Varför behöver vi importera indiska programmerare?

Läser Svenskt Näringslivs rapport "Det samhällsekonomiska värdet av arbetskraftsinvandringen till Sverige under 2018" och noterar att de yrkesgrupper som ger upphov till störst förädlingsvärde är "IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m fl". Hos SCB slår jag upp kategorin och konstaterar att 119 000 personer arbetar där. Då arbetskraften är ungefär fem miljoner blir det cirka 2,5 procent av den svenska arbetskraften. Frågan man naturligen ställer sig är varför en grupp som bara utgör 2,5 procent av arbetskraften står för 41 procent av förädlingsvärdet för arbetskraftsinvandrare? Jag kan inte se någon annan förklaring än att den svenska skolan har misslyckats med att utbilda svenskar till "IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m fl" och att företagen därför tvingas kompensera sig genom en massiv arbetskraftsimport.  Är inte så förvånad. I skolan premieras social kompetens och grupparbeten. Det är säkert en utmärkt språngbräda om man vill jobba inom "middle management" - en sektor som håller på att utlånas tack vare AI och digitalisering. Att vi producerar några IT-människor överhuvud taget är antagligen *trots* den svenska skolan. Många barn …


Gillamarkeringarna är början till singulariteten

Det kan vara svårt att förstå varför nätjättarna ägnar så stor energi åt att samla in våra känslor om man inte sätter det i perspektiv. Ytterst handlar insamlingen faktiskt om att skapa en länk mellan människan och datorerna. Skälet till att denna länk behövs är att datorer i grunden saknar känslor. Och även om de hade haft känslor - som glädje, rädsla, ursinne eller kärlek - hade deras algoritmer varit anpassade för att maximera datorernas nyttofunktioner. En dator skulle till exempel inte vara rädd för döden, utan kanske för att det uppstår ett strömavbrott. Att en miljard löpande uttrycker sina känslor via olika knappar är därför till stor hjälp för ett företag som vill förstå hur datorer ska styra människor. Förstår man vad som gör individer glada, arga eller ledsna har man också förmågan att skapa dessa känslor artificiellt. Och kan man skapa känslor kan man via algoritmer välja ut information som får individer att agera på olika sätt. Känslorna är den yttersta drivkraften. Nu tänker ni kanske på reklam, och detta är ett uppenbart användningsområde. Men reaktionerna kan användas till så mycket mer än reklam. Det går att indirekt uppskatta kvaliteten på en …


Pumpa inte upp konspirationsteorier

Lars Åberg uttrycker det väl i GP . Debatten om invandring i Sverige är inte resultatet av en rysk påverksansobservation. Enbart, bör kanske tilläggas. Ryssarna har ett program för att påverka opinionen i EU och förstärka splittringar. Men man ska heller inte överdriva ryssarnas effektivitet. Något säger mig att det vi inte ser är betydligt farligare än det vi ser - och är det någon som sett kineserna? Visst skulle det vara intressant om man kunde hitta en rykande revolver som kopplar FSB till den svenska extremhögern. Men sanningen är att det finns annat kapital som kan ha gått in i dessa organisationer - inte nödvändigtvis med ryskt ursprung. Vem som koordinerar och finansierar är lite av en gåta, men det finns säkert en förklaring - journalisterna får fortsätta jaga pengarna för att hitta källan. New York Times och DN vill gärna göra ett scoop. Men ännu så länge har dom inte hittat den rykande revolvern. Om man låtsas att den är funnen deltar man bara i ett propagandakrig där sanningen blir det första offret. Själv har jag pekat på några faktorer som kan förklara nuläget. EU:s försök att bilda en superstat har orsakat många problem - och bidragit till …


Det som havererade var egentligen EU

Det finns många synpunkter på vad som skulle ha gjorts och inte i samband med den stora flyktingkrisen 2015. Det som få verkar vara beredda att erkänna är att det egentligen var visionen om ett gränslöst EU som havererade och att vi nu i princip är tillbaka på ruta 1. Det är också passfriheten i EU som gjort det möjligt för stöldligor att röra sig relativt fritt och det är möjligheten att söka arbete som gör att vi har ett rätt omfattande tiggeri. Varför? Passunionen i de skandinaviska länderna har fungerat utmärkt under alla år - det är ingen som frågar efter pass när man åker från Arvika till Kongsvinger . Skillnaden är att passunionen är ett resultat av traditioner och att det är relativt lätt för polisen i Kongsvinger att ringa till sina kollegor i Arvika för att kolla upp något misstänkt. Schengensamarbetet är liksom valutaunionen EMU ett politiskt projekt - inte en politisk reaktion och anpassning till sakernas tillstånd. Som alla politiska kompromisser är systemet därmed inte rationellt och anpassat till verkligheten. Några saker ur verkligheten som EU inte tagit hänsyn till är det bristande polissamarbetet i EU, enorma inkomstklyftor mellan Rumänien …


Realräntorna den verkliga gåtan

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så låga att detta motiverar de extremt låga räntorna. Är det rimligt att en 50-årig brittisk obligation har en avkastning på en procent per år inklusive inflation? Tycker nog inte det. Även om produktivitetstillväxten skulle bli mager ser jag inte att den räntan kan vara förenlig med ekonomiska fundamenta. USA öser på med finanspolitiska stimulanser och över partigränserna tycks det råda enighet om att det går att fortsätta så. De som påstår detta har data på sin sida - trots en expansiv penningpolitik och en expansiv finanspolitik lyfter inte inflationen. En ränta på en procent över 50 år kräver något mer. Det kräver att Bank of England i grunden förändrar inflationsmålet - till ett mål på noll procents inflation. Men som diskussionen går i dag förefaller det mer troligt att inflationsmålet skruvas upp eller kompletteras med …


Vad man kan göra med dokumentvektorer

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. Doc2Vec är en utvidgning av algoritmen Word2Vec som används för att få datorer att förstå innebörden i skriven text. Word2Vec skapar vektorer i 300 dimensioner som beskriver innebörden av ord. Om man tar vektorn för ordet "härskare" och subtraherar ordet "kung" får man alltså ordet "drottning".  Avståndet (likheten) mellan olika ord mäts med hjälp av skalärprodukten. Man kan alltså jämföra ord för att se vilka ord som till sin struktur är likartade. Intressant nog går det att göra samma operation med hela textstycken, exempelvis blogginlägg. Algoritmen Doc2Vec kan användas för att ta fram skalärprodukten (cos(θ)) för två olika blogginlägg för att se om de är lika till sin struktur. I princip är Doc2Vec en aggregering av Word2Vec. Nu återstår frågan - i vilken mån kan Doc2Vec förutsäga hur en mänsklig bedömare skulle se på …


Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartners - som Kanada , EU och Japan . Mot USA har man höjt tullarna med 12 procent i snitt. Som om inte det skulle räcka har avkastningskurvan i USA inverterat kraftigt. Skillnaden mellan tioårsräntan och tremånadersräntan är närmare 30 punkter. Detta indikterar att den amerikanska ekonomin är på väg utför. Dollarn är fortfarande reservvaluta, men vad händer när allt fler länder introducerar kryptovalutor som gör det enkelt att överföra resurser utanför det etablerade banksystemet? Risken för ekonomiska aktörer att utsättas för arbiträra sanktioner har ökat och dollarn är inte längre en lika säker värdebärare.  Det förefaller troligt att ekonomiska aktörer framgent kommer att diversifiera sina portföljer och sälja amerikanska tillgångar. Då blir det svårt för USA att finansiera sitt budgetunderskott utan att driva upp …


Kina lanserar egen kryptovaluta

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att kontrollera medborgarna, då de kanske inte kommer att kunna genomföra transaktioner utan att använda kryptovalutan.  Staten får då möjlighet att i detalj studera vad en viss person har gjort - utan att behöva några övervakningskameror eller annan utrustning. Detta beror givetvis på om staten väljer att knyta plånböckerna till individer, men det lär den garanterat göra. Vi har då fått ett övervakningssamhälle på en helt annan nivå än någonsin. Vad Kina kommer att välja tvivlar nog ingen på. Men vad kommer vi själva att välja - vi som bor i demokratier? Hittills har staten hela tiden tagit de möjligheter till ökad övervakning som erbjudits. Finns det någon gräns som vi inte bör gå över, eller kommer även Sverige att göra som Kina? Och vad händer då med demokratin?


Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske genom att åka mer tåg - om nu detta är möjligt, jag tar nästan alltid tåget när det går. Klädskam känner jag däremot. Därför köper jag inte mer kläder än absolut nödvändigt. Hela förbaskade Aralsjön har faktiskt försvunnit på grund av dessa influencers och normen om att man alltid ska ha nya kläder på sig. Sanningen är att en normal människa bara behöver fyra-fem byxor, åtta skjortor och någon tröja för vintern. Med lite tur håller plaggen tio år. Möjligen kan man ha ett par sommarskor och ett par vinterskor, men inte mer. Nej, jag skämtar inte. Den här klädkapprustningen är helt onödig och till skillnad från någon enstaka flygresa till södern en katastrof för miljön. I Asien badar barnen i kemikalieförgiftade floder och får på grund av bly- och annan tungmetallförgiftning betydligt lägre intelligenskvot än normalt. Det …


Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt anbud under felaktiga premisser, vilket gör att upphandlingen var felaktigt genomförd. Står det i avtalet att helikoptrar ska tillhandahållas till ett visst pris så gör det. Vi får hoppas att MSB i upphandlingen höll öppet för att fler helikoptrar än tio skulle kunna levereras vid behov - gjorde dom inte det måste upphandlingen göras om i vilket fall som helst.

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism