Du ska ta ledningen och makten

Den hälsosamme ekonomisten, Saturday 26 January, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar över samtiden. Vi står inför en lång rad hot. Kärnvapenkrig, antibiotikaresistens, meteoritnedslag, viruspandemier. Men det är ett hot som mer än andra används som språngbräda för personer som vill ta ledningen och makten. 

Tänker naturligtvis på Johan Rockström som menar att politikerna bör reglera sockerhalten i maten - för att detta är en viktig del om vi ska kunna uppfylla Parisavtalet. Sådan är mänskligheten - vi kan bara fokusera på ett hot åt gången. Och förmågan att identifiera det viktigaste hotet mot gruppen är avgörande för vem som tar ledningen och makten.

I ett litet samhälle, ett jägarsamhälle, är förmågan att identifiera hot och möjligheter och att samla gruppen för att möta hotet en viktig egenskap. Den är så viktig att de processer som sållat ut ledare i den lilla gruppen även fungerar i öppna samhällen, ytterst i samhällen som består av miljarder människor.

Benägenheten att följa ledare som pekar ut faror och möjligheter har varit både till gagn och onytta för mänskligheten. Winston Churchills förmåga att samla västvärlden mot det nazistiska hotet var avgörande för att vi i dag lever i demokratier. Samtidigt var Adolf Hitlers förmåga att samla det tyska folket mot judarna och andra minoriteter det problem som Churchill stod inför.

Kollektivismen kan vara god eller ond och det är inte alltid självklart att goda syften automatiskt leder till goda kollektiva handlingar. Vi har haft tur i och med att de rätta värdena segrat, men det kunde lika gärna ha varit tvärtom.

Tanken att vi behöver en stark ledare för att lotsa oss förbi klimathotet implicerar att ledaren även ska ha makt över dagliga beslut. Som hur mycket socker vi konsumerar, om vi äter kött eller inte, om vi flyger till Kanarieöarna. Alla dessa beslut som i en marknadsekonomi normalt fattas av individer ska överprövas av en klimatdomstol.

Ska vi möta en militär fiende är den hierarkiska strukturen väl lämpad. Men ska vi hitta ett sätt att möta de många olika hot som mänskligheten står inför finns det en fara med att fokusera på fienden med stort "F". Risken är uppenbar att vi kämpar mot väderkvarnar, medan de verkliga hoten obemärkt växer till.

För tillfället ökar den globala medeltemperaturen med 0,13 grader per decennium. Fortsätter det i den takten kommer temperaturen vara en grad högre år 2100 än i dag. Om vi nu bortser från att vi inte vet om ökningen kommer att fortsätta ter det sig orimligt att lägga all energi på ett hot som inte är avgörande för mänsklighetens överlevnad. Nästan alla bedömare är eniga om att jorden överlever en höjning med en grad - från 15 grader till 16 grader - som inte skulle vara avgörande för mänskligheten.

Men även om koldioxiden skulle ha en helt avgörande roll är det inte Europa och USA som är problemets kärna. Ökningen av koldioxidutsläppen i Asien bara de senaste tio åren motsvarar USA:s samlade utsläpp.

Kina och Japan har utvecklat teknik för ren kolkraft och räknar med att bygga 2 000 kolkraftverk de kommande åren. Indien planerar för ytterligare några tusen. Vi kan naturligtvis minska vår sockerkonsumtion i Sverige, men det har föga betydelse för klimatet. Bryr sig då inte Kina och de andra länderna om koldioxidhotet? Jo, men det finns andra mål som är högre prioriterade. Det är lite som när fredsrörelsen under 1970-talet verkade för att skrota kärnvapnen - men glömde den lilla detaljen att en stor del av kärnvapnen fanns i det gamla östblocket, riktade mot oss.

Som jag påpekat tidigare är tekniken det enda instrument vi har för att möta koldioxidhotet - om det nu är ett hot. Ny teknik gör det olönsamt för Kina och Indien att bygga alla dessa nya kolkraftverk som planeras. Om vi vill hantera problemet med global uppvärmning handlar det alltså inte om vår konsumtion, utan om vad som händer i andra delar av världen.

Så varför har fokus kommit att hamna där det nu ligger? Min förklaring är att det handlar om ledarskap. Vi har idenitifierat ett hot och oron för hotet har i sin tur skapat en marknad för symboliska åtgärder. Precis som i det gamla stamsamhället träder ledare fram och säger sig ha sanningen. Lösningen, menar de, är att vi offrar delar av vår bekvämlighet. Genom att äta ekologiskt, avstå från kött och låta bli att flyga blir vi en del av en kollektiv rörelse för bättre miljö.

Problemet är bara att det inte fungerar, helt enkelt därför att det inte är vi som står för ökningen av koldioxidutsläppen. Självspäkelsen är ungefär lika effektiv som när kineserna skyllde solförmörkelser på den solätande draken och förde en massa väsen för att skrämma den. Det fungerade varje gång.

Teorin om den globala uppvärmningen har gett upphov till en miljardindustri. Företag och enskilda kan signalera ansvar och delaktighet genom att vidta symboliska åtgärder. Andra rangens forskare blir superstjärnor genom att inta de mest extrema uppfattningarna om vad vi borde göra. Åttiosju så kallade influencers skriver debattartiklar om att politikerna måste bortse från vad folket tycker och göra det rätta. Kändismeterologer förespråkar klimatdiktatur.

Under tiden verkar fysikens lagar på klimatet på samma sätt som alltid. Kina, Indien och Japan fortsätter bygga kolkraftverk. Miljarder slösas på att skrämma bort draken som slukat solen, medan de andra hoten mot mänskligheten går under radarn. Kärnvapenkrig, antibiotikaresistens, meteoritnedslag och viruspandemier. Inte för att hoten är mindre, utan därför att det ännu inte uppstått ett ekosystem kring dessa frågor på samma sätt som kring den globala uppvärmningen.

Själv tycker jag mest synd om dem som investerat alla sina besparingar i klimatindustrin om och när det visar sig att jordens medeltemperatur i själva verket är på väg att sjunka.

Gillamarkeringarna är början till singulariteten

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det kan vara svårt att förstå varför nätjättarna ägnar så stor energi åt att samla in våra känslor om man inte sätter det i perspektiv. Ytterst handlar insamlingen faktiskt om att skapa en länk mellan människan och datorerna. Skälet till att denna länk behövs är att datorer i grunden saknar känslor. Och även om de hade haft känslor - som glädje, rädsla, ursinne eller kärlek - hade deras algoritmer varit anpassade för att maximera datorernas nyttofunktioner. En dator skulle till exempel …

Läs mer!

Pumpa inte upp konspirationsteorier

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Lars Åberg uttrycker det väl i GP . Debatten om invandring i Sverige är inte resultatet av en rysk påverksansobservation. Enbart, bör kanske tilläggas. Ryssarna har ett program för att påverka opinionen i EU och förstärka splittringar. Men man ska heller inte överdriva ryssarnas effektivitet. Något säger mig att det vi inte ser är betydligt farligare än det vi ser - och är det någon som sett kineserna? Visst skulle det vara intressant om man kunde hitta en rykande revolver som kopplar …

Läs mer!

Det som havererade var egentligen EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns många synpunkter på vad som skulle ha gjorts och inte i samband med den stora flyktingkrisen 2015. Det som få verkar vara beredda att erkänna är att det egentligen var visionen om ett gränslöst EU som havererade och att vi nu i princip är tillbaka på ruta 1. Det är också passfriheten i EU som gjort det möjligt för stöldligor att … Läs mer!

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så … Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. … Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism