Fler AMS-kurser är knappast svaret på integrationsutmaningen

Den hälsosamme ekonomisten, onsdag 11 oktober, 2017
Bild: 2017-10/dsc01824.jpg

För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel SuhonenDN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton, som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit.

Tankesmedjan Katalys menar att Sverige alls inte lyckas så dåligt med integrationen - om man mäter i absoluta tal. Eftersom sysselsättningen bland inrikes födda är hög i vårt land blir det svårt för utrikes födda att uppnå en lika hög sysselsättningsgrad som svenskar. Därför blir också gapet mellan svenskar och invandrare större här.

Jag skulle vilja vända på saken och ställa frågan om varför utrikes födda alls har lägre sysselsättningsgrad än svenskar? Det normala borde vara att de har högre sysselsättningsgrad. Skälet är att arbetstid är ett val mellan fritid och arbete. I rika länder tenderar människor att arbeta färre timmar än i fattiga. Grekland har till exempel betydligt högre årsarbetstid än Sverige och detta mönster är stabilt över rum och tid. Har de ont om pengar byter människor sin fritid mot pengar - om de kan.

Men hur kommer det sig då att en person som förmodligen skulle ha arbetat 2300 timmar om året i Syrien i genomsnitt bara kommer att arbeta 1300 timmar i Sverige? I genomsnitt, alltså. För när man tittar närmare på siffrorna visar det sig att de utrikes födda som arbetar ofta arbetar mer än svenskfödda. Detta är helt i enlighet med ekonomisk teori, har man en mindre förmåga att tjäna pengar - alltså en lägre timlön - måste man arbeta fler timmar. Och utrikes födda väljer mycket riktigt att arbeta fler timmar - om de hittar ett jobb.

Femton procent av den inrikes födda befolkningen jobbar lång heltid, medan bara elva procent av den utrikesfödda befolkningen från länder med låg eller medelhög HDI gör det. Förklaringen kan vara att utrikes födda måste jobba fler timmar för att komma upp i samma levnadsstandard. Eftersom medellönen för denna grupp är nästan 100 000 kronor lägre per år krävs det ganska många timmar för att nå upp till samma levnadsstandard som en genomsnittlig svenskfödd har.

Det går att dekomponera skillnaden mellan utrikes födda och svenskar i två delar. Dels en sysselsättningsfaktor, dels en timlönefaktor. Inkomstskillnaden mellan utrikes födda och svenskar beror nämligen både på att utrikes födda har lägre timlön och att de arbetar färre timmar i snitt.

På samma sätt kan vi dekomponera åtgärder för att utjämna gapet mellan svenskar och invandrare i två typer. Dels åtgärder som syftar till att höja de utrikes föddas inkomst per arbetad timme, dels åtgärder som syftar till att höja antalet timmar som de arbetar. Till den första kategorin räknas svenska för invandrare och olika utbildningsinsatser. Till den andra kategorin räknas åtgärder som gör det lönsamt för de utrikes födda att ta steget ut på arbetsmarknaden, som lägre marginaleffekter i skatte- och bidragssystem.

Den som inte tror att den sistnämnda kategorin åtgärder skulle kunna fungera bör fråga sig varför den genomsnittliga arbetstiden sjunker på vägen till Sverige? Det skulle kunna ha att göra med att Sverige har väldigt omfattande välfärdssystem, medan Syrien inte har det. Detta uppenbara faktum vägrar vänstern ens att diskutera, man talar bara om åtgärder som skulle kunna göra det möjligt att höja produktiviteten per arbetad timme.

Katalys skriver att: "Den socioekonomiska kärnan i integrationen handlar om att inflyttade svenskar med tiden ska närma sig den infödda befolkningens levnadsstandard, sysselsättning och inkomstnivå."

Min motfråga blir: Är den snabbaste vägen till det målet verkligen att satsa allt på att höja produktiviteten per arbetad timme och samtidigt strunta i att regelverken på arbetsmarknaden, i socialförsäkringen och skatterna gör att antalet arbetade timmar ändå inte ökar?

Om man har ett problem som både består i att antalet arbetade timmar är för lågt och att produktiviteten per timme är för låg bör man enligt min mening arbeta på bägge dessa fronter samtidigt. När man tömt ut möjligheterna på det ena området kan man satsa resurser på det andra - så att den senast investerade kronan eller energin alltid ger största möjliga effekt.

Genom att satsa på att sluta sysselsättningsgapet mellan utrikes födda och svenskar skulle man på ett effektivt sätt ta tag i den socioekonomiska kärnan i integrationen och kanske halvera inkomstgapet mellan utrikes födda och svenskar. Gör man tvärtom - genom att endast satsa på utbildning - kommer man med tiden få se klyftan bestå och att den sist investerade kronan ger väldigt liten avkastning. För den som lämnas utanför arbetsmarknaden är utbildningsinsatserna till liten nytta. Vad är det för mening med att ha en hög timlön om man arbetar noll timmar?

Jag inväntar därför med spänning vänsterns förslag för att sluta sysselsättningsgapet. Det kan inte vara så att det enda vänstern föreslår för att "... inflyttade svenskar med tiden ska närma sig den infödda befolkningens levnadsstandard, sysselsättning och inkomstnivå" är mer SFI och fler AMS-kurser. Det kommer nämligen inte att fungera.

comments powered by Disqus

Framtidens tandvård för barn och unga

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Precis tillbaka från presentationen av rapporten Framtidens tandvård för barn och unga . Privattandläkarna har anlitat mig för att göra en analys av landstingens ersättningssystem inom barn- och … Läs mer!
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
I dag publicerades ny statistik om brottsligheten bland första och andra generationens invandrare . Inte i Sverige , förstås, här kommer den senaste undersökningen från 2005 och Brottsförebyggande … Läs mer!
Läser att polisens nya giv är att inleda brottsförebyggande samtal med brottslingarna . Det låter som en utmärkt idé och är faktiskt något som prövats tidigare med gott resultat - om än i filmens värld. Men varför skulle det inte kunna fungera i verkligheten? Ett exempel är när polisen Harry Callahan konfronterar en brottsling som … Läs mer!

När ska offentlig sektor Uberiseras?

Den hälsosamme ekonomisten
Booking.com har funnits en längre tid. På en central position vid varje hotell eller boende finns en indikator som visar vilket betyg andra gäster har gett boendet. Detta är den kanske viktigaste variabeln på vilken kunderna baserar sitt beslut, därför är det också den mest centrala. Man kan givetvis alltid diskutera om de deltagande enheterna … Läs mer!

Tre års uppsägningstid på EU-medlemskapet

Den hälsosamme ekonomisten
Mycket diskussion om Storbritanniens enorma kostnader för att lämna EU. Det ser ut som om man måste betala 45 miljarder euro för att lämna unionen. Bara det är en förnedring - landet är ju inte ens med i euron. Å andra sidan slipper Storbritannien betala medlemsavgiften på 15 miljarder euro varje år. Man kan likna det vid bindningstiden på … Läs mer!
En av de mindre uppmärksammade aspekterna av RUT - avdraget för hushållsnära tjänster - är att 5 000 av de 10 000 kvinnliga företagare som använder RUT är födda utomlands . Detta är intressant, då sysselsättningsgraden för kvinnor födda utomlands i övrigt är låg. Var tredje anställd inom RUT-företag är dessutom också född utomlands, så det finns … Läs mer!

Flir behöver fler programmerare

Den hälsosamme ekonomisten
Var tidigare i dag på Flir för att tillsammans med min chef presentera Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. Eftersom Flir i regel inte säljer direkt till konsumenter är företaget kanske inte så känt som det skulle kunna vara. Ni som följer den här bloggen har måhända sett Flir-bilder, eftersom jag har en mobiltelefon (kanske den enda modellen) … Läs mer!

Paketpelaren löser uthämtningskaoset

Den hälsosamme ekonomisten
På sätt och vis märkligt att vi gått över till e-handel utan att ha en förberedd infrastruktur för e-handel. Köpte i dag fyra svarta skjortor på Zalando . Första gången jag köper skjortor på nätet, men säkert inte den sista. Flaskhalsen är dock den sista biten - uthämtningen av paketet. Det skulle kunna vara så enkelt. En lucka i väggen som … Läs mer!

Varför två år för alla?

Den hälsosamme ekonomisten
Jag tillhör den minoritet som är mer intresserad av hur man hjälper flyktingar till jobb när de väl är här snarare än frågan om hur många som bör komma hit. Den senare frågan är nämligen rätt ointressant om man sysslar med socialpolitik - det handlar bara om vad man ska göra vid gränsen. Har fått anledning att tänka på dagens etableringsersät… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism