Den duala strukturen i bidragssystemen gör det olönsamt att arbeta

Den hälsosamme ekonomisten, tisdag 11 april, 2017
Bild: 2017-04/1491934285_p7010080.jpg

Skrev tidigare om att man borde avskaffa begreppet arbetstid. När man sitter och arbetar med verkliga data för att identifiera bidragsfällor i ekonomin blir det uppenbart att begreppet arbetstid är ett stort hinder för att genomföra förbättringar. Våra bidragssystem är duala i meningen att de på samma gång är uppbyggda på inkomst och arbetstid. Man kan ha sjukpenning, förtidspension eller arbetslöshetsersättning på 25, 50, 75 eller 100 procent. Samtidigt är bostadsbidraget, bostadstillägget, socialbidraget och garantipensionen baserade på den taxerade inkomsten.

Den duala strukturen i bidragssystemen har två effekter. För det första gör den att marginaleffekterna blir mer oförutsägbara och att systemet tappar i effektivitet, för det andra att marginaleffekterna underskattas gravt och att ansvariga politiker misslyckas med att identifiera bidragsfällor.

När man mäter marginaleffekter görs detta nämligen på två olika sätt. För det första beräknas ersättningsgrader. Detta är effekten på den disponibla inkomsten av att gå från arbete till bidrag. Ersättningsgraden kan beräknas för olika ersättningsslag, som sjukpenning, förtidspension och arbetslöshetsersättning. Ersättningsgraderna kan ligga så högt som 90 procent för vissa grupper. Det andra måttet som används är marginaleffekten på disponibel inkomst vid ökad arbetsinkomst. Detta mått är en uppskattning av hur mycket man får behålla när arbetsinkomsten ökar med hundra kronor.

Man skulle kunna tro att dessa två mått tillsammans förmår att ge en bild av hur våra bidragssystem påverkar drivkrafterna att arbeta. Men tyvärr är det inte riktigt så enkelt. I begreppet ersättningsgrad ligger ett antagande om att den inkomst en person som går från bidrag till arbete skulle få motsvarar personens Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller antagandeinkomst. Så är det i regel inte. Någon som till exempel har varit sjukskriven länge tappar humankapital och kan inte självklart få ett jobb med samma lön som innan. Det innebär att många långtidssjukskrivna i praktiken har marginaleffekter på långt mer än hundra procent.

Socialbidraget, å andra sidan, betalas bara ut i hälften så stor utsträckning som om alla berättigade hade ansökt. Men för personer som redan har socialbidrag blir det naturligare att besöka socialkontoret än att söka arbete. Den reala marginaleffekten för personer som är inne i systemet - insiders - blir betydligt högre än för personer som aldrig har sökt socialbidrag.

Kunde man mäta de sanna marginaleffekterna tror jag det skulle framgå att det inte krävs särskilt starka incitament att arbeta för att människor ska göra det. Vi ser att arbetslösheten är begränsad, trots att ersättningsgraden för de allra flesta överstiger 60 procent. Det är först när ersättningsgraden börjar överstiga 80 procent som vi ser negativa effekter på arbetsutbudet. Förklaringen till detta något irrationella beteende tror jag är att inkomst och konsumtion är de viktigaste måttstockarna för att avgöra social status. Med högre inkomst och status kan man i sin tur få tillgång till bättre hanar eller honor - det är ungefär som bland djuren i naturen. Detta gör att det krävs väldigt lite inkomst för att stimulera människor att arbeta.

Men som jag tagit upp tidigare kan socialbidraget leda till helt absurda situationer - där det krävs lön som en riksdagsledamot för att det ska löna sig att ta ett arbete. Detta handlar i första hand om familjer med barn där bara den ena partnern arbetar. Bland sjukskrivna, personer med socialbidrag och unga med aktivitetsersättning ser vi de största problemen. Problemet är att vi inte kan begränsa marginaleffekterna så länge ersättningarna baseras på dualiteten arbetstid/inkomst. 

Det sägs att villkorslösa bidrag leder till att människor ligger och latar sig. Men under mina år som sakkunnig i socialförsäkringsfrågor har jag sett få exempel på att människor som kan få ett arbete väljer att inte arbeta. I regel handlar det om att det bidrag som personerna får ligger såpass mycket över den inkomst de skulle kunna få vid arbete att de väljer att inte söka arbete - eller i alla fall inte gör det särskilt intensivt.

Personligen tror jag nyckeln till att avskaffa de bidragsfällor som finns kvar är att påbörja avvecklingen av begreppet arbetstid och att koppla ersättningarna till inkomsten. Börja med att växla föräldraförsäkringen mot högre barnbidrag och gå sedan vidare med att ersätta försörjningsstödet med en basinkomst som räknas av när inkomsten ökar.

Att byta socialförsäkringsmodell innebär inte att utgifterna ökar. En inkomstbaserad modell kan bättre anpassas så att högre grundtrygghet kan kombineras med låga marginaleffekter över hela inkomstskalan. Helt säker kan man förstås inte vara innan principerna prövats. Därför är det intressant att alternativa socialförsäkringssystem testas i många olika länder just nu. Personligen tror jag det ligger i tiden att avskaffa arbetstiden.

comments powered by Disqus

Det handlar om individen

Den hälsosamme ekonomisten
Principen om att människor ansvarar för sina handlingar är viktig att upprätthålla om vi vill att samhället ska fungera. Begår man ett brott är det rimligt att man får ett straff som överensstämmer … Läs mer!

Våra IT-system läcker som såll

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Datasäkerhet handlar om att göra systemen näst intill helt säkra, inte om att stoppa 99,9 procent av alla intrångsförsök. Problemet är att när man börjar närma sig den absoluta säkerheten stiger … Läs mer!

Intressanta förslag från Timbro

Den hälsosamme ekonomisten
Timbros nya rapport om tänkbara förändringar i relationen mellan staten och kommunerna är väldigt intressant läsning. Tanken att man skulle kunna växla inkomstutjämning mot kostnadsutjämning har aldrig fallit mig in, men så är det givetvis. Utjämningen är i dag uppdelad i en mellankommunal kostnadsutjämning och en inkomstutjämning. Precisionen … Läs mer!

Vilken intjäning?

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Moodys tror att bankerna i de länder som har haft den största uppgången av bopriserna kommer att kunna absorbera eventuella förluster inom ramen för intjäningen . Jo, det var just det - intjäningen. Tänk om det händer något med intjäningen samtidigt som bomarknaden går ner som en sufflé? Det som talar för ett sådant scenario är … Läs mer!
I den nationalekonomiska teorin kan man i analytiskt avseende behandla människor på olika sätt. Å ena sidan kan man betrakta dem som subjekt som agerar givet vissa ekonomiska incitament, å andra sidan kan man betrakta dem som objekt som man kan investera i. Det slår mig att teorin om mänskligt beslutsfattande behöver båda dessa element för att bli … Läs mer!

Med C9 kan man läsa datakunskap på Harvard

Den hälsosamme ekonomisten
Som vanligt på helgen kör jag igång C9. Vet inte hur många som använder detta verktyg för att skriva program, men jag börjar alltid där. C9, som finns på adressen www.c9.io är en molntjänst som gör det möjligt att skriva program i Ruby , PHP , Javascript , Python , C++ och många andra språk. C9 är ett sätt att starta en virtuell dator … Läs mer!

Snart lanserar Avanza bolån

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Avanza står i begrepp att lansera bolån . Räntan ska bli 1,29 procent för tre månader, vilket får sägas vara konkurrenskraftigt. Tror konkurrensen på bolånemarknaden kommer att intensifieras betydligt de kommande åren. Man ska inte utesluta att bankerna med tiden förlorar hela den här marknaden, eftersom de inte kan hålla lika … Läs mer!

Varför Apple Music låter bättre

Den hälsosamme ekonomisten
En artikel om ljudkvaliteten för några olika streamningtjänster fick mig att göra lite research. Chad Woodford hade lyssnat på tre olika stremingtjänster; Tidal , Spotify och Apple Music . Även om man ska ta alla slutsatser om ljud med en smula salt skulle det kunna ligga något i hans något märkliga slutsats - att Apple Music är den tjänst … Läs mer!

Myten om den säkra investeringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering. Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism