1,5-gradersmålet borde kallas 0,5 gradersmålet

Den hälsosamme ekonomisten, Friday 7 December, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I takt med att den globala uppvärmningen visat sig gå något långsammare än tidigare befarat har ambitionerna för temperaturökningen skruvats upp. Men hur rimligt är det egentligen att uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader över förindustriell nivå? Historiskt har temperaturen varierat betydligt mer än så och i dag är det ungefär en grad varmare än på 1800-talet.

När målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader menar man alltså att temperaturhöjningen ska begränsas till 0,5 grader över dagens nivå.

Det går givetvis att måla upp skräckscenarier om temperaturen stiger med en grad i stället för 0,5 grader, men det går också att tänka sig att tidigare torra ökenområden får bättre förutsättningar för att grönska. En studie av Franscesco Pausata m fl påvisar att tropiska cykloner kan påverka växtligheten i Saharaområdet och att förhållandena för 6 000 år sedan, med ett varmare klimat, också ledde till en gästvänligare miljö för gröna växter.

Det som händer i Afrika har givetvis stor betydelse för Europa, då ett människovänligare klimat potentiellt skulle kunna leda till färre klimatflyktingar från denna region.

Att en temperaturhöjning på fem grader inte skulle vara bra för mänskligheten är något som de flesta kan enas om. En sänkning av temperaturen med fem grader skulle dock vara en långt större katastrof och ser vi till de naturliga historiska variationerna är kyla ett betydligt större hot mot mänskligheten än värme - i alla fall innan den industriella eran. Perioder med kallt klimat präglas av missväxt, svält och dålig ekonomisk utveckling. Värmeperioder framstår som betydligt mer positiva för mänskligheten.

Klimatet har under mänsklighetens historia präglats av balans - i meningen att variationerna inte överstigit plus/minus två grader. Detta kan vi tacka vår relativt stabila stjärna - solen - för. Och frågan är om en ökning med 0,5 grader från dagens nivå är ett problem eller en fördel för världen som den ser ut i dag?

För närvarande (enligt satellitmätningar) ökar temperaturen med 0,13 grader per decennium. Det blir ungefär 0,5 grader på 40 år eller 1,3 grader per 100 år om ökningen fortsätter som i dag. Kunskapen om hur mycket temperaturen ökar har förbättrats betydligt de senaste 30 åren och vi kan numera konstatera att det finns en uppåtgående trend. Vi vet emellertid också att trenden inte sammanfaller med de värsta katastrofscenarierna som skulle medföra en höjning med mellan tre och fem grader fram till 2100.

Det kanske starkaste skälet att begränsa koldioxidutsläppen är antagligen att kunskapen om hur en riktigt hög koldioxidhalt påverkar klimatet är begränsad och mer handlar om gissningar än fakta. Dessutom är det mycket svårt att förutspå befolknings- och teknikutvecklingen de kommande hundra åren. Mycket talar för att världens befolkning kommer att sluta öka under detta århundrade, men osäkerheten är stor.

Solen är för närvarande inne i en förhållandevis inaktiv period och det ska inte uteslutas att bidraget från vår stjärna kommer att motverka växthuseffekten under en längre period. Vi kan försöka finreglera temperaturen på enstaka tiondelar, men sannolikheten för att vi ska lyckas är liten. Av försiktighetsskäl bör vi lägga stora resurser på att utveckla ny teknik som ett snabbväxande Afrika och Asien kan använda i stället för vår nuvarande fossilbaserade.

Tron att Europa och USA ska kunna påverka utvecklingen genom att införa flygskatter är naiv och tar energi från det vi verkligen borde satsa på. EU och USA står för 25 procent av utsläppen av växthusgaser - det är vad som händer i den del av världen som fortfarande har en stigande befolkning som betyder något. Om vi förbrukar mindre fossila tillgångar blir effekten bara att dessa blir billigare för storkonsumenterna - Kina och Indien. De totala utsläppen minskar därför inte, de flyttar bara.

Men kan vi ta fram teknik som gör kolkraftverken obsoleta och olönsamma kan vi påverka på riktigt. Då kan Afrika hoppa över det fossila steget i utvecklingen och bygga sin energiförsörjning på solkraft. 

Oavsett vad som händer lär koldioxidutsläppen öka ett tag till. Om detta är bra eller dåligt för mänskligheten vet vi inte, men att försöka sätta ett tak på 0,5 procents temperaturökning från dagens nivå vore en futil övning och kanske rent kontraproduktiv. Det vi bör fokusera på är att skapa förutsättningar för att koldioxiden stannar under 600 ppm och det gör vi genom att satsa på koldioxidneutral teknik.

Låt Libran bli en stabil valuta

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Vad är ett betalningsmedel och vad är en aktie? Facebooks projekt Libra ställer detta på sin spets. Valutan är tänkt att vara till 100 procent uppbackad - frågan är bara av vad? Nationella valutor eller statsobligationer eller företagsobligationer? Oavsett om uppbackningen är 100 procent spelar det stor roll hur kontraktet mellan Librainnehavare och Librastiftelsen ser ut. Värdepapper med längre löptider levererar mer avkastning, men innebär också ett större risktagande. Om en valuta …

Läs mer!

Hur definieras koldioxidneutralitet?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Polen , Ungern , Tjeckien och Estland stoppade ett mål om att EU ska vara koldioxidneutralt 2050. Men vad menas egentligen med att ett land är koldioxidneutralt? Personligen tycker jag att definitionen bör ta sin utgångspunkt i hur ett lands eller en regions *konsumtion* påverkar koldioxidutsläppen. Ser man det så kommer EU sannerligen inte att vara koldioxidneutralt 2050, om nu detta är ett mål att sträva mot. Vår konsumtion leder nämligen till stora koldioxidutsläpp i Kina, Indien och …

Läs mer!

Nej Bolund, Libran lär inte vara riskabel

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att finansmarknadsministern varnar för Facebooks nya kryptovaluta Libra . Det borde han nog ha låtit bli att göra. Särskilt med tanke på att han själv ansvarar för en valuta som är betydligt mer riskabel än Libran. Det finns självklart risker med nya valutor. Du kan råka ut för bedragare som påstår sig sälja Libra, men som bara … Läs mer!

Plastpåseskatten inte det mest korkade regeringen gjort

Den hälsosamme ekonomisten

Är det smart att införa skatt på plastpåsar? Ja, låt mig sträcka mig så långt att det inte är det mest korkade regeringen gjort i alla fall. Elektronikskatten och den kommande skatten på skosulor är riktigt dumt. Plastpåsar? Ja, det är bättre än mycket annat. Först och främst slår den mot konsumtionen - inte produktionen. Många av våra andra … Läs mer!

Får man mer pension om man arbetar mer?

Den hälsosamme ekonomisten

Frågan är förstås inte speciellt originell. Ändå är det sällan man ser några bra svar. Inte ens Pensionsmyndigheten har något generellt instrument för att beräkna den framtida pensionen för olika hypotetiska individer. Skälet är att pensionen bestäms av så många faktorer att det är svårt att säga hur mycket en person med en viss inkomst som … Läs mer!

Tullar slår mot både USA och Kina

Den hälsosamme ekonomisten

Det är intressant att studera hur handelskriget mellan USA och Kina påverkar dessa bägge ekonomier. Helt klart har Kina  ekonomiska problem och kanske hade man haft det även utan handelskriget. Men USA har minst lika stora problem, då bland annat Apple förlagt stora delar av sin produktion i Kina. För tillverkarna finns det olika strategie… Läs mer!

Kraschar fastighetsmarknaden i Kina?

Den hälsosamme ekonomisten

Trettio procent av den kinesiska ekonomin handlar direkt eller indirekt om infrastruktur. Bara fastighetssektorn utgör femton procent. Nu kommer signaler om att det knakar i fogarna. Oroligheter och krav på myndigheterna om att garantera bostadsköparna värdebeständighet - samtidigt som nybyggen reas ut med 25 procent. Tydligen har man ännu … Läs mer!

Klockan blir central för att ersätta kreditkortet

Den hälsosamme ekonomisten

Kreditkortet är den vanligaste betallösningen, nu när kontanterna försvunnit. Frågan är nu vad som kommer att ersätta kortet? Min teori är att klockan kommer att få en renässens. Att hala fram mobiltelefonen är besvärligt och onödigt. Klockan är definitivt den idealiska betallösningen, särskilt nu när NFC-betalningar blivit populära. … Läs mer!

Absurt låga nivåer för svensk tioårsränta

Den hälsosamme ekonomisten

Nu börjar det bli helt absurt. Efter Mario Draghis kommentarer om att stimulera euroområdet (förmodligen genom obligationsköp) har tioårsräntan i Frankrike och Sverige sjunkit under noll procent. Ingen tror väl på fullt allvar att inflationen i Sverige ska ligga på noll procent de kommande tio åren. Avkastningskurvan ligger likaså platt runt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism