Ett nytt slags valuta som skapar institutionell konkurrens

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 21 augusti, 2017
Bild: 2017-08/org-b164c654d992a039-1500626066000.jpg

Läser en uppsats med titeln Private electronic money, fiat money and the micropayment systems och konstaterar att det håller på att uppstå en helt ny form av pengar. Det är lätt att vid första anblicken tro att den här formen av privata valutor, mikrobetalningssystem, inte är så mycket mer än de presentkort och bonussystem som utfärdas av vissa privata företag. Ta ett bonuskort på SAS, där bonuspoängen kan användas för flygresor eller tid i loungen. Poängen är inte direkt konverterbara mot andra valutor, men kan ändå sägas ha en växelkurs i förhållande till dessa valutor då resenärer ibland har ett val mellan att få behålla kronor (ibland arbetsgivarens kronor) och att få poäng.

Tänk er sedan att SAS bonuskunder kan handla varor med varandra och använda poängen som betalningsmedel. Kanske finns det även möjlighet att köpa andra varor i särskilda butiker. Inget konstigt med det. Men tänk sedan att ekonomin där bonuspoängen används blir större än hela flygbolagets omsättning. BNP för bonusekonomin kanske växer sig större än BNP för ett litet land som Sverige. Tänk er att det uppstår företag som redovisar i bonusvalutan, men som inte går att entydigt placera i något enskilt land eftersom de inte har någon fysisk hemvist.

Då har vi ett helt nytt ekonomiskt system, med egna lagar som på viktiga punkter skiljer sig från de ekonomiska lagar som styr vanliga ekonomier. I en vanlig ekonomi - som den svenska - är det svårt att tillämpa en teoretiskt optimal penningpolitik, till exempel Davidsons regel. Davidsons regel säger att penningmängden bör öka i takt med den nominella tillväxten, eftersom prisnivån enligt kvantitetsteorin kan uttryckas som P=MV/T, där P är prisnivån, M är penningmängden, T är transaktionsvolymen och V är pengarnas omloppshastighet.

I en vanlig ekonomi observeras variablerna V och T med fördröjning, samtidigt som förekomsten av banker gör att vi inte med säkerhet kan mäta M. Vi känner visserligen till den monetära basen, men vi vet inte hur mycket bankernas utlåning påverkar penningmängden. Osäkerheten är så stor att det är svårt att ens kunna påstå att centralbanken styr utvecklingen - snarare puffar man systemet i lite olika riktning beroende på vilket håll man tror att ekonomin för tillfället är på väg.

Denna vanliga ekonomi kan ställas i kontrast till bonusekonomin, där SAS registrerar varje inköp som görs för poäng. Flygbolaget vet vad som har köpts (T), till vilket pris det har köpts (P), hur många transaktioner som gjorts (V) och hur mycket pengar som finns i ekonomin (M). Datorer kan på millisekunder räkna ut exakt hur mycket pengar som behövs för att hålla ekonomin i balans och undvika konjunktursvängningar. Även i ett sådant system kan en real förändring tvinga de ekonomiska agenterna att tänka om, men den monetära faktorn bakom konjunktursvängningar kommer att helt ha eliminerats.

Varför är det här tänkta monetära systemet intressant? Jo, jag tror att den här typen av slutna ekonomier kan komma att uppstå i takt med att virtuella världar blir vanligare. Säg att villkoret för att genomföra transaktioner i den virtuella världen Virtum är att alla transaktioner genomförs i en speciell valuta Vira. Personer som vistas och umgås i denna värld kommer att ha ett tillgodohavande på ett konto som kan användas för handel. Handel i denna valuta är avgiftsfri, men det kostar en procent av det inväxlade beloppet, eller en minimisumma på 20 kronor, att växla till sig Vira.

Infrastrukturen i världen Virtum finansieras i princip med växlingsavgifterna och räntan på pengarna som investeras i Vira. När ekonomin växer kommer Virtum att dra in pengar som kan användas för att förbättra infrastrukturen och för att marknadsföra världen så att allt fler användare dyker upp och ytterligare ökar Virtums BNP.

Tänk er att Virtum har 10 000 invånare som i snitt allokerar en procent av sin ekonomiska aktivitet till Virtum. Vad händer om antalet användare helt plötsligt ökar till 100 000, som i snitt allokerar två procent av sin ekonomiska aktivitet till Virtum? BNP kommer att öka 20 gånger och Virtum kommer att tvingas öka penningmängden med flera tusen procent. Om växelkursen mellan kronor och Vira är ungefär ett till ett och Virtum ursprungligen säljer Vira till denna kurs kommer världen att snabbt bli mycket rik när antalet användare ökar.

Kursen för inväxling får efter hand anpassas så att penningmängden ökar i takt med nominell BNP. Man kan likna det vid Riksbankens räntetrappa, men det är i detta fall priset på nya pengar som justeras för att hålla prisökningarna på, säg, två procent årligen. Observera att detta mål rör konsumentprisindex i den virtuella världen och därför inte nödvändigtvis implicerar en fast växelkurs mot någon annan valuta. 

Virtum kan för att minska osäkerheten deponera pengarna och garantera användarna återbetalning av det nominella belopp man investerat i den valuta som användaren använt för att köpa Vira. Beloppet återbetalas efter ett år, men om användaren inte utnyttjar sin option att få tillbaka pengarna (vilket man sannolikt inte gör om det gått bra för Virtum) kommer pengarna att stå kvar i Vira.

Virtum kan under tiden tillgodogöra sig ränta på pengarna (lite beroende på räntan i den valuta som använts vid köpet) och har dessutom en möjlig uppsida om antalet användare ökar. Eftersom det är Virtum som tillgodogör sig hela vinsten av att världen expanderar undviker man den effekt som drabbar Bitcoin när antalet användare och Bitcoin-BNP ökar - att valutan stärks på ett okontrollerat sätt och lockar till sig spekulanter.

Vissa skulle tro att det här är ett kedjebrev, men ett kedjebrev bygger på att användarna investerar i en tillgång för att tillgodogöra sig vinster när andra användare ansluter sig. Virtum är något helt annat - en elektronisk valuta vars värde ökar i en bestämd takt och som samtidigt bidrar till att finansiera den värld där valutan används. Den här typen av valutor har helt andra egenskaper än vanliga kryptovalutor, men kan i likhet med Bitcoin bygga på blockkedjeteknik för att verifiera enskilda transaktioner.

Vi har här en helt ny form av institutionell konkurrens där sociala miljöer - låt oss kalla dem virtuella världar - kan konkurrera med varandra genom att investera i kollektiva nyttigheter. Det liknar lite den institutionella konkurrens som i dag pågår mellan länder, med skillnaden att migrationen mellan världarna är helt fri. De virtuella världarna kan själva välja konkurrensmedel; som tekniska lösningar, vilka medborgare man attraherar och kvaliteten på de kollektiva nyttigheter (till exempel utbildning) som tillhandahålls i världarna. På köpet får man ett penningsystem med en stabilitet som de territoriella staternas saknar.

När den första aktören knäcker koden för att få sådana här världar att växa kommer processen att vara svårstoppad. Om nu inte de aktörer som riskerar att bli utkonkurrerade (läs: nationalstaterna) försöker hindra utvecklingen med förbud eller konfiskatoriska skatter.

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism