Den geografiska dimensionen av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten, Monday 13 April, 2020
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

De enklaste epidemiologiska modellerna för spridningen av Covid-19 utgår från att spridningskoefficienten R0 är lika stor i hela populationen. Så är det givetvis inte i verkligheten. I vissa delar av ett land är de nära kontakterna mellan människor betydligt fler än i andra.

Det innebär att R kan vara under 1,0 i vissa delar av ett land, medan det är betydligt över 1,0 i andra delar. Det får konsekvenser för spridningen och möjligheten att stoppa smittan från att sprida sig. Med tanke på den stokastiska spridningen krävs det både att tillräckligt många fall importeras till ett område och att R ligger över 1,0 för att man ska få en epidemi. Om R ligger under 1,0 kommer de fall som man observerar endast att vara de importerade och sekundära fall (till exempel familjemedlemmar och nära vänner).

Mönstret man bör se om urbaniseringsgraden är viktig är därför inte att några platser helt saknar fall. Däremot kommer antalet fall i vissa områden att vara en viss andel av de nationella siffrorna (beroende på antalet importfall), medan det i andra områden (där R ligger över 1,0) kan vara allt möjligt under den nivå där flockimmuniteten kickar in (ungefär 60% smittade).

Eftersom social distansering kan stoppa epidemin innan flockimmunitet uppstår kan även nivåer mellan det sannolika antalet importerade fall och flockimmunitetsnivån förekomma. Men rent generellt bör det finnas ett golv för smittonivån som bestäms av antalet importerade fall - och en betydligt högre nivå i områden som har en kritisk massa för lokal spridning.

De vita fläckarna i de centrala delarna av USA är ett intressant fenomen som kan tyda på att dessa områden dels saknar förutsättningar för lokal spridning, dels har väldigt få importerade fall - då avståndet till de mest nedsmittade områdena är stort. Om dessa även framgent slipper utbrott kan orsaken vara att R ligger - och kanske alltid legat - under 1,0.

Tittar vi på Folkhälsomyndighetens prognoser ser vi att man antar att glesbygden får lika många fall som storstäder räknat per invånare.

"För samtliga utbrott, både regionala och nationella har vi antagit en clinical attack rate (CAR) på 1%. En CAR på 1% betyder att 1% av hela befolkningen varit kliniskt infekterade efter avslutat utbrott."

Detta implicerar att ungefär lika stor andel av befolkningen blir smittad i Stockholm såväl som i Arjeplog. Och så skulle det också bli i en modell av typen SIR - där R är större än 1,0 i hela landet och där flockimmuniteten är den avgörande faktorn för att begränsa smittan. Då kommer Arjeplog att ha kanske 30 procent smittade och Stockholm 60 procent när allt är över (varierar beroende på R).

Om R däremot är större än 1,0 enbart i tätbefolkade delar av landet - som Stockholm - kommer spridningen att se annorlunda ut. Då kan vi tänka oss kluster av smitta i områden där smittan sprids lätt - som i äldreomsorgen, i vissa bostadsområden (Järvafältet, Södertälje) och i områden med stort nöjesliv/turism (Sälen).

Datamaterialet från USA är till stor hjälp för att göra prognoser. USA stängde ner väldigt sent och man har en stor rörlighet mellan counties, eftersom det är ett land utan inrikes gränskontroller. Vi kan räkna med att antalet importerade fall i varje county är så stort att något av dessa med nödvändighet skulle sätta igång en lokal epidemi om R verkligen var högre än 1,0.

Även om R var 1,5 i Utah och 3,0 i New York borde Utah vid det här laget åtminstone haft ett embryo till epidemi, med tanke på det stora antalet importerade fall. Det här är ju inte 1918, då influensan importerades med postservicen och hemvändande från krigstjänst i främmande länder. Vi har ett ständigt flöde av människor mellan olika delstater och counties.

New York City har i dag 6 898 döda på åtta miljoner invånare, Utah har 18 döda på 3,2 miljoner invånare. Även om skillnaden kan bero på att epidemin kommit tidigare till New York förefaller det troligt att det slutliga dödstalet i Utah kommer att bli betydligt lägre räknat per invånare.

Sverige är ett glesbefolkat land. Vi borde kanske egentligen haft ett lägre antal dödsfall än vad som nu blev fallet. Delvis hade vi nog otur - med många hemvändande italienresenärer - men det finns också ett element av oskicklighet i hanteringen av alltihop.

Hur som helst - om hypotesen om att befolkningstätheten är viktig stämmer har det varit helt rätt strategi att tillämpa social distansering. Kanske var scenariet med att 60 procent av befolkningen blir smittad aldrig aktuellt, men med en betydligt större andel smittade i Stockholm hade vi fått betydande tryck även på andra delar av landet. I så fall har vi gjort någorlunda rätt, även om vår bild av hur och var smittan sprids varit fullständigt felaktig.

Är det kostnadseffektivt med elnät?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En fråga som kan tyckas märklig är om det hade varit kostnadseffektivt att bygga upp ett elnät givet de kostnader för över föring av el som råder i dag? För första gången ter det sig teoretiskt möjligt att el skulle kunna produceras lokalt. Skulle priset på lokal produktion och lagring en dag kunna bli lägre än kostnaden för el via nätet - om man räknar in alla kostnader? Det fasta telenätet är i dag i allt väsentligt utkonkurrerat av det mobila, även om man på sätt och vis kan säga att det …

Läs mer!

Är höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen bra eller dåligt?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En av de satsningar som förlängs i och med höstbudgeten är ett höjt grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är - påverkar detta arbetsutbudet positivt eller negativt? Det beror givetvis på vad de arbetslösa skulle ha levt av annars. Om personerna klarar sig på grundersättningen och slipper söka socialbidrag kan det innebära att de själva och resten av deras familj slipper hundraprocentiga marginaleffekter. Då kan det höjda grundbeloppet ha en positiv effekt på arbetsutbudet. …

Läs mer!

Ett raffinerat krav ...

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Miljöpartiet hotar att avgå om Preems  tänkta raffinaderi i Lysekil godkänns av regeringen. Det är en bra fråga för partiet att avgå på och vi är nog många som hoppas att regeringen splittras. Det skulle göra samarbetet mellan L, C och S betydligt lättare, och politiken mer förutsägbar. Miljöpartiet hamnar i så fall på samma plan … Läs mer!

Musikproblemet i Arvika bör tas på allvar

Den hälsosamme ekonomisten

Inrikesminister Mikael Damberg besökte nyligen Arvika för att diskutera ordningsproblemen som blivit allt större. Det har föranlett vissa att tala i nedlåtande och ironiska drag om de stora samhällsproblemen i Arvika - för övrigt min uppväxtort. "Hög musik ... Bah, ni skulle bara veta hur mycket hög musik det spelas i Stockholm." Stockholm … Läs mer!

Asynkron Javascript

Den hälsosamme ekonomisten

Har börjat en kurs i asynkron Javascript . Nämnde jag att jag hatar Javascript? Fast vissa saker måste man ändå ta tag i - det är som att plocka upp efter hunden när den gjort sina behov. Hata är kanske fel ord egentligen. Kanske mer att jag inte är helt överens med syntaxen. Hur som helst, den här kursen hos The Web Ninja är alldeles … Läs mer!

Virus, demografi och normal dödlighet

Den hälsosamme ekonomisten

En diskussion på Facebook om överdödlighet och underdödlighet gjorde mig som statistiker intresserad av frågan om vad vi egentligen kan säga om hur många som normalt bör avlida ett visst år eller en viss månad. Och när man tänker efter är frågan alls inte så enkel som den kan verka. Jag har sett ett antal diagram där den genomsnittliga … Läs mer!

Vad kan världen lära av exemplet Sverige?

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att Sverige lyfts fram som exempel på ett land som stoppat Covid-19 med relativt milda åtgärder. Spridningen av viruset ebbade ut, trots att man inte låste in befolkningen eller vidtog någon drastisk lockdown. Men vad borde vi ha förväntat oss - givet det vi nu vet om viruset? Jag skulle påstå att vi givet vår befolkningstäthet … Läs mer!

Klan bara ett nytt ord

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om klaner nuförtiden. Men är det något nytt? Maffian i USA - den kanske mest ikoniska brottsorganisationen - hade en etnisk bakgrund. Corleone -ehuru fiktivt - är inte ett renodlat amerikanskt namn ... För att förstå klanen bör man nog fundera över vilka funktioner den klassiska maffian tillhandahåller. För det första … Läs mer!

Varför fasa ut fossila bränslen?

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om regeringen - på Miljöpartiets initiativ - vill snabba på utfasningen av fossila bränslen. Men hur smart är egentligen det, med tanke på att etanol i framtiden kan komma att framställas miljövänligt? EU inledde nyligen en offensiv för att främja användning av vätgas - befintliga naturgasledningar ska kunna transportera vätgas. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism