Är rätt eller fel bara en fråga om förutsägbarhet?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 18 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Moralfilosofi handlar i stor utsträckning om att objektivt fastställa vad som är "rätt" eller "fel". Nihilister som Max Stirner underkänner hela grundvalen för detta och menar att det ytterst handlar om vad individen tycker är rätt eller fel - en helt subjektiv moralsyn. Detta behöver inte vara så godtyckligt som det låter - även känslor präglas av viss logik och generaliserbarhet. Ta det faktum att empatin ofta utsträcks till det vi skulle kalla objekt utan egen kapacitet för att göra moraliska överväganden - som marsvin, växter eller till och med helt döda objekt, som bilar.

Ställer vi oss i stället frågan om varför människor efterfrågar eller tillämpar moralsystem kommer vi ett steg närmare moralens essens. Enkelt uttryckt handlar det om att vi behöver förutsägbarhet för att kunna planera inför framtiden.

Tänk er att jag går över till grannen för att låna socker. Vi antar att grannen har två val. Antingen kan hen låna ut en kopp socker eller också kan hen misshandla mig. Om vi nu bortser från att det senare är olagligt - vi utgår ju från ett morallöst tillstånd där inget är rätt eller fel - är det självklart att jag reagerar på ett våldsamt bemötande. Jag kommer i vilket fall som helst inte att försöka låna socker någon mer gång.

Låt oss sedan anta att grannen slumpmässigt är hjälpsam varannan gång någon annan granne vill låna socker och varannan gång våldsam. Ingen kan då avgöra om det är lämpligt att försöka låna socker av den aktuella grannen. 

I området sprids ett rykte om att den aktuella grannen är galen - helt irrationell - och att man rimligen kan förvänta sig vad som helst om man knackar på. Att bli stämplad som irrationell är värre än att bli stämplad som aggressiv, då det omöjliggör för omgivningen att bedöma effekten av en eventuell interaktion. Den lämpliga åtgärden för de andra grannarna blir att helt isolera galningen.

Om förutsägbarhet har ett egenvärde finns det även en efterfrågan på regelsystem för hur man agerar när grannar kommer för att låna socker. En jämvikt är att man slår alla, en annan jämvikt att man lånar ut socker till alla. Sannolikt kommer man däremot inte att etablera ett normsystem som innebär att man slår varannan granne och lånar ut socker till de andra.

Problemet med moralfilosofin är att man där försöker extrapolera normerna till situationer där de inte tillämpas. När man funnit en sådan situation talar man i triumfatoriska termer av att man hittat "en paradox" i moralsystemet. Alla generella moralsystem, som utilitarism och naturrätt, är fulla av paradoxer - och det är inget konstigt med det, eftersom existerande regelverk aldrig har varit avsedda att tillämpas utanför sin egen kontext. Om människor sällan ställs inför situationer där man, till exempel, behöver spränga en scoutledare som sitter fast i en grottöppning för att rädda tio scouter som hotas av stigande vatten, kommer man inte att ha någon beredskap för att - rent moraliskt - hantera situationen.

Den som påstår att det finns saker som är universellt moraliskt rätt eller fel bör kanske välja ett annat sätt att uttrycka sig. Det finns snarare normer som människor som vill passa in i ett socialt sammanhang bör tillämpa om de vill vara med i det sociala sammanhanget. Rätt eller fel är ett kontextberoende begrepp, men en otillräcklig förmåga att avgöra vad omgivningen menar är rätt eller fel kan samtidigt ytterst leda till att man hamnar i fängelse eller i extrema fall på mentalsjukhus. Människor helt utan förmåga att avgöra rätt eller fel betraktas inte ens som självständiga individer, utan bara som föremål för samhällets omsorg.

Värderelativism är därmed ett relativt begrepp. Vissa värden är beroende av den aktuella kontexten, medan andra inte är det. Mord är otillåtet i de flesta kulturer, medan något slags handel oftast är tillåten. Man kan inte säga att alla värden är relativa, men heller inte att inga är det.

Diskussionen om rätt eller fel tenderar därför lätt att bli förvirrad. Vi kan tala om vad som förväntas av en människa, av en svensk eller av en Arvikabo. Eller också kan vi göra skärningen utifrån socioekonomi. Hela diskussionen blir dock ointressant om vi inte samtidigt frågar oss vad vi ska göra med den som handlar moraliskt fel: frysa ut, låsa in, behandla eller bestraffa? Det är först när avvikelsen har så allvarliga effekter på omgivningen att det är kostnadseffektivt för resten av gruppen att reagera som vi kan tala om en norm - snarare än enbart en egenskap eller ett beteende hos en individ.

Som människor förväntas vi känna vad som är rätt och fel. Den som bara imiterar andra människors beteende betraktas som psykopat och fryses ofta ut av detta skäl. Psykopaten förstår på ett grundläggande plan vad som förväntas, men måste kunna överblicka konsekvenserna av sina handlingar för att förstå värdet av att följa reglerna. Och det är endast i speciella sociala miljöer som psykopater har en komparativ fördel - hade det inte varit så skulle vi alla ha varit psykopater vid det här laget.

Som medlem av människokollektivet behöver man inte veta så mycket om moralfilosofi för att passa in - ibland kan det nog till och med vara till fördel. Men det kan säkert vara av värde att förstå att alla moralsystem har sina gränser. Det går aldrig att fullt ut ersätta empati och känslan för rätt och fel med logik. Jag förespråkar ofta att vi tänker långsamt. Men om målet är att passa in i ett kollektiv kan det ibland vara bättre att tänka snabbt eller att inte tänka alls. När grannen kommer över för att låna socker reagerar man som de flesta grannar gör - man sätter på en kopp kaffe, småpratar lite och ger vederbörande sockret. Inte för att det enligt en spelteoretisk modell är det optimala beteendet, utan för att det känns rätt och rimligt. Att det sedan finns en evolutionär orsak till att vi känner så behöver vi kanske inte fundera så mycket över.

Så blir du lurad av din bank

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Att teckna bolån hos någon av de svenska storbankerna är som att handla i Stora Basaren i Istanbul . Det finns många trick som bankerna tar till och några av de bästa är följande: 1) Erbjudandet om att binda en del av lånet till fast ränta och en del till rörlig. Poängen med det är att banken förvissar sig om att kunden inte kan flytta halva bolånet till en annan bank eller till en ny aktör som Stabelo eller Hypoteket. Kunden är fast så länge bindningstiden löper för den fasta …

Läs mer!

Riv Riksdagshuset och uppför det i VR

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Varje tisdag och torsdag samlas riksdagsledamöterna för att votera. En hyfsat meningslös övning som lika gärna skulle kunna utföras med hjälp av E-legitimation. Existensen av ett fysiskt riksdagshus bidrar till stockholmsfixeringen och skapar trängsel i hufvudstaden. Det tvingar ledamöterna att låtsas bo någon annanstans än där de är tvingade att bo därför att de i praktiken jobbar i Stockholm. Riksdagen är i själva verket en charad - där 349 stockholmare låtsas vara göteborgare, …

Läs mer!

Ajax med hjälp av JQuery och Sinatra

Den hälsosamme ekonomisten

Tänkte så här på påskaftonen dela med mig av ett tips på hur man kan ladda in information på en webbsida utan att ladda om sidan. Begreppet Ajax står för "Asyncronous Javascript and XML". Men man behöver inte använda XML för att överföra information, i dag är det mycket vanligare att använda JSON, alltså Javascript Object Notation . För att … Läs mer!

Tillit och digital automatisering är komplementvaror

Den hälsosamme ekonomisten

Digitalisering har potential att höja välfärden många gånger om. Men i ett samhälle som saknar grundläggande tillit är möjligheten att digitalisera begränsad. Är det inte lite märkligt att det går att ställa ut hyrscootrar med batterier som kostar många tusen kronor styck, utan att dessa tas omhand av kriminella element? Det bör tilläggas att … Läs mer!

Uppenbara bedrägerier på Facebook

Den hälsosamme ekonomisten

Lite förvånad över att Facebook har så många annonser som är uppenbara bedrägerier. Tror det kommer att stå företaget dyrt, då poängen med annonser är att åtminstone någon ska lockas att köpa något som det annonseras för. Det är lätt att dra slutsatsen att alla annonser som finns på nätverket är bluff. Googleannonserna har däremot blivit … Läs mer!

Sono Motors nya bil Sion byggs i Trollhättan

Den hälsosamme ekonomisten

En av nyheterna i dag är att Sono Motors nya bil Sion ska byggas i Trollhättan . Men vad är det egentligen för skapelse? Till att börja med är den inte självkörande, vilket är en brist. Men i övrigt är det en rätt intressant sak. Den har solceller som på en dag kan ladda bilen tillräckligt för drygt tre mils körning. Fulladdad tar den … Läs mer!

Kalla det inte AI

Den hälsosamme ekonomisten

Det har säkert inte undgått någon att jag programmerar lite. Jag skulle kunna säga att jag ibland sysslar med Artificiell Intelligens , men det gör jag inte - jag säger som det är, jag konstruerar algoritmer. Sanningen är att det som en gång kallades statistik i datortillämpningar har blivit algoritmer som i sin tur har döpts om till AI. Men … Läs mer!

Kinas vindkraftsmisslyckande ett intressant "case"

Den hälsosamme ekonomisten

Jonas Grafström skriver i ett ny uppsats från Ratio om den kinesiska vindkraftsindustrin , som uppvisar tecken på sovjetism. Många unga minns inte Sovjetunionens femårs- och tioårsplaner och hur hela bygget småningom kollapsade. Det är mer än en historia om demokrati och diktatur, det är en fråga om hur planekonomier fungerar. Det finns … Läs mer!

Wong betonar Kinas ansvar för utsläppen

Den hälsosamme ekonomisten

Kinakännaren Ola Wong skriver i Kvartal om att vi behöver tala om elefanten i rummet när det gäller klimatet - alltså Kina . Det är något som jag också brukar framföra här på bloggen. Själv tillhör jag dem som inte tror att det är någon ko på isen när det gäller den globala uppvärmningen, men om man tror att kon är i fara måste man titta … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism