Legal marijuana leder till minskad brottslighet

Den hälsosamme ekonomisten, Sunday 14 January, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Inte helt oväntat har legaliseringen av marijuana lett till minskad brottslighet i de amerikanska stater som omfattas. Det framgår av en ny vetenskaplig studie av Evelina Gavrilova, Takuma Kamada och Floris Zoutman som är publicerad i den högt rankade ekonomiska tidskriften Economic Journal. Mekanismerna som leder till brottsligheten drivs med vinsterna av droghandeln - sex miljarder dollar varje år. Mexikanska gäng smugglar drogerna som sedan distribueras av amerikanska gäng på andra sidan gränsen. Det är vid kampen om marknadsandelar och försöken att undkomma ordningsmakten som våldet uppstår.

Den här artikeln handlar om våldet på den amerikanska sidan. På den mexikanska sidan av gränsen är våldet givetvis mycket mer omfattande, men detta brukar inte ingå i kalkylen för politiker i USA. Att efterfrågan på droger i USA och kriget mot droger orsakar död i Mexiko brukar inte betraktas som ett amerikanskt problem. Det kan givetvis diskuteras om även detta våld borde tas med i kalkylen.

Effekterna av att tillåta medicinsk marijuana är oväntat stora. Den övergripande minskningen av våldsbrottsligheten i stater som gränsar till Mexiko är tolv procent. Ser vi till drogrelaterade brott är minskningen drygt 40 procent. Då måste man också ha i åtanke att lagarna om medicinsk marijuana inte innebär en legalisering av produktion av marijuana och att förändringen därmed bara är partiell. Det finns därmed fortfarande en marknad för droggängen, men den har krympt. Dessutom finns det alltjämt en marknad för tyngre droger, som ofta distribueras av samma gäng.

Att vi ändå kan observera en minskning på 40 procent innebär att legaliseringen är ett oerhört effektivt sätt att minska brottsligheten. Farhågorna om att bruket skulle öka tycks dessutom kommit på skam. I Colorado, som genomfört den mest långtgående liberaliseringen, har tonåringarnas användning av marijuana minskat påtagligt och ligger nu under det nationella genomsnittet.

Erfarenheterna från USA borde därför leda till en diskussion om den svenska narkotikapolitiken. Merparten av gängvåldet i Sverige har på ett eller annat sätt koppling till droger. Även om Sverige har den högsta narkotikadödligheten i Europa är det inte de tunga drogerna som är den viktiga inkomstkällan för gängen, utan marijuana och hasch. Man kan fråga sig om det ens skulle gå att få ekonomi i handeln med tyngre droger om inte marknaden för lätta droger vore en så lukrativ bransch.

En legalisering av hemmaodling av marijuana skulle därmed kunna få samma effekter som i USA - alltså resultera i en minskning av antalet våldsbrott. I år har vi redan haft flera så kallade skjutningar och man behöver inte vara Sherlock Holmes för att klura ut att det handlar om gäng som kämpar om marknadsandelar. Våldet och den restriktiva narkotikapolitiken kan alltså ha ett samband. I utsatta bostadsområden uppstår en efterfrågan på lätta droger som sedan kräver distributionskanaler. Kan man strypa efterfrågan på illegala droger går det också att slå undan benen för de kriminella gängen och då går det även att komma åt våldsbrottsligheten.

Men av något skäl tror jag inte att svenska politiker kommer att vilja diskutera åtgärder som går i liberaliserande riktning. Därför vore det bra om det gjordes liknande forskning på svenska data så att politikerna får svart på vitt. Det är inte säkert att man kommer till de slutsatser som jag antyder, men det vore dumt att inte undersöka saken. Om man skulle kunna reducera gängkriminaliteten och skjutningarna med en annan narkotikapolitik vore detta ett lågt pris - speciellt som man i Colorado efter legaliseringen inte ens har kunnat observera något ökat missbruk.

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så låga att detta motiverar de extremt låga räntorna. Är det rimligt att en 50-årig brittisk obligation har en avkastning på en procent per år inklusive …

Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. Doc2Vec är en utvidgning av algoritmen Word2Vec som används för att få datorer att förstå innebörden i skriven text. Word2Vec skapar vektorer i 300 …

Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Första landet som går in i recession

Den hälsosamme ekonomisten

Storbritannien blev det första landet som gick in i recessionsläge. Inte helt oväntat då landets arbetsmarknad länge varit överhettad. Det svaga pundet kommer dock att begränsa effekterna av Brexit och avmattningen i USA. Eurozonen har en betydligt besvärligare situation. Med negativ avkastning för tyska tioåriga statsobligationer och en … Läs mer!

Nyckeln som du alltid bör ha med dig

Den hälsosamme ekonomisten

Många använder ännu i dag endast användarnamn och lösenord för att logga in på olika tjänster på nätet. Är det inget viktigt lagrat där må det vara hänt, men även då bör man se upp. Många använder nämligen samma eller liknande lösenord på fler webbsidor och en hackare som får tag på ditt lösenord på en sida kan få en ledtråd om vilket lösenord du … Läs mer!

Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt. I det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism