Den duala strukturen i bidragssystemen gör det olönsamt att arbeta

Den hälsosamme ekonomisten, tisdag 11 april, 2017

Skrev tidigare om att man borde avskaffa begreppet arbetstid. När man sitter och arbetar med verkliga data för att identifiera bidragsfällor i ekonomin blir det uppenbart att begreppet arbetstid är ett stort hinder för att genomföra förbättringar. Våra bidragssystem är duala i meningen att de på samma gång är uppbyggda på inkomst och arbetstid. Man kan ha sjukpenning, förtidspension eller arbetslöshetsersättning på 25, 50, 75 eller 100 procent. Samtidigt är bostadsbidraget, bostadstillägget, socialbidraget och garantipensionen baserade på den taxerade inkomsten.

Den duala strukturen i bidragssystemen har två effekter. För det första gör den att marginaleffekterna blir mer oförutsägbara och att systemet tappar i effektivitet, för det andra att marginaleffekterna underskattas gravt och att ansvariga politiker misslyckas med att identifiera bidragsfällor.

När man mäter marginaleffekter görs detta nämligen på två olika sätt. För det första beräknas ersättningsgrader. Detta är effekten på den disponibla inkomsten av att gå från arbete till bidrag. Ersättningsgraden kan beräknas för olika ersättningsslag, som sjukpenning, förtidspension och arbetslöshetsersättning. Ersättningsgraderna kan ligga så högt som 90 procent för vissa grupper. Det andra måttet som används är marginaleffekten på disponibel inkomst vid ökad arbetsinkomst. Detta mått är en uppskattning av hur mycket man får behålla när arbetsinkomsten ökar med hundra kronor.

Man skulle kunna tro att dessa två mått tillsammans förmår att ge en bild av hur våra bidragssystem påverkar drivkrafterna att arbeta. Men tyvärr är det inte riktigt så enkelt. I begreppet ersättningsgrad ligger ett antagande om att den inkomst en person som går från bidrag till arbete skulle få motsvarar personens Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller antagandeinkomst. Så är det i regel inte. Någon som till exempel har varit sjukskriven länge tappar humankapital och kan inte självklart få ett jobb med samma lön som innan. Det innebär att många långtidssjukskrivna i praktiken har marginaleffekter på långt mer än hundra procent.

Socialbidraget, å andra sidan, betalas bara ut i hälften så stor utsträckning som om alla berättigade hade ansökt. Men för personer som redan har socialbidrag blir det naturligare att besöka socialkontoret än att söka arbete. Den reala marginaleffekten för personer som är inne i systemet - insiders - blir betydligt högre än för personer som aldrig har sökt socialbidrag.

Kunde man mäta de sanna marginaleffekterna tror jag det skulle framgå att det inte krävs särskilt starka incitament att arbeta för att människor ska göra det. Vi ser att arbetslösheten är begränsad, trots att ersättningsgraden för de allra flesta överstiger 60 procent. Det är först när ersättningsgraden börjar överstiga 80 procent som vi ser negativa effekter på arbetsutbudet. Förklaringen till detta något irrationella beteende tror jag är att inkomst och konsumtion är de viktigaste måttstockarna för att avgöra social status. Med högre inkomst och status kan man i sin tur få tillgång till bättre hanar eller honor - det är ungefär som bland djuren i naturen. Detta gör att det krävs väldigt lite inkomst för att stimulera människor att arbeta.

Men som jag tagit upp tidigare kan socialbidraget leda till helt absurda situationer - där det krävs lön som en riksdagsledamot för att det ska löna sig att ta ett arbete. Detta handlar i första hand om familjer med barn där bara den ena partnern arbetar. Bland sjukskrivna, personer med socialbidrag och unga med aktivitetsersättning ser vi de största problemen. Problemet är att vi inte kan begränsa marginaleffekterna så länge ersättningarna baseras på dualiteten arbetstid/inkomst. 

Det sägs att villkorslösa bidrag leder till att människor ligger och latar sig. Men under mina år som sakkunnig i socialförsäkringsfrågor har jag sett få exempel på att människor som kan få ett arbete väljer att inte arbeta. I regel handlar det om att det bidrag som personerna får ligger såpass mycket över den inkomst de skulle kunna få vid arbete att de väljer att inte söka arbete - eller i alla fall inte gör det särskilt intensivt.

Personligen tror jag nyckeln till att avskaffa de bidragsfällor som finns kvar är att påbörja avvecklingen av begreppet arbetstid och att koppla ersättningarna till inkomsten. Börja med att växla föräldraförsäkringen mot högre barnbidrag och gå sedan vidare med att ersätta försörjningsstödet med en basinkomst som räknas av när inkomsten ökar.

