Fler AMS-kurser är knappast svaret på integrationsutmaningen

Den hälsosamme ekonomisten, onsdag 11 oktober, 2017

För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel SuhonenDN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton, som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit.

Tankesmedjan Katalys menar att Sverige alls inte lyckas så dåligt med integrationen - om man mäter i absoluta tal. Eftersom sysselsättningen bland inrikes födda är hög i vårt land blir det svårt för utrikes födda att uppnå en lika hög sysselsättningsgrad som svenskar. Därför blir också gapet mellan svenskar och invandrare större här.

Jag skulle vilja vända på saken och ställa frågan om varför utrikes födda alls har lägre sysselsättningsgrad än svenskar? Det normala borde vara att de har högre sysselsättningsgrad. Skälet är att arbetstid är ett val mellan fritid och arbete. I rika länder tenderar människor att arbeta färre timmar än i fattiga. Grekland har till exempel betydligt högre årsarbetstid än Sverige och detta mönster är stabilt över rum och tid. Har de ont om pengar byter människor sin fritid mot pengar - om de kan.

Men hur kommer det sig då att en person som förmodligen skulle ha arbetat 2300 timmar om året i Syrien i genomsnitt bara kommer att arbeta 1300 timmar i Sverige? I genomsnitt, alltså. För när man tittar närmare på siffrorna visar det sig att de utrikes födda som arbetar ofta arbetar mer än svenskfödda. Detta är helt i enlighet med ekonomisk teori, har man en mindre förmåga att tjäna pengar - alltså en lägre timlön - måste man arbeta fler timmar. Och utrikes födda väljer mycket riktigt att arbeta fler timmar - om de hittar ett jobb.

Femton procent av den inrikes födda befolkningen jobbar lång heltid, medan bara elva procent av den utrikesfödda befolkningen från länder med låg eller medelhög HDI gör det. Förklaringen kan vara att utrikes födda måste jobba fler timmar för att komma upp i samma levnadsstandard. Eftersom medellönen för denna grupp är nästan 100 000 kronor lägre per år krävs det ganska många timmar för att nå upp till samma levnadsstandard som en genomsnittlig svenskfödd har.

Det går att dekomponera skillnaden mellan utrikes födda och svenskar i två delar. Dels en sysselsättningsfaktor, dels en timlönefaktor. Inkomstskillnaden mellan utrikes födda och svenskar beror nämligen både på att utrikes födda har lägre timlön och att de arbetar färre timmar i snitt.

På samma sätt kan vi dekomponera åtgärder för att utjämna gapet mellan svenskar och invandrare i två typer. Dels åtgärder som syftar till att höja de utrikes föddas inkomst per arbetad timme, dels åtgärder som syftar till att höja antalet timmar som de arbetar. Till den första kategorin räknas svenska för invandrare och olika utbildningsinsatser. Till den andra kategorin räknas åtgärder som gör det lönsamt för de utrikes födda att ta steget ut på arbetsmarknaden, som lägre marginaleffekter i skatte- och bidragssystem.

Den som inte tror att den sistnämnda kategorin åtgärder skulle kunna fungera bör fråga sig varför den genomsnittliga arbetstiden sjunker på vägen till Sverige? Det skulle kunna ha att göra med att Sverige har väldigt omfattande välfärdssystem, medan Syrien inte har det. Detta uppenbara faktum vägrar vänstern ens att diskutera, man talar bara om åtgärder som skulle kunna göra det möjligt att höja produktiviteten per arbetad timme.

Katalys skriver att: "Den socioekonomiska kärnan i integrationen handlar om att inflyttade svenskar med tiden ska närma sig den infödda befolkningens levnadsstandard, sysselsättning och inkomstnivå."

Min motfråga blir: Är den snabbaste vägen till det målet verkligen att satsa allt på att höja produktiviteten per arbetad timme och samtidigt strunta i att regelverken på arbetsmarknaden, i socialförsäkringen och skatterna gör att antalet arbetade timmar ändå inte ökar?

Om man har ett problem som både består i att antalet arbetade timmar är för lågt och att produktiviteten per timme är för låg bör man enligt min mening arbeta på bägge dessa fronter samtidigt. När man tömt ut möjligheterna på det ena området kan man satsa resurser på det andra - så att den senast investerade kronan eller energin alltid ger största möjliga effekt.

Genom att satsa på att sluta sysselsättningsgapet mellan utrikes födda och svenskar skulle man på ett effektivt sätt ta tag i den socioekonomiska kärnan i integrationen och kanske halvera inkomstgapet mellan utrikes födda och svenskar. Gör man tvärtom - genom att endast satsa på utbildning - kommer man med tiden få se klyftan bestå och att den sist investerade kronan ger väldigt liten avkastning. För den som lämnas utanför arbetsmarknaden är utbildningsinsatserna till liten nytta. Vad är det för mening med att ha en hög timlön om man arbetar noll timmar?

Jag inväntar därför med spänning vänsterns förslag för att sluta sysselsättningsgapet. Det kan inte vara så att det enda vänstern föreslår för att "... inflyttade svenskar med tiden ska närma sig den infödda befolkningens levnadsstandard, sysselsättning och inkomstnivå" är mer SFI och fler AMS-kurser. Det kommer nämligen inte att fungera.

comments powered by Disqus

Axxonen går i konkurs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Bostadsutvecklaren Axxonen har nu gått i konkurs . Antagligen är det den första i en lång rad konkurser för liknande företag. Man kan även tro att företag som driver köpcentra kommer att få det tufft framöver, på grund av såväl övergången till e-handel som stigande räntor. De ekonomiska prognoserna tar dock ingen hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden. Den reduceras till "en risk" som är svår att kvantifiera i prognoser över framtiden. Det är något väldigt märkligt med de här …

Läs mer!

Låt förnuftet styra skolpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Tvåhundratusen elever står i kö till Internationella Engelska Skolan (IES). Detta anser regeringen är ett problem, och vill därför förbjuda etableringen av nya friskolor. Men man vill uppenbarligen inte tvinga IES att lägga ner, vilket hade varit logiskt då skillnaden i resultat mellan genomsnittliga kommunala skolor och IES är betydande. Genom att tvinga de 24 000 elever som i dag går på IES att byta till de kommunala skolor som har sämst resultat skulle den svenska skolan kunna bli …

Läs mer!

Ekonomin är som en bil utan bromsar

Den hälsosamme ekonomisten

Vi kan vara helt säkra på att det år 2021 inte kommer att se ut exakt som i Magdalena Anderssons prognos. Men vad är mest sannolikt? Ekonomiska nyckeltal fördelar sig över tid som alla andra stokastiska variabler - enligt någon approximativt normalfördelad fördelning. Samtidigt är variablerna korrelerade. Vissa kombinationer av ekonomiska … Läs mer!

Lägg ner FN:s råd för mänskliga rättigheter

Den hälsosamme ekonomisten

Mycket som Donald Trump gör är mindre bra. Ta handelskriget som nu blossat upp. Men att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter bör applåderas av alla demokrativänner. Det är ett råd som bildades 2006 och som USA anslöt sig till 2009.  Rådet har medlemmar som  Saudiarabien , Kina , Egypten , Kuba och Irak . Det känns en aning … Läs mer!

Den slutliga kampen mellan upphovsrätt och yttrandefrihet

Den hälsosamme ekonomisten

Det blir allt tydligare att det föreligger en grundläggande konflikt mellan upphovsrätt och yttrandefrihet. När AI klarar av att mixa om kunskap och skapa helt nya produkter kommer upphovsrätten i praktiken att antingen helt försvinna eller också förhindra allt nyskapande. I en värld där datorer fungerar likt mänskliga hjärnor - och allt kan mixas … Läs mer!

Ingen politiker vill diskutera den kommande krisen

Den hälsosamme ekonomisten

I maj 2018 var sysselsättningsgraden 68,5 procent. Det är en hög siffra, även om många kan bli förvirrade av att sysselsättningsgraden tidigare mättes för ålderskategorin 20-64. Skulle man mäta på samma sätt i dag ligger sysselsättningen på närmare 83 procent. Räknar vi bort de utrikes födda ligger sysselsättningsgraden sannolikt över 90 procent. … Läs mer!

Sverigedemokraternas krav på omröstning har stöd bland SD-väljare

Den hälsosamme ekonomisten

Jimmy Åkesson pläderar i en DI-intervju att Sverige ska lämna EU. Den som till äventyrs trodde att Sverigedemokraterna skulle gå att uppfostra och inlemma i det svenska etablissemanget kan ha räknat fel. Samtidigt är det ett vågspel - genom att plädera för ett utträde mobiliserar partiet helt andra krafter på motståndarsidan. Förmodlig… Läs mer!

Sverigedemokraterna vill bli arbetarklassens beskyddare

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnade till Stefan Löfvens tal under Järvaveckan . Jag tycker det är ett starkt tal han levererar, med ett försök att knyta samman frågan om etniskt betingat utanförskap med klassbaserat utanförskap. Om socialdemokraterna ska kunna gå framåt krävs att partiet lyckas etablera en konflikt där personer med utrikes bakgrund och arbetare står på … Läs mer!

EU:s länkskatt - ett futilt försök att hindra kunskap att spridas

Den hälsosamme ekonomisten

EU vill införa en skatt på vissa länkar. Jag är osäker på exakt hur många ord en länktext måste innehålla för att omfattas av regleringen, men det kan kanske handla om några meningar.  Det finns ett enkelt sätt att lösa problemet med länkskatt - nämligen att låta bli att länka till medier som publicerar material som är upphovsrättsskyddat. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.