Datorkraft kan ersätta annonserna

Den hälsosamme ekonomisten, lördag 30 september, 2017

Den tekniska utvecklingen går framåt och förändrar förutsättningarna för många branscher. En grundsten för finansieringen av publikationer, speciellt tidningar, har varit sofistikerade modeller som låter människor betala för information genom att ta emot information. Ta tv-reklamen, där man inför en film får titta på en annons som ökar sannolikheten för att individen som tar del av annonsen ska köpa en viss produkt.

Detta är ett försåtligt sätt att få människor att betala för sig och om det hade uppfunnits i dag skulle myndigheterna antagligen raskt ha förbjudit denna finansieringsmetod. Svagheten i modellen är dock att människor i många fall upplever det som störande eller till och med obehagligt att utsättas för reklam och att de därför undviker tjänster som bygger på en kraftig reklamexponering. Ta dagstidningarna som, till skillnad från denna blogg, använder helsidesannonser som man måste klicka bort. Ändå får man bara in en bråkdel av de resurser som krävs för att driva tidningarna - trots att den egentliga betalningsviljan för bra journalistiskt material är hög.

Pirate Bay och Showtime har utvecklat en helt ny metod som inte bygger på annonser, utan på att datoranvändarna i regel har en betydande överkapacitet i sina datorer. För att förstå varför denna lösning kan fungera måste vi först förstå att processortid har ett värde. Google säljer processortid dyrt på sina servrar och genom att betala 28 dollar i månaden får man tillgång till en enkärnig processor, som man i och för sig får använda så mycket man vill. Detta kan jämföras med att jag har en fyrkärnig processor på min server för mindre än tio dollar i månaden om man annuitetsberäknar investeringskostnaden och lägger till elektriciteten.

Ändå finns det stor betalningsvilja för Googles tjänster. Det finns en rad tekniska förklaringar till att utbud och efterfrågan inte möts, men det räcker med att göra observationen att det finns utbud och efterfrågan som inte möts. Antag att man skulle kunna överbrygga tio dollar av detta gap genom att sälja datorkraften på sin egen hemmadator. Jag skulle kunna ha ett script på min blogg som tvingar besökarens dator att lösa ett matematiskt problem innan sidan dyker upp.

När problemet väl är löst får användaren tillgång till den här artikeln. Det kommer inte att märkas på annat sätt än att sidan laddas på fem sekunder i stället för tre. Men det gör att jag som publicist kan sälja användarnas processorkraft till ett tredje företag, som köper beräkningskraft från bloggar och webbtidningar.

Lösningen som Showtime och Pirate Bay valt är att låta användaren leta efter Bitcoins. Detta är inte ett samhällsekonomiskt produktivt sätt att använda resurserna - man kan tänka sig att i stället låta datorerna köra programmen som ligger på Googles molnservrar och att det därigenom skulle vara köparna av molntjänsterna som betalar kostnaden för molnservrarna.

Är det teoretiskt möjligt att helt ersätta annonserna med processorkraft? Detta kräver ekonomiska analyser. Personligen tror jag det skulle vara betydligt svårare att kringgå en processorkraftsmodell än att blockera annonser. Tillgången till webbsidan kan blockeras helt om uppgiften inte utförs, men det finns naturligtvis en gräns där alternativa tjänster skulle uppstå som levererar texten snabbare. Men med tanke på att de script som utförs ofta skulle köras i bakgrunden ter det sig inte som uppenbart att modellen skulle påverka användarupplevelsen negativt.

På sista raden handlar det om huruvida jag är beredd att avstå elektricitet och datorkapacitet för att läsa Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet. För att hålla den nivå på materialet som vi ser i dag krävs ungefär 50 kronor i månaden per användare, givet att vi alla konsumerar tidningar (två miljoner användare). Det gällande priset för beräkningskraft är 29 dollar per kärna och månad, alltså ungefär 250 kronor. Men det förefaller osannolikt att mer än en del av den kapacitet som finns kan frigöras - för det första körs datorer inte kontinuerligt, för det andra finns en begränsning av hur mycket datorernas kapacitet kan beskattas. Jag måste alltså behöva bidra med elektricitet och datorkraft motsvarande en kärna som går 4,8 timmar dagligen. Då har jag inte räknat med att transaktionskostnaderna i första generationens lösningar lär bli höga. Ska f ö nämna att inte heller den genomsnittliga molnservern körs med full kapacitet 24 timmar om dygnet, men hur högt kapacitetsutnyttjandet är vet nog bara Google och andra företag som verkar där.

En dator eller surfplatta kostar i dag mellan fem och tiotusen kronor om man ska ha en någorlunda snabb variant. Den används sedan i snitt i fyra år. Kanske kan man salta priset med 30 procent för att skapa den överkapacitet som behövs - vad är egentligen mervärdet av betalpublikationer? Redan i dag finns det dock en väldigt stor överkapacitet som inte utnyttjas, mycket pengar skulle därför genereras enbart via effektivare utnyttjande av processorerna.

Jag tror det kan bli svårt att få människor att betala med enbart processorkraft, men varför inte pröva? Ge användare som installerar programvaran som säljer processorkraft gratis tillgång till dagstidningarna. Man behöver kanske inte ens installera någon programvara - det kan räcka med ett tillägg till webbläsaren eller ett javascript. Men möjligen blir transaktionskostnaderna alltför höga med den lösningen.

En annan fördel är att en modell där användarna betalar med processorkraft kommer att tvinga publicisterna att sluta låsa in användarna på sina egna plattformar och att införa en rörlig prissättning. Detta lär i sin tur öka konsumentvärdet. 

Men först ska det bli intressant att se om någon aktör vågar lansera denna betalningsmodell på riktigt. Showtime och Pirate Bay får ses som ett tidigt försök med en finansieringsmodell som kan ha stor potential.

comments powered by Disqus

Ska man ge igen med samma mynt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Rekommenderar Stefan de Vylders rapport om EMU som tagits fram på uppdrag av EU-parlamentarikern Max Andersson . Han beskriver där EU:s penningpolitiska haveri och vägarna framåt - om det finns några. Kopplingen mellan penningpolitiken och de främlingsfientliga krafterna i EU får väl framtida forskning klarlägga. Det blir allt svårare att göra kontrafaktiska historieskrivningar då eurokrisen på ett fundamentalt sätt påverkat förtroendet för EU och relationerna mellan länderna. Jag vet …

Läs mer!

Det svenska vägnätet jämfört med det norska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

När man åkt bil några dagar i Norge slås man av hur uruselt det svenska vägnätet är. I Norge är det ytterst ovanligt att man lappar och lagar vägar på det sätt som Trafikverket gör i Sverige . Blir de norska vägarna någonsin så dåliga som de svenska lägger man helt enkelt ny asfalt. Samtidigt tycks man i Sverige lagt omåttligt stor energi på att räta ut kurvor och att få vägen jämnbred. Det är som att köpa en Rolls Royce och sedan köra folkrace med den. I Norge verkar man ha en mer …

Läs mer!

Det historiska attentatet vid Rjukan

Den hälsosamme ekonomisten

Så här under semestern måste man givetvis besöka historiska platser. En sådan är Rjukan i Norge , platsen för ett av andra världskrigets mest kända sabotage. Vissa detaljer i händelseförloppet, som tidigare var något oklara, har klarnat. Bland annat att färjan som sänktes på Tinnsjön färdades en ganska lång sträcka och att det därför … Läs mer!

Folkligt värre för Löfven

Den hälsosamme ekonomisten

Minns att Löfven förra året valde bort eliten i Almedalen för att i stället träffa vanligt folk. Även i år valde statsministern,  enligt ett pressmeddelande  från den 26 juni, att använda större delen av veckan till annat än Almedalens PR-konsulter och lobbyister. "Jag vill utnyttja den här veckan till att prata om politik med så många … Läs mer!

Är det rationellt att vilja bilda regering?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser om oddsen för regeringskoalitioner efter valet och noterar att M+C+Fp ger tio gånger pengarna. Ganska bra avkastning, för ett hyfsat sannolikt alternativ ändå. Men är det rationellt att bilda regering över huvud taget? Alla vet att det inte kommer att gå bättre efter valet - vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur och det kan … Läs mer!

Pensionslöftet kräver godkännande av oppositionen

Den hälsosamme ekonomisten

När Göran Persson lovade att införa en maxtaxa i barnomsorgen visste han att om Socialdemokraterna fick egen majoritet i riksdagen så skulle han kunna förverkliga löftet. Givetvis fick han inte det, men löftet kunde ändå förverkligas genom en uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet . När Stefan Löfven lovar att höja pensionern… Läs mer!

Integrationsår en intressant lösning

Den hälsosamme ekonomisten

Det stora problemet med dagens integrationsprogram är att tid slösas bort. Tid som skulle kunna användas till kunskapsuppbyggnad på flera områden brukas till enbart svenskundervisning. Centerpartiets förslag om ett mer intensivt program för särskilt motiverade är därför intressant. Även finansieringen med etableringslån är en ny lösning. Jag har … Läs mer!

Alltinget - ytterligare en komponent i nyhetsbevakningen

Den hälsosamme ekonomisten

Har tidigare konstaterat att de kommersiella publikationernas tid på nätet närmar sig sitt slut och att DN och SvD på sikt kommer att ersättas av nonprofitalternativ. Antingen sådana som ägs av staten eller sådana som ägs av ideella aktörer.  Ännu så länge är de bästa alternativen Sveriges Radio och SvT på nätet. Men för den politikintres… Läs mer!

De meningslösa mötena byggde Sverige

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att många beklagar sig över alla dessa långtråkiga och improduktiva möten. Så här på väg till Almedalen måste man givetvis ha en kritisk inställning till möten som fenomen. Men jag tror att möten fyller en viktig funktion. Väldigt många människor har inte den självdisciplin som självständigt arbete kräver. Jag känner nog ingen som skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.