Att byta socialförsäkringsmodell innebär inte att utgifterna ökar. En inkomstbaserad modell kan bättre anpassas så att högre grundtrygghet kan kombineras med låga marginaleffekter över hela inkomstskalan. Helt säker kan man förstås inte vara innan principerna prövats. Därför är det intressant att alternativa socialförsäkringssystem testas i många olika länder just nu. Personligen tror jag det ligger i tiden att avskaffa arbetstiden.

comments powered by Disqus

En ny typ av infrastruktur behövs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I Godmorgon Världen diskuterades regeringens snabbtågssatsning. Trehundratjugo miljarder kostar den och står klar 2045. Om man nu inte vill genomföra denna satsning därför att man tror det kommer att finnas andra färdmedel 2045 - vad borde man då satsa på? Mitt förslag är att man lägger några av miljarderna på att utveckla ett automatiserat flygledarsystem för trafik på lägre höjd än 2 000 meter. Som drönarägare inser jag att de privata drönarna med tiden kommer att få maka på sig …

Läs mer!

Censur kostar pengar

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att de ryska myndigheterna i sina försök att stänga av meddelandeappen Telegram  blockerade två miljoner nätadresser som tillhör olika molntjänster. I dag är det ganska vanligt att applikationer på nätet placeras på virtuella servrar hos till exempel Amazon och Google . Man kan givetvis skratta åt de ryska myndigheternas agerande. Avstängningen innebär ett kraftfullt skott i foten och ett stort avbräck för alla de företag och tjänster som använder molntjänsterna i Ryssland . Och …

Läs mer!

Hur färdas vi 2045?

Den hälsosamme ekonomisten

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om att bygga snabbtåg som kan färdas i 300 kilometer i timmen. Tågen ska gå mellan Stockholm och Malmö respektive  Stockholm och Göteborg och satsningen ska vara färdig att tas i bruk 2045. Frågan vi bör ställa oss är vilka andra transportmedel som kommer att finnas tillgängliga … Läs mer!

Obligationsräntan snart tre procent

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningen på amerikanska statsobligationer är på väg att passera en viktig psykologisk gräns. I dag uppnåddes 2,92 procent, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen. Både högre inflationsförväntningar och förväntningar om högre tillväxt ligger bakom uppgången. Det ska bli intressant att se vad som händer när treprocentsnivån passeras. … Läs mer!

Sveriges största aluminiumsmältverk hotas av nedläggning

Den hälsosamme ekonomisten

Till min stora förvåning noterar jag att ett större svenskt företag riskerar att drabbas hårt av sanktionerna mot Ryssland . Det rör sig om Kubal,  som ägs av det ryska företaget Rusal . Verksamheten har inte varit speciellt lönsam, men nu verkar det som om krisen slagit till på allvar. Bland oss infödingar är företaget mer känt som Gränges … Läs mer!

Oproportionellt införa ny myndighetsprövning för några tusen arbetstagare

Den hälsosamme ekonomisten

Att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring kraftigt i ett läge då det råder brist på nästan all arbetskraft är inte jättebegåvat. Många är högkvalificerade specialister som nu kommer att tvingas genomgå en tidsödande behovsprövning.  Löfven räknar säkert med att kunna göra upp med Sverigedemokraterna i riksdagen, men jag är inte … Läs mer!

De små stegen åt fel håll

Den hälsosamme ekonomisten

Det är sällan ett politiskt beslut som avgör ett lands framtid. Det tas ständigt beslut när politikerna väljer väg i små sakfrågor som kan tyckas obetydliga. Men det är de små besluten som med tiden formar ramarna för ekonomin. Det är de små besluten som avgör om det lönar sig att arbeta eller inte. Under Alliansregeringen 2006-2010 fattades … Läs mer!

Löneglidning - vänj er vid ordet

Den hälsosamme ekonomisten

Löneglidning - vänj er vid ordet. Det råder påtaglig arbetskraftsbrist inom breda sektorer och vi väntar oss en huggsexa om arbetskraften framöver. Somliga frågar sig varför det ännu inte hänt? Förklaringarna kan vara allt från demografiska förskjutningar - där personer med hög lön gått i pension i stor utsträckning och ersatts med ungdomar som … Läs mer!

Svårt att styra med dubbla budskap

Den hälsosamme ekonomisten

Annika Strandhälls insats i Agenda i går illustrerar svårigheten att styra med dubbla budskap. Strandhälls budskap till väljarna är att det ska bli lättare att få sjukpenning, ordern till Försäkringskassan är att myndigheten ska göra det  svårare  att få sjukpenning. Det fungerar ett tag. Men en dag kolliderar budskapen med varandra. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism