Är polisen det mest effektiva?

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 19 July, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser i Sydsvenskan att två sociologer vill nedmontera polisen. Ska till att börja med konstatera att sådana tankar inte brukar sluta väl - kanske främst därför att de som föreslår dylika saker i regel inte har något bra förslag om vad de ska ersätta polisen med.

Men vad är det i allmänhet som avhåller människor från att begå brott? Jag skulle tro att den viktigaste förklaringen är sociala relationer. Vi har alla gjort investeringar för att andra människor ska betrakta oss som pålitliga och hederliga. Att då begå brott bevisar att vi varken är pålitliga eller hederliga. Att förlora omgivningens förtroende är en kännbar förlust som även får ekonomiska konsekvenser.

Om man inte har något förtroende att förlora är förlusten givetvis mindre kännbar. En pundare som stjäl cyklar utanför Centralen känner i stor sett bara av polisens negativa feedback. Och det räcker inte för att avhålla dem från att stjäla cyklar.

Steg ett för att bekämpa brottslighet är därför intressant nog att se till att människor har något att förlora på att begå brott och att bryta mot normer. Brottlighet kostar mycket pengar - kanske så mycket pengar att det för samhället är lönsamt att betala människor för att de *inte* ska begå brott.

Ett sådant bidrag måste rimligen betalas ut till alla medborgare, annars får man konstiga marginaleffekter och incitament. Att betala ut 1 000 kronor i bidrag kostar ungefär 300 kronor samhällsekonomiskt (marginal social cost of public funds). Om brott i första hand sanktioneras med böter (indraget bidrag) får man ett mer kraftfullt incitament är enbart fängelsestraffet eller de mer moderna fotbojorna. Att preventivt betala ut bidrag blir dessutom sannolikt billigare än att placera en betydande andel av befolkningen i fängelse. Att betala ut en basinkomst på 10 000 kronor till alla före skatt skulle kosta staten ungefär 50 miljarder kronor - om man räknar av andra bidrag med 100 procent och eventuella arbetsinkomster med 50 procent. 

Länder som har omfattande ekonomiska skyddsnät har förvisso i snitt lägre brottslighet än länder som har dåliga skyddsnät. Men kopplingen mellan brott och indragna pengar är inte alltid tydlig. Med en högre upptäcktsrisk och en lägre tröskel för straff går det både att kompensera brottsoffren (vid lindriga brott) och skapa incitament för brottslingen att leva hederligt. Det skulle ge ytterligare ett sanktionslager innan de tyngre åtgärderna måste sättas in.

Vad händer då med personer som blir av med sina bidrag? Svaret blir att de får en relation med socialtjänsten och tvingas förklara varför de ska få ersättning och vad de ska ha pengarna till. Ungefär som i dag alltså. Skillnaden är att socialförvaltningen kan fokusera på den lilla grupp som inte kan leva hederligt eller har grava problem med att sköta sin ekonomi. Det frigör resurser och administrationskostnaderna är en betydande del av dagens ekonomiska bistånd.

Att börja med att avveckla polisen är att börja i fel ände. Sociologernas förslag skulle förmodligen ta oss en bit mot ett primitivt klansamhälle. Däremot kan man fundera över hur ekonomiska sanktioner kan användas för att komplettera fängelsestraffet och fotbojorna. Att tvinga människor som lever utanför vedertagna normer att betala för de problem de orsakar andra kan vara ett bra komplement.

Men eftersom en ganska stor andel av befolkningen står på minus redan till att börja med bör vi fundera över om det finns något sätt att lyfta bottenplattan så att hederlighet lönar sig bättre än ohederlighet. Jag tror att en basinkomst på låg nivå skulle kunna fungera - om den villkoras med att man för att få ut pengarna måste leva sitt liv utan att begå brott.

Folkhälsomyndigheten och genusperspektivet

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Är det bara jag som tycker det skulle vara väldigt intressant att analysera beslutsfattandet på Folkhälsomyndigheten ur ett genusperspektiv? Hur kommer det sig att ledningen på Avdelningen för folkhälsoanalys och dataanalys helt plötsligt styrdes av ett killgäng som bekräftade varandras hypoteser? Varför var det nödvändigt att inkorporera Johan Gisecke i gänget, trots att myndigheten hade väl så kompetenta epidemiologer som AnnaSara Carnahan ? Jag tror orsaken var psykologisk och …

Läs mer!

Belarus är vårt närområde

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Få tänker på att diktaturstaten Belarus faktiskt ligger i Sveriges närområde. Rent hypotetiskt skulle en konflikt i Belarus kunna få konsekvenser för Baltikum och göra Östersjön till en konfliktzon. Ryssland betraktar Belarus som ett land i sin intressesfär, vilket innebär att ett ingripande från Putin inte kan uteslutas. Litauen, Lettland och Polen gränsar mot Belarus och kan påverkas av en stormaktskonflikt. Inte för att jag tror att NATO gärna ger sig in i striden, men …

Läs mer!

Dödligheten i Covid-19 över en procent för män

Den hälsosamme ekonomisten

En ny stor studie bekräftar att dödligheten i Covid-19 ligger på knappt en procent. För män är dödligheten dock högre än en procent - ungefär 1,35. Som forskarna konstaterar motiverar detta att man genomför speciella åtgärder - sådana som man inte skulle genomföra för att stoppa en vanlig influensa. Men vilka åtgärder? För det första tror … Läs mer!

Det här med fängelsestraff

Den hälsosamme ekonomisten

Henrik Alexandersson sätter i en bloggpost fingret på något som jag också funderat över - varför låser man in kriminella på samma ställe så att de lär känna varandra? Det sämsta man kan göra om man vill rehabilitera en brottsling måste ju vara att låta vederbörande skapa en gruppidentitet tillsammans med andra brottslingar. Nu har jag … Läs mer!

Alexanderhugget som räddar svensk sjukvård

Den hälsosamme ekonomisten

När man frågar patienter i Sverige om vad de tycker om sjukvården blir resultatet inget vidare. Ändå har Sverige rätt goda vårdresultat överlag.  Min teori är att detta beror på att svensk sjukvård är organiserad utifrån ett producentperspektiv och att patienterna har begränsad möjlighet att påverka vården - annat än genom att rösta i … Läs mer!

Blir Sverige mer eller mindre korrumperat?

Den hälsosamme ekonomisten

Förr fick man guldklocka efter lång och trogen tjänst hos staten. Numera f år man ett litet bolag med ljusa framtidsutsikter . Expressen skriver om SMHI:s avknoppning av ett bolag som sysslar med sjöväderinformation.  "Den 24 april bildade Tom Sandberg företaget Gale Force som 1 juli köpte affärsverksamheten för 5,5 miljoner kronor. … Läs mer!

Så tar man fram intyget som krävs för resa till Norge

Den hälsosamme ekonomisten

Lite fascinerad över att inga tidningar skriver om hur man bär sig åt för att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Detta krävs ju om man som värmlänning ska resa till Norge , exempelvis. Så jag surfade in på Skatteverkets hemsida för att se om det gick att klara av att skriva ut ett folkbokföringsintyg. Jag lyckades. Det var inte speciellt … Läs mer!

Bank-ID har fått konkurrens av Freja e-ID

Den hälsosamme ekonomisten

Bank-ID har fått status av infrastruktur för identifiering. Faktum är att jag inte ens trodde det var möjligt att starta en konkurrerande tjänst, men läser i Techworld att det finns en konkurrent - Freja e-ID . Att det finns flera ID-tjänster är egentligen en beredskapsfråga och våra myndigheter borde därför se till att stödja åtminstone … Läs mer!

EU har blivit ett nollsummespel

Den hälsosamme ekonomisten

Politiska nivåer fyller i regel något slags funktion. Men nu när Coronapaketet och långtidsbudgeten är klar tvingas vi konstatera att det mesta av pengarna som skickas in i EU faktiskt inte gör någon nytta. Detta innebär inte att EU helt saknar existensberättigande, men att EU:s budget till större delen består av trams och inte syftar till att … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism