämligen aldrig att hända. Vi är överens om att människor bör försörja sig själva och för att låtsas som att de gör det skapar vi arbeten som förstör resurser i stället för att skapa mervärde. Sanningen är att de i så fall inte försörjer sig själva. Om man måste använda 500 000 kronor för att skapa ett jobb där den anställde får 250 000 kronor före skatt har man förstört resurser. Det går inte att komma ifrån hur man än räknar.

Den andra fördomen är att dessa "jobb" är bra för den enskilde. Det finns inte så mycket som talar för att så är fallet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ger rent generellt inte större anställningsbarhet - snarare tycks åtgärderna ofta vara ett hinder för anställning.

De två fördomarna har lett till att vi konstruerat ett regelverk som bygger på dikotomin anställd/icke-anställd. Antingen jobbar man 40 timmar i veckan, åtminstone på papperet, eller också är man arbetslös 40 timmar i veckan. Det är svårt att välja en medelväg. Problemet är att det inte går att göra någonting alls utan att bli av med ersättningen från Arbetsförmedlingen eller behöva veckla in sig i byråkrati, krångel och misstro från myndigheterna. Inte konstigt att många arbetar svart.

Men det skulle inte behöva vara så. Gigekonomin hyvlar ner trösklarna på arbetsmarknaden så att man inte med säkerhet längre kan säga när någon har ett arbete. Anställd, arbetslös eller entreprenör - gränserna suddas ut. Omänskliga arbetsvillkor, låg pension, otrygghet - brukar svaret vara. Ja, som för vilken framgångsrik IT-entreprenör som helst. Var det svensk arbetsrätt som skapade förutsättningarna för Minecraft och Markus Perssons framgångar? Knappast. 

De flesta som står utanför arbetsmarknaden har relativt låga inkomster, ofta föga mer än vad kommunernas ekonomiska bistånd erbjuder. Så hur skulle det vara om man gjorde om arbetslöshetsersättningen till ett bidrag som man får ut om man inte har arbetsinkomst. Notera skillnaden. I dag är arbetslöshetsersättningen ett bidrag som man får ut om man inte har ett arbete. Men i och med att arbetsgivare numera redovisar löneutbetalningar på månadsbasis vore det enkelt att betala ut en grundersättning på 9 000 kronor i månaden om en individ inte har arbetsinkomster.

Om vederbörande laddar ner en app och jobbar som cykelbud för Uber redovisas inkomsterna automatiskt till Skatteverket och arbetslöshetsersättningen korrigeras då med ett belopp som motsvarar hälften av cykelbudsinkomsterna före skatt. Om man jobbar för Uber och tjänar 8 000 kronor i månaden får man alltså 8 000 från Uber och 5 000 kronor från A-kassan. Tjänar man 18 000 kronor under en månad blir arbetslöshetsersättningen noll kronor och man lever enbart på arbetsinkomsterna.

Blir det då extremt stora utbetalningar till personer som idag inte har ersättning från arbetslöshetsersättningen, men som heller inte arbetar? Statiska beräkningar visar att nettokostnaden när man tar hänsyn till att andra bidrag försvinner är 50 miljarder eller en procent av BNP för att göra arbetslöshetsersättningen generell. Vi antar då att systemet ersätter dagens ersättningsmodell. Samtidigt försvinner de arbetsmarknadspolitiska insatserna, som i dag kostar stora pengar. Detsamma gäller en hel del av byråkratin kring försörjningsstödet.

Jag inser att det för många tar emot att betala ut pengar till människor som inte arbetar. Men det är inte helt ovanligt att vi gör det i dag. Vi har barnbidrag, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och vi lägger som nämnts många miljarder på att skapa arbeten som ger ett negativt förädlingsvärde. Om vi nu har bestämt oss för att lägga ett golv för lägsta levnadsstandard så tycker jag vi bör göra det på enklast möjliga sätt.

Kontantbidrag är underskattade som välfärdspolitisk insats och tvångsarbete är överskattat. En byråkrati kan aldrig uppfostra folket till att bli goda medborgare. Byråkraterna kommer alltid att vara för få och medborgarna som behöver ekonomiskt stöd för många och för listiga. Oavsett vilka snillrika system som myndigheterna konstruerar faller allt på att det kostar för mycket att uppfostra folket och på att behoven hos de arbetslösa ser så olika ut.

Gigekonomin kan bli vägen till försörjning, men det kräver att vi lägger om trygghetssystemen så att de inte missgynnar den som väljer gig eller delningsekonomin som väg till arbetsmarknaden. Som det är i dag är Arbetsförmedlingen det stora hindret för att personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få ett jobb. Lägger vi ner Arbetsförmedlingen och bygger om trygghetssystemen tror jag vi kan uppnå betydligt bättre resultat.

Hur bör en miljövän fördela sin konsumtion?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap och hittar en intressant tabell som illusterar hur vår konsumtion påverkar miljön i förhållande till antalet spenderade kronor. Ser att jag går från klarhet till klarhet i mitt miljöengagemang - utan att riktigt veta om det i och för sig. Ta bara en sådan sak som att jag drog in el i sommarstugan. I stället för att laga mat på gasolköket - något som ger upphov till 451 gram koldioxid per krona gasol - lagar jag numera …

Läs mer!

Qatar bygger solenergianläggning på 800 MW

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att Qatar bygger en solenergianläggning på hela 800 MW. Det är lika mycket som den installerade kapaciteten i Sverige.  Som läsarna av den här bloggen vet tror jag att solenergin kommer att bli det dominerande energislaget i framtiden. Större än kolkraft , kärnkraft och vattenkraft . Skälet är skalbarheten och den tekniska utvecklingen. Solen ger oss energi i överflöd, det handlar bara om att hitta ett sätt att plocka ner energin i elledningarna. Solenergi kommer att …

Läs mer!

Telia har inte längre kontantkort

Den hälsosamme ekonomisten

Har ni noterat att Telia från och med i år drar en månadskostnad på 15 kronor oavsett om man ringer med sitt kontantkort eller inte? I praktiken innebär det att man inte längre har kontantkort, utan ett slags miniabonnemang. Alternativt kan man kanske se det som att Telia även tar betalt för inkommande samtal. Har faktiskt haft Telia på min … Läs mer!

Datteln 4 - Tysklands svar på Greta Thunberg

Den hälsosamme ekonomisten

Drygt en Gigawatt ska Tysklands nya moderna kolkraftverk Datteln 4 producera. Det visar hur seriöst EU tar klimatfrågan - egentligen. I övrigt är väl energin i Tyskland tänkt att komma från ryska gasledningar - inte heller det ett helt fossilfritt energislag. Glappet mellan verklighet och retorik har nog aldrig varit större än i dag. … Läs mer!

Openvidu - ett enkelt sätt att sätta upp videokommunikation

Den hälsosamme ekonomisten

Tur att man jobbar 75%. Annars hade jag inte kunnat ägna 12 timmar varje dag de senaste tre dagarna åt att sätta upp en medieserver för videokommunikation.  Hittade Openvidu efter att ha sökt ganska mycket och prövat en tjänst som heter TokBox , men som kostar en del om man använder den efter prövoperioden. Vill man ha en server som … Läs mer!

Koldioxid är en global fråga

Den hälsosamme ekonomisten

SNS konstaterar i sin rapport "Svensk politik för ett globalt klimat" att koldioxiden är en global fråga. Ett självklart påstående, kanske - men klimatpolitiken har så här långt bedrivits som om det spelar roll om koldioxiden släpps ut i Sverige eller någon annanstans. "Att släppa ut i Sverige ska vara dyrt, men om koldioxiden släpps ut i Kina … Läs mer!

Internpris på koldioxid kan ge ökade utsläpp

Den hälsosamme ekonomisten

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning "... redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp". Frågan är bara vad en sådan internprissättning syftar till? Ta exemplet med ett svenskt företag som säljer kläder som tillverkas i Mönsterås. Företaget … Läs mer!

Vad har man en bank till?

Den hälsosamme ekonomisten

Underhållande beskrivning av  Hanne Kjöller  på ledarplats i DN om hur hon försöker överföra pengar för att stödja arbetet med bergsgorillor i Uganda . Hon har nog fått missuppfattningen att banker hjälper kunder att föra över pengar. Inget kan vara mer fel. Banker spekulerar i bostäder med låntagarna som säkerhet, underlättar skatteplanering och … Läs mer!

Kan man ha monopol på avläsning av ögonrörelser?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att det svenska ögonspårningsföretaget Tobii har problem med den brittiska konkurrensmyndigheten. Själv funderar jag över hur det är möjligt att företagets  ställning på marknaden för mätning av ögonrörelser betraktas som ett problem? Att EU:s konkurrensmyndigheter utreder Google eller Microsoft är en sak. Att Konkurrensverket har … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism