Ett nytt slags valuta som skapar institutionell konkurrens

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 21 augusti, 2017

Läser en uppsats med titeln Private electronic money, fiat money and the micropayment systems och konstaterar att det håller på att uppstå en helt ny form av pengar. Det är lätt att vid första anblicken tro att den här formen av privata valutor, mikrobetalningssystem, inte är så mycket mer än de presentkort och bonussystem som utfärdas av vissa privata företag. Ta ett bonuskort på SAS, där bonuspoängen kan användas för flygresor eller tid i loungen. Poängen är inte direkt konverterbara mot andra valutor, men kan ändå sägas ha en växelkurs i förhållande till dessa valutor då resenärer ibland har ett val mellan att få behålla kronor (ibland arbetsgivarens kronor) och att få poäng.

Tänk er sedan att SAS bonuskunder kan handla varor med varandra och använda poängen som betalningsmedel. Kanske finns det även möjlighet att köpa andra varor i särskilda butiker. Inget konstigt med det. Men tänk sedan att ekonomin där bonuspoängen används blir större än hela flygbolagets omsättning. BNP för bonusekonomin kanske växer sig större än BNP för ett litet land som Sverige. Tänk er att det uppstår företag som redovisar i bonusvalutan, men som inte går att entydigt placera i något enskilt land eftersom de inte har någon fysisk hemvist.

Då har vi ett helt nytt ekonomiskt system, med egna lagar som på viktiga punkter skiljer sig från de ekonomiska lagar som styr vanliga ekonomier. I en vanlig ekonomi - som den svenska - är det svårt att tillämpa en teoretiskt optimal penningpolitik, till exempel Davidsons regel. Davidsons regel säger att penningmängden bör öka i takt med den nominella tillväxten, eftersom prisnivån enligt kvantitetsteorin kan uttryckas som P=MV/T, där P är prisnivån, M är penningmängden, T är transaktionsvolymen och V är pengarnas omloppshastighet.

I en vanlig ekonomi observeras variablerna V och T med fördröjning, samtidigt som förekomsten av banker gör att vi inte med säkerhet kan mäta M. Vi känner visserligen till den monetära basen, men vi vet inte hur mycket bankernas utlåning påverkar penningmängden. Osäkerheten är så stor att det är svårt att ens kunna påstå att centralbanken styr utvecklingen - snarare puffar man systemet i lite olika riktning beroende på vilket håll man tror att ekonomin för tillfället är på väg.

Denna vanliga ekonomi kan ställas i kontrast till bonusekonomin, där SAS registrerar varje inköp som görs för poäng. Flygbolaget vet vad som har köpts (T), till vilket pris det har köpts (P), hur många transaktioner som gjorts (V) och hur mycket pengar som finns i ekonomin (M). Datorer kan på millisekunder räkna ut exakt hur mycket pengar som behövs för att hålla ekonomin i balans och undvika konjunktursvängningar. Även i ett sådant system kan en real förändring tvinga de ekonomiska agenterna att tänka om, men den monetära faktorn bakom konjunktursvängningar kommer att helt ha eliminerats.

Varför är det här tänkta monetära systemet intressant? Jo, jag tror att den här typen av slutna ekonomier kan komma att uppstå i takt med att virtuella världar blir vanligare. Säg att villkoret för att genomföra transaktioner i den virtuella världen Virtum är att alla transaktioner genomförs i en speciell valuta Vira. Personer som vistas och umgås i denna värld kommer att ha ett tillgodohavande på ett konto som kan användas för handel. Handel i denna valuta är avgiftsfri, men det kostar en procent av det inväxlade beloppet, eller en minimisumma på 20 kronor, att växla till sig Vira.

Infrastrukturen i världen Virtum finansieras i princip med växlingsavgifterna och räntan på pengarna som investeras i Vira. När ekonomin växer kommer Virtum att dra in pengar som kan användas för att förbättra infrastrukturen och för att marknadsföra världen så att allt fler användare dyker upp och ytterligare ökar Virtums BNP.

Tänk er att Virtum har 10 000 invånare som i snitt allokerar en procent av sin ekonomiska aktivitet till Virtum. Vad händer om antalet användare helt plötsligt ökar till 100 000, som i snitt allokerar två procent av sin ekonomiska aktivitet till Virtum? BNP kommer att öka 20 gånger och Virtum kommer att tvingas öka penningmängden med flera tusen procent. Om växelkursen mellan kronor och Vira är ungefär ett till ett och Virtum ursprungligen säljer Vira till denna kurs kommer världen att snabbt bli mycket rik när antalet användare ökar.

Kursen för inväxling får efter hand anpassas så att penningmängden ökar i takt med nominell BNP. Man kan likna det vid Riksbankens räntetrappa, men det är i detta fall priset på nya pengar som justeras för att hålla prisökningarna på, säg, två procent årligen. Observera att detta mål rör konsumentprisindex i den virtuella världen och därför inte nödvändigtvis implicerar en fast växelkurs mot någon annan valuta. 

Virtum kan för att minska osäkerheten deponera pengarna och garantera användarna återbetalning av det nominella belopp man investerat i den valuta som användaren använt för att köpa Vira. Beloppet återbetalas efter ett år, men om användaren inte utnyttjar sin option att få tillbaka pengarna (vilket man sannolikt inte gör om det gått bra för Virtum) kommer pengarna att stå kvar i Vira.

Virtum kan under tiden tillgodogöra sig ränta på pengarna (lite beroende på räntan i den valuta som använts vid köpet) och har dessutom en möjlig uppsida om antalet användare ökar. Eftersom det är Virtum som tillgodogör sig hela vinsten av att världen expanderar undviker man den effekt som drabbar Bitcoin när antalet användare och Bitcoin-BNP ökar - att valutan stärks på ett okontrollerat sätt och lockar till sig spekulanter.

Vissa skulle tro att det här är ett kedjebrev, men ett kedjebrev bygger på att användarna investerar i en tillgång för att tillgodogöra sig vinster när andra användare ansluter sig. Virtum är något helt annat - en elektronisk valuta vars värde ökar i en bestämd takt och som samtidigt bidrar till att finansiera den värld där valutan används. Den här typen av valutor har helt andra egenskaper än vanliga kryptovalutor, men kan i likhet med Bitcoin bygga på blockkedjeteknik för att verifiera enskilda transaktioner.

Vi har här en helt ny form av institutionell konkurrens där sociala miljöer - låt oss kalla dem virtuella världar - kan konkurrera med varandra genom att investera i kollektiva nyttigheter. Det liknar lite den institutionella konkurrens som i dag pågår mellan länder, med skillnaden att migrationen mellan världarna är helt fri. De virtuella världarna kan själva välja konkurrensmedel; som tekniska lösningar, vilka medborgare man attraherar och kvaliteten på de kollektiva nyttigheter (till exempel utbildning) som tillhandahålls i världarna. På köpet får man ett penningsystem med en stabilitet som de territoriella staternas saknar.

När den första aktören knäcker koden för att få sådana här världar att växa kommer processen att vara svårstoppad. Om nu inte de aktörer som riskerar att bli utkonkurrerade (läs: nationalstaterna) försöker hindra utvecklingen med förbud eller konfiskatoriska skatter.

comments powered by Disqus

Ska man ge igen med samma mynt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Rekommenderar Stefan de Vylders rapport om EMU som tagits fram på uppdrag av EU-parlamentarikern Max Andersson . Han beskriver där EU:s penningpolitiska haveri och vägarna framåt - om det finns några. Kopplingen mellan penningpolitiken och de främlingsfientliga krafterna i EU får väl framtida forskning klarlägga. Det blir allt svårare att göra kontrafaktiska historieskrivningar då eurokrisen på ett fundamentalt sätt påverkat förtroendet för EU och relationerna mellan länderna. Jag vet …

Läs mer!

Det svenska vägnätet jämfört med det norska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

När man åkt bil några dagar i Norge slås man av hur uruselt det svenska vägnätet är. I Norge är det ytterst ovanligt att man lappar och lagar vägar på det sätt som Trafikverket gör i Sverige . Blir de norska vägarna någonsin så dåliga som de svenska lägger man helt enkelt ny asfalt. Samtidigt tycks man i Sverige lagt omåttligt stor energi på att räta ut kurvor och att få vägen jämnbred. Det är som att köpa en Rolls Royce och sedan köra folkrace med den. I Norge verkar man ha en mer …

Läs mer!

Det historiska attentatet vid Rjukan

Den hälsosamme ekonomisten

Så här under semestern måste man givetvis besöka historiska platser. En sådan är Rjukan i Norge , platsen för ett av andra världskrigets mest kända sabotage. Vissa detaljer i händelseförloppet, som tidigare var något oklara, har klarnat. Bland annat att färjan som sänktes på Tinnsjön färdades en ganska lång sträcka och att det därför … Läs mer!

Folkligt värre för Löfven

Den hälsosamme ekonomisten

Minns att Löfven förra året valde bort eliten i Almedalen för att i stället träffa vanligt folk. Även i år valde statsministern,  enligt ett pressmeddelande  från den 26 juni, att använda större delen av veckan till annat än Almedalens PR-konsulter och lobbyister. "Jag vill utnyttja den här veckan till att prata om politik med så många … Läs mer!

Är det rationellt att vilja bilda regering?

Den hälsosamme ekonomisten

Läser om oddsen för regeringskoalitioner efter valet och noterar att M+C+Fp ger tio gånger pengarna. Ganska bra avkastning, för ett hyfsat sannolikt alternativ ändå. Men är det rationellt att bilda regering över huvud taget? Alla vet att det inte kommer att gå bättre efter valet - vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur och det kan … Läs mer!

Pensionslöftet kräver godkännande av oppositionen

Den hälsosamme ekonomisten

När Göran Persson lovade att införa en maxtaxa i barnomsorgen visste han att om Socialdemokraterna fick egen majoritet i riksdagen så skulle han kunna förverkliga löftet. Givetvis fick han inte det, men löftet kunde ändå förverkligas genom en uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet . När Stefan Löfven lovar att höja pensionern… Läs mer!

Integrationsår en intressant lösning

Den hälsosamme ekonomisten

Det stora problemet med dagens integrationsprogram är att tid slösas bort. Tid som skulle kunna användas till kunskapsuppbyggnad på flera områden brukas till enbart svenskundervisning. Centerpartiets förslag om ett mer intensivt program för särskilt motiverade är därför intressant. Även finansieringen med etableringslån är en ny lösning. Jag har … Läs mer!

Alltinget - ytterligare en komponent i nyhetsbevakningen

Den hälsosamme ekonomisten

Har tidigare konstaterat att de kommersiella publikationernas tid på nätet närmar sig sitt slut och att DN och SvD på sikt kommer att ersättas av nonprofitalternativ. Antingen sådana som ägs av staten eller sådana som ägs av ideella aktörer.  Ännu så länge är de bästa alternativen Sveriges Radio och SvT på nätet. Men för den politikintres… Läs mer!

De meningslösa mötena byggde Sverige

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att många beklagar sig över alla dessa långtråkiga och improduktiva möten. Så här på väg till Almedalen måste man givetvis ha en kritisk inställning till möten som fenomen. Men jag tror att möten fyller en viktig funktion. Väldigt många människor har inte den självdisciplin som självständigt arbete kräver. Jag känner nog ingen som skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.