Är rätt eller fel bara en fråga om förutsägbarhet?

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 18 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Moralfilosofi handlar i stor utsträckning om att objektivt fastställa vad som är "rätt" eller "fel". Nihilister som Max Stirner underkänner hela grundvalen för detta och menar att det ytterst handlar om vad individen tycker är rätt eller fel - en helt subjektiv moralsyn. Detta behöver inte vara så godtyckligt som det låter - även känslor präglas av viss logik och generaliserbarhet. Ta det faktum att empatin ofta utsträcks till det vi skulle kalla objekt utan egen kapacitet för att göra moraliska överväganden - som marsvin, växter eller till och med helt döda objekt, som bilar.

Ställer vi oss i stället frågan om varför människor efterfrågar eller tillämpar moralsystem kommer vi ett steg närmare moralens essens. Enkelt uttryckt handlar det om att vi behöver förutsägbarhet för att kunna planera inför framtiden.

Tänk er att jag går över till grannen för att låna socker. Vi antar att grannen har två val. Antingen kan hen låna ut en kopp socker eller också kan hen misshandla mig. Om vi nu bortser från att det senare är olagligt - vi utgår ju från ett morallöst tillstånd där inget är rätt eller fel - är det självklart att jag reagerar på ett våldsamt bemötande. Jag kommer i vilket fall som helst inte att försöka låna socker någon mer gång.

Låt oss sedan anta att grannen slumpmässigt är hjälpsam varannan gång någon annan granne vill låna socker och varannan gång våldsam. Ingen kan då avgöra om det är lämpligt att försöka låna socker av den aktuella grannen. 

I området sprids ett rykte om att den aktuella grannen är galen - helt irrationell - och att man rimligen kan förvänta sig vad som helst om man knackar på. Att bli stämplad som irrationell är värre än att bli stämplad som aggressiv, då det omöjliggör för omgivningen att bedöma effekten av en eventuell interaktion. Den lämpliga åtgärden för de andra grannarna blir att helt isolera galningen.

Om förutsägbarhet har ett egenvärde finns det även en efterfrågan på regelsystem för hur man agerar när grannar kommer för att låna socker. En jämvikt är att man slår alla, en annan jämvikt att man lånar ut socker till alla. Sannolikt kommer man däremot inte att etablera ett normsystem som innebär att man slår varannan granne och lånar ut socker till de andra.

Problemet med moralfilosofin är att man där försöker extrapolera normerna till situationer där de inte tillämpas. När man funnit en sådan situation talar man i triumfatoriska termer av att man hittat "en paradox" i moralsystemet. Alla generella moralsystem, som utilitarism och naturrätt, är fulla av paradoxer - och det är inget konstigt med det, eftersom existerande regelverk aldrig har varit avsedda att tillämpas utanför sin egen kontext. Om människor sällan ställs inför situationer där man, till exempel, behöver spränga en scoutledare som sitter fast i en grottöppning för att rädda tio scouter som hotas av stigande vatten, kommer man inte att ha någon beredskap för att - rent moraliskt - hantera situationen.

Den som påstår att det finns saker som är universellt moraliskt rätt eller fel bör kanske välja ett annat sätt att uttrycka sig. Det finns snarare normer som människor som vill passa in i ett socialt sammanhang bör tillämpa om de vill vara med i det sociala sammanhanget. Rätt eller fel är ett kontextberoende begrepp, men en otillräcklig förmåga att avgöra vad omgivningen menar är rätt eller fel kan samtidigt ytterst leda till att man hamnar i fängelse eller i extrema fall på mentalsjukhus. Människor helt utan förmåga att avgöra rätt eller fel betraktas inte ens som självständiga individer, utan bara som föremål för samhällets omsorg.

Värderelativism är därmed ett relativt begrepp. Vissa värden är beroende av den aktuella kontexten, medan andra inte är det. Mord är otillåtet i de flesta kulturer, medan något slags handel oftast är tillåten. Man kan inte säga att alla värden är relativa, men heller inte att inga är det.

Diskussionen om rätt eller fel tenderar därför lätt att bli förvirrad. Vi kan tala om vad som förväntas av en människa, av en svensk eller av en Arvikabo. Eller också kan vi göra skärningen utifrån socioekonomi. Hela diskussionen blir dock ointressant om vi inte samtidigt frågar oss vad vi ska göra med den som handlar moraliskt fel: frysa ut, låsa in, behandla eller bestraffa? Det är först när avvikelsen har så allvarliga effekter på omgivningen att det är kostnadseffektivt för resten av gruppen att reagera som vi kan tala om en norm - snarare än enbart en egenskap eller ett beteende hos en individ.

Som människor förväntas vi känna vad som är rätt och fel. Den som bara imiterar andra människors beteende betraktas som psykopat och fryses ofta ut av detta skäl. Psykopaten förstår på ett grundläggande plan vad som förväntas, men måste kunna överblicka konsekvenserna av sina handlingar för att förstå värdet av att följa reglerna. Och det är endast i speciella sociala miljöer som psykopater har en komparativ fördel - hade det inte varit så skulle vi alla ha varit psykopater vid det här laget.

Som medlem av människokollektivet behöver man inte veta så mycket om moralfilosofi för att passa in - ibland kan det nog till och med vara till fördel. Men det kan säkert vara av värde att förstå att alla moralsystem har sina gränser. Det går aldrig att fullt ut ersätta empati och känslan för rätt och fel med logik. Jag förespråkar ofta att vi tänker långsamt. Men om målet är att passa in i ett kollektiv kan det ibland vara bättre att tänka snabbt eller att inte tänka alls. När grannen kommer över för att låna socker reagerar man som de flesta grannar gör - man sätter på en kopp kaffe, småpratar lite och ger vederbörande sockret. Inte för att det enligt en spelteoretisk modell är det optimala beteendet, utan för att det känns rätt och rimligt. Att det sedan finns en evolutionär orsak till att vi känner så behöver vi kanske inte fundera så mycket över.

Låt Libran bli en stabil valuta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vad är ett betalningsmedel och vad är en aktie? Facebooks projekt Libra ställer detta på sin spets. Valutan är tänkt att vara till 100 procent uppbackad - frågan är bara av vad? Nationella valutor eller statsobligationer eller företagsobligationer? Oavsett om uppbackningen är 100 procent spelar det stor roll hur kontraktet mellan Librainnehavare och Librastiftelsen ser ut. Värdepapper med längre löptider levererar mer avkastning, men innebär också ett större risktagande. Om en valuta …

Läs mer!

Hur definieras koldioxidneutralitet?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Polen , Ungern , Tjeckien och Estland stoppade ett mål om att EU ska vara koldioxidneutralt 2050. Men vad menas egentligen med att ett land är koldioxidneutralt? Personligen tycker jag att definitionen bör ta sin utgångspunkt i hur ett lands eller en regions *konsumtion* påverkar koldioxidutsläppen. Ser man det så kommer EU sannerligen inte att vara koldioxidneutralt 2050, om nu detta är ett mål att sträva mot. Vår konsumtion leder nämligen till stora koldioxidutsläpp i Kina, Indien och …

Läs mer!

Nej Bolund, Libran lär inte vara riskabel

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att finansmarknadsministern varnar för Facebooks nya kryptovaluta Libra . Det borde han nog ha låtit bli att göra. Särskilt med tanke på att han själv ansvarar för en valuta som är betydligt mer riskabel än Libran. Det finns självklart risker med nya valutor. Du kan råka ut för bedragare som påstår sig sälja Libra, men som bara … Läs mer!

Plastpåseskatten inte det mest korkade regeringen gjort

Den hälsosamme ekonomisten

Är det smart att införa skatt på plastpåsar? Ja, låt mig sträcka mig så långt att det inte är det mest korkade regeringen gjort i alla fall. Elektronikskatten och den kommande skatten på skosulor är riktigt dumt. Plastpåsar? Ja, det är bättre än mycket annat. Först och främst slår den mot konsumtionen - inte produktionen. Många av våra andra … Läs mer!

Får man mer pension om man arbetar mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan är förstås inte speciellt originell. Ändå är det sällan man ser några bra svar. Inte ens Pensionsmyndigheten har något generellt instrument för att beräkna den framtida pensionen för olika hypotetiska individer. Skälet är att pensionen bestäms av så många faktorer att det är svårt att säga hur mycket en person med en viss inkomst som … Läs mer!

Tullar slår mot både USA och Kina

Den hälsosamme ekonomisten

Det är intressant att studera hur handelskriget mellan USA och Kina påverkar dessa bägge ekonomier. Helt klart har Kina  ekonomiska problem och kanske hade man haft det även utan handelskriget. Men USA har minst lika stora problem, då bland annat Apple förlagt stora delar av sin produktion i Kina. För tillverkarna finns det olika strategie… Läs mer!

Kraschar fastighetsmarknaden i Kina?

Den hälsosamme ekonomisten

Trettio procent av den kinesiska ekonomin handlar direkt eller indirekt om infrastruktur. Bara fastighetssektorn utgör femton procent. Nu kommer signaler om att det knakar i fogarna. Oroligheter och krav på myndigheterna om att garantera bostadsköparna värdebeständighet - samtidigt som nybyggen reas ut med 25 procent. Tydligen har man ännu … Läs mer!

Klockan blir central för att ersätta kreditkortet

Den hälsosamme ekonomisten

Kreditkortet är den vanligaste betallösningen, nu när kontanterna försvunnit. Frågan är nu vad som kommer att ersätta kortet? Min teori är att klockan kommer att få en renässens. Att hala fram mobiltelefonen är besvärligt och onödigt. Klockan är definitivt den idealiska betallösningen, särskilt nu när NFC-betalningar blivit populära. … Läs mer!

Absurt låga nivåer för svensk tioårsränta

Den hälsosamme ekonomisten

Nu börjar det bli helt absurt. Efter Mario Draghis kommentarer om att stimulera euroområdet (förmodligen genom obligationsköp) har tioårsräntan i Frankrike och Sverige sjunkit under noll procent. Ingen tror väl på fullt allvar att inflationen i Sverige ska ligga på noll procent de kommande tio åren. Avkastningskurvan ligger likaså platt runt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism