Absolut luftfuktighet och befolkningstäthet dominerar

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 21 August, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sedan jag skrev gårdagens blogginlägg har jag hunnit läsa fler vetenskapliga artiklar och studier. En bekant föreslog att man i stället för den relativa luftfuktigheten borde studera den absoluta. Den absoluta luftfuktigheten förändras ju inte nämnvärt när luften förs inomhus och man slipper då fundera över sambandet mellan temperatur och relativ luftfuktighet inomhus. Är temperaturen alltid 22 grader inomhus blir den absoluta luftfuktigheten utomhus en rätt bra prediktor för den relativa luftfuktigheten inomhus.

Det finns ett antal uppsatser som tagit fasta på detta. En är Gupta m fl (2020) som studerar data från USA för att bedöma risken för spridning i Indien.

Befolkningstäthet är givetvis en viktig faktor, men det verkar som om en låg absolut luftfuktighet också är ett kriterium för explosiv spridning. Lyckligtvis för Indiens del understiger den absoluta luftfuktigheten sällan 9 gram vatten per kubikmeter luft.

Detta kan också förklara en av de stora gåtorna med Covid-19 - varför spridningen nästan undantagslöst går väldigt långsamt i länder med hög absolut luftfuktighet. Förklaringen kan vara att man sällan får spridning i inomhusmiljöer, där många människor vistas samtidigt. De fall man ser har antagligen smittats vid relativt nära kontakt. Men eftersom Indien har extremt hög befolkningstäthet sprider sig viruset ändå - trots ogynnsamma omständigheter.

Vissa länder som undgått epidemin delvis eller helt har kanske inte förutsättningar för spridning till att börja med. Ett exempel är Thailand, där luftfuktigheten sällan understiger 10 g/m3. Ett annat exempel är Nya Zeeland, som endast under våra sommarmånader har en luftfuktighet under 7 g/m3. De framgångar som man hänfört till bättre policy kan mycket väl bero på låg befolkningstäthet och hög luftfuktighet. På motsvarande sätt kan utbrottet i Melbourne i mitten av juli förklaras av vädret, liksom utbrotten i Sydamerika och Sydafrika.

Att Spanien fått ett nytt utbrott nu i juli är svårare att härleda till vädret, då den absoluta luftfuktigheten är som störst i juli. Men å andra sidan är klimatet väldigt torrt om man ser till de höga temperaturerna och luftkonditionering kan säkert bidra till att ta bort fukt från inomhusluften. Som jag tidigare noterat har Spanien en mycket hög effektiv befolkningstäthet, något som gör att landet har två faktorer som gynnar Covid-19: Låg luftfuktighet och hög befolkningstäthet. Man bör nog inte heller bortse från att upphävandet av social distansering kan ha gjort sitt till för att främja spridningen av viruset.

Ska vi nämna USA också är det värt att notera att de torra delarna av södra USA har pågående utbrott, liksom intressant nog delstaten Georgia. Dessa utbrott förklaras inte riktigt lika väl av modellen, om man nu inte lägger in en faktor för luftkonditionering i ekvationen. Den relativa luftfuktigheten är ju låg i både Arizona och Texas vid den här tiden på året och luftkonditioneringen tar säkert bort en del fukt från luften. Utbrottet i Georgia stämmer heller inte överens med mönstret att virus sprids bäst i counties med hög befolkningstäthet. Så där krävs det någon annan förklaring till utbrottet.

Sammanfattningsvis börjar det uppstå intressanta mönster som förklarar en stor del av de tidigare oförklarade variationerna i spridning. Men det finns alltjämt anomalier som kan kräva andra förklaringar. För Sveriges del innebär forskningen att vi inte kan utesluta att spridningen ökar i höst och vinter igen - då luftfuktigheten inomhus sjuker. Därför är det viktigt att testa mycket för att upptäcka nya kluster, som i värsta fall kan utvecklas till större utbrott. Det som talar till Sveriges fördel är som tidigare att vi trots allt är ett väldigt glesbefolkat land.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism