Är rätt eller fel bara en fråga om förutsägbarhet?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 18 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Moralfilosofi handlar i stor utsträckning om att objektivt fastställa vad som är "rätt" eller "fel". Nihilister som Max Stirner underkänner hela grundvalen för detta och menar att det ytterst handlar om vad individen tycker är rätt eller fel - en helt subjektiv moralsyn. Detta behöver inte vara så godtyckligt som det låter - även känslor präglas av viss logik och generaliserbarhet. Ta det faktum att empatin ofta utsträcks till det vi skulle kalla objekt utan egen kapacitet för att göra moraliska överväganden - som marsvin, växter eller till och med helt döda objekt, som bilar.

Ställer vi oss i stället frågan om varför människor efterfrågar eller tillämpar moralsystem kommer vi ett steg närmare moralens essens. Enkelt uttryckt handlar det om att vi behöver förutsägbarhet för att kunna planera inför framtiden.

Tänk er att jag går över till grannen för att låna socker. Vi antar att grannen har två val. Antingen kan hen låna ut en kopp socker eller också kan hen misshandla mig. Om vi nu bortser från att det senare är olagligt - vi utgår ju från ett morallöst tillstånd där inget är rätt eller fel - är det självklart att jag reagerar på ett våldsamt bemötande. Jag kommer i vilket fall som helst inte att försöka låna socker någon mer gång.

Låt oss sedan anta att grannen slumpmässigt är hjälpsam varannan gång någon annan granne vill låna socker och varannan gång våldsam. Ingen kan då avgöra om det är lämpligt att försöka låna socker av den aktuella grannen. 

I området sprids ett rykte om att den aktuella grannen är galen - helt irrationell - och att man rimligen kan förvänta sig vad som helst om man knackar på. Att bli stämplad som irrationell är värre än att bli stämplad som aggressiv, då det omöjliggör för omgivningen att bedöma effekten av en eventuell interaktion. Den lämpliga åtgärden för de andra grannarna blir att helt isolera galningen.

Om förutsägbarhet har ett egenvärde finns det även en efterfrågan på regelsystem för hur man agerar när grannar kommer för att låna socker. En jämvikt är att man slår alla, en annan jämvikt att man lånar ut socker till alla. Sannolikt kommer man däremot inte att etablera ett normsystem som innebär att man slår varannan granne och lånar ut socker till de andra.

Problemet med moralfilosofin är att man där försöker extrapolera normerna till situationer där de inte tillämpas. När man funnit en sådan situation talar man i triumfatoriska termer av att man hittat "en paradox" i moralsystemet. Alla generella moralsystem, som utilitarism och naturrätt, är fulla av paradoxer - och det är inget konstigt med det, eftersom existerande regelverk aldrig har varit avsedda att tillämpas utanför sin egen kontext. Om människor sällan ställs inför situationer där man, till exempel, behöver spränga en scoutledare som sitter fast i en grottöppning för att rädda tio scouter som hotas av stigande vatten, kommer man inte att ha någon beredskap för att - rent moraliskt - hantera situationen.

Den som påstår att det finns saker som är universellt moraliskt rätt eller fel bör kanske välja ett annat sätt att uttrycka sig. Det finns snarare normer som människor som vill passa in i ett socialt sammanhang bör tillämpa om de vill vara med i det sociala sammanhanget. Rätt eller fel är ett kontextberoende begrepp, men en otillräcklig förmåga att avgöra vad omgivningen menar är rätt eller fel kan samtidigt ytterst leda till att man hamnar i fängelse eller i extrema fall på mentalsjukhus. Människor helt utan förmåga att avgöra rätt eller fel betraktas inte ens som självständiga individer, utan bara som föremål för samhällets omsorg.

Värderelativism är därmed ett relativt begrepp. Vissa värden är beroende av den aktuella kontexten, medan andra inte är det. Mord är otillåtet i de flesta kulturer, medan något slags handel oftast är tillåten. Man kan inte säga att alla värden är relativa, men heller inte att inga är det.

Diskussionen om rätt eller fel tenderar därför lätt att bli förvirrad. Vi kan tala om vad som förväntas av en människa, av en svensk eller av en Arvikabo. Eller också kan vi göra skärningen utifrån socioekonomi. Hela diskussionen blir dock ointressant om vi inte samtidigt frågar oss vad vi ska göra med den som handlar moraliskt fel: frysa ut, låsa in, behandla eller bestraffa? Det är först när avvikelsen har så allvarliga effekter på omgivningen att det är kostnadseffektivt för resten av gruppen att reagera som vi kan tala om en norm - snarare än enbart en egenskap eller ett beteende hos en individ.

Som människor förväntas vi känna vad som är rätt och fel. Den som bara imiterar andra människors beteende betraktas som psykopat och fryses ofta ut av detta skäl. Psykopaten förstår på ett grundläggande plan vad som förväntas, men måste kunna överblicka konsekvenserna av sina handlingar för att förstå värdet av att följa reglerna. Och det är endast i speciella sociala miljöer som psykopater har en komparativ fördel - hade det inte varit så skulle vi alla ha varit psykopater vid det här laget.

Som medlem av människokollektivet behöver man inte veta så mycket om moralfilosofi för att passa in - ibland kan det nog till och med vara till fördel. Men det kan säkert vara av värde att förstå att alla moralsystem har sina gränser. Det går aldrig att fullt ut ersätta empati och känslan för rätt och fel med logik. Jag förespråkar ofta att vi tänker långsamt. Men om målet är att passa in i ett kollektiv kan det ibland vara bättre att tänka snabbt eller att inte tänka alls. När grannen kommer över för att låna socker reagerar man som de flesta grannar gör - man sätter på en kopp kaffe, småpratar lite och ger vederbörande sockret. Inte för att det enligt en spelteoretisk modell är det optimala beteendet, utan för att det känns rätt och rimligt. Att det sedan finns en evolutionär orsak till att vi känner så behöver vi kanske inte fundera så mycket över.

Hur ska man bedriva ekonomisk politik på Nya Zeeland?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu tror jag inte att Nya Zeeland verkligen har avskaffat BNP-måttet. Men om dom har gjort det - hur har finansdepartementet och centralbanken tänkt sig att bedriva ekonomisk politik? Vi kan tänka oss att finansministern går ut på torget - utanför regeringsbyggnaderna - och genom att titta sig omkring försöker bedöma hur konjunkturläget ser ut och om det är lämpligt att höja eller sänka utgifterna på olika områden. Än värre blir det för centralbanken, som inte kan mäta om penningpolitiken …

Läs mer!

Svenska kronan försvagas kraftigt

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Efter låga inflationssiffror försvagades den svenska kronan påtagligt i dag. Riksbanken måste fundera på vad den ska göra för att hjälpa upp situationen och jag har ett tips. Problemet för ECB och Riksbanken är att marknaden har förväntningar om att de extraordinära penningpolitiska åtgärderna ska upphöra. Riksbanken har till och med annonserat en plan för hur man ska suga in likviditet från marknaden. Detta tror jag är helt onödigt. En utannonserad plan gör det svårare att få utrymme …

Läs mer!

Befinner sig Sverige i recession?

Den hälsosamme ekonomisten

Tror inte vi ska utesluta att tillväxten i Sverige är mycket svag just nu. Kanske så svag att den är mindre än noll. Vi har inte hört så mycket om detta, men det beror på att siffrorna på tillväxt rapporteras med lång eftersläpning. Det finns flera indikationer på att tillväxten just nu kan vara negativ och kanske förblir så under hela … Läs mer!

Vilka skyldigheter har landstingen nu?

Den hälsosamme ekonomisten

Sedan det avslöjats att miljoner telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen legat oskyddade på en server i Thailand har de berörda landstingen ett ansvar att agera - enligt EU-lagstiftningen (GDPR). Det första är att rapportera händelsen till Datainspektionen . Där ska landstingen klarlägga följande: Typ av överträdelse mot personuppgifter… Läs mer!

Svenska folkets samtal till sjukvårdsupplysningen ligger på Internet

Den hälsosamme ekonomisten

Transportstyrelseskandalen i alla ära, men det här är en skandal som berör allmänheten betydligt mer. Computer Sweden har avslöjat att 2,7 miljoner samtal till sjukvårdsupplysningen ligger helt oskyddade på nätet. Det kan handla om det mest intima hemligheter, allt går naturligtvis att indexera och söka på om man väl kommit åt datafilen. … Läs mer!

Lätt historielöst av Annika Strandhäll

Den hälsosamme ekonomisten

Kanske sen på bollen här, men jag noterade att man i Ungern blev sura på socialminister Annika Strandhäll för att hon twittrat att det landets familjepolitik "... osar 30-tal". Orban vill nämligen införa en skatterabatt för att ungrarna ska skaffa fler barn. ”Det som sker i Ungern är alarmerande. Nu vill Orban att fler 'äkta' ungerska … Läs mer!

Vi behöver inte oroa oss för koldioxiden

Den hälsosamme ekonomisten

Brukar peka på en rad märkligheter i klimatdebatten. Den första är att vi fokuserar på koldioxidutsläpp och beskattar produktion i USA och Europa - när nästan alla utsläppsökningar sker i Asien . Mer än tre fjärdedelar av utsläppsökningarna sker i Asien och Stillahavsländerna - det återstående i Syd- och centralamerika , Mellanöstern och … Läs mer!

Låt inte det bästa bli det godas fiende i bostadspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Tycker debatten om bostadspolitiken präglas av många konstigheter. Låt oss därför fastslå några saker. 1) Om man vill påverka utbudet av nya bostäder är det priset på nya bostäder som har betydelse för utbudet och ingenting annat. 2) Om man vill påverka utbudet av gamla bostäder - genom att ge incitament för effektivare användning av det … Läs mer!

Absolut inget skäl till panik angående Oscar Properties

Den hälsosamme ekonomisten

Det har kommit ett flertal allvarliga varningssignaler kring bostadsföretaget Oscar Properties den senaste tiden. I onsdags framkom att OP utreds av Finansinspektionen  på grund av strategin att ta ut vinster för halvfärdiga objekt - innan lägenheterna är färdigbyggda och sålda. Samma dag kom nyheten att OP sannolikt kommer att tvingas föra in … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism