Den duala strukturen i bidragssystemen gör det olönsamt att arbeta

Den hälsosamme ekonomisten, tisdag 11 april, 2017

Skrev tidigare om att man borde avskaffa begreppet arbetstid. När man sitter och arbetar med verkliga data för att identifiera bidragsfällor i ekonomin blir det uppenbart att begreppet arbetstid är ett stort hinder för att genomföra förbättringar. Våra bidragssystem är duala i meningen att de på samma gång är uppbyggda på inkomst och arbetstid. Man kan ha sjukpenning, förtidspension eller arbetslöshetsersättning på 25, 50, 75 eller 100 procent. Samtidigt är bostadsbidraget, bostadstillägget, socialbidraget och garantipensionen baserade på den taxerade inkomsten.

Den duala strukturen i bidragssystemen har två effekter. För det första gör den att marginaleffekterna blir mer oförutsägbara och att systemet tappar i effektivitet, för det andra att marginaleffekterna underskattas gravt och att ansvariga politiker misslyckas med att identifiera bidragsfällor.

När man mäter marginaleffekter görs detta nämligen på två olika sätt. För det första beräknas ersättningsgrader. Detta är effekten på den disponibla inkomsten av att gå från arbete till bidrag. Ersättningsgraden kan beräknas för olika ersättningsslag, som sjukpenning, förtidspension och arbetslöshetsersättning. Ersättningsgraderna kan ligga så högt som 90 procent för vissa grupper. Det andra måttet som används är marginaleffekten på disponibel inkomst vid ökad arbetsinkomst. Detta mått är en uppskattning av hur mycket man får behålla när arbetsinkomsten ökar med hundra kronor.

Man skulle kunna tro att dessa två mått tillsammans förmår att ge en bild av hur våra bidragssystem påverkar drivkrafterna att arbeta. Men tyvärr är det inte riktigt så enkelt. I begreppet ersättningsgrad ligger ett antagande om att den inkomst en person som går från bidrag till arbete skulle få motsvarar personens Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller antagandeinkomst. Så är det i regel inte. Någon som till exempel har varit sjukskriven länge tappar humankapital och kan inte självklart få ett jobb med samma lön som innan. Det innebär att många långtidssjukskrivna i praktiken har marginaleffekter på långt mer än hundra procent.

Socialbidraget, å andra sidan, betalas bara ut i hälften så stor utsträckning som om alla berättigade hade ansökt. Men för personer som redan har socialbidrag blir det naturligare att besöka socialkontoret än att söka arbete. Den reala marginaleffekten för personer som är inne i systemet - insiders - blir betydligt högre än för personer som aldrig har sökt socialbidrag.

Kunde man mäta de sanna marginaleffekterna tror jag det skulle framgå att det inte krävs särskilt starka incitament att arbeta för att människor ska göra det. Vi ser att arbetslösheten är begränsad, trots att ersättningsgraden för de allra flesta överstiger 60 procent. Det är först när ersättningsgraden börjar överstiga 80 procent som vi ser negativa effekter på arbetsutbudet. Förklaringen till detta något irrationella beteende tror jag är att inkomst och konsumtion är de viktigaste måttstockarna för att avgöra social status. Med högre inkomst och status kan man i sin tur få tillgång till bättre hanar eller honor - det är ungefär som bland djuren i naturen. Detta gör att det krävs väldigt lite inkomst för att stimulera människor att arbeta.

Men som jag tagit upp tidigare kan socialbidraget leda till helt absurda situationer - där det krävs lön som en riksdagsledamot för att det ska löna sig att ta ett arbete. Detta handlar i första hand om familjer med barn där bara den ena partnern arbetar. Bland sjukskrivna, personer med socialbidrag och unga med aktivitetsersättning ser vi de största problemen. Problemet är att vi inte kan begränsa marginaleffekterna så länge ersättningarna baseras på dualiteten arbetstid/inkomst. 

Det sägs att villkorslösa bidrag leder till att människor ligger och latar sig. Men under mina år som sakkunnig i socialförsäkringsfrågor har jag sett få exempel på att människor som kan få ett arbete väljer att inte arbeta. I regel handlar det om att det bidrag som personerna får ligger såpass mycket över den inkomst de skulle kunna få vid arbete att de väljer att inte söka arbete - eller i alla fall inte gör det särskilt intensivt.

Personligen tror jag nyckeln till att avskaffa de bidragsfällor som finns kvar är att påbörja avvecklingen av begreppet arbetstid och att koppla ersättningarna till inkomsten. Börja med att växla föräldraförsäkringen mot högre barnbidrag och gå sedan vidare med att ersätta försörjningsstödet med en basinkomst som räknas av när inkomsten ökar.

Att byta socialförsäkringsmodell innebär inte att utgifterna ökar. En inkomstbaserad modell kan bättre anpassas så att högre grundtrygghet kan kombineras med låga marginaleffekter över hela inkomstskalan. Helt säker kan man förstås inte vara innan principerna prövats. Därför är det intressant att alternativa socialförsäkringssystem testas i många olika länder just nu. Personligen tror jag det ligger i tiden att avskaffa arbetstiden.

comments powered by Disqus

Slides.com - ett bra presentationsverktyg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni använt Google Slides vet ni att det finns en möjlighet att låta åhörarna följa med på sina plattor eller datorer via en speciell publik länk. Googles verktyg är dock inte speciellt enkelt att använda. Länkarna är komplicerade och det krävs inställningar i flera steg om man vill låt åhörarna följa med. Ett betydligt bättre verktyg, som dessutom helt gratis, är Slides.com.  Slides är uppbyggt på ett koncept som är bekant för alla som surfat på webben - det följer samma principer …

Läs mer!

Vi måste räkna på de verkliga kostnaderna för Nya Karolinska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nya Karolinska har nu hamnat på en hedrande trettondeplats bland världens dyraste byggnader . Sjukhuset har blivit ett slagträ i valrörelsen. Socialdemokraterna vill genom att sätta fokus på bygget ifrågasätta Moderaternas trovärdighet i hälso- och sjukvårdsfrågor. Tanken är att väljarna ska få en bild av att borgerliga politiker slösar bort skattepengar på dyra konsulter. Men man antyder också att det förekommer korruption - antingen riktig korruption eller vänskapskorruption. …

Läs mer!

Vet hut, UD!

Den hälsosamme ekonomisten

Utrikesdepartementets hantering av utredningen om Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd börjar lika sketchen med den norskblå papegojan .  "Nej, det finns inte utredning. Utredningen som inte finns är absolut inte inlåst i UD:s kassaskåp." Det är riktigt pinsamt. Tydligen har ett tiotal vittnen sett den icke existerande utredningen… Läs mer!

Den kinesiska länken

Den hälsosamme ekonomisten

Högre inflationssiffror i USA, men marknaderna skakade snabbt av sig oron för högre räntor. Kanske var skälet att Kina inte valt att minska ner på sitt innehav av amerikanska statspapper? Kina äger amerikanska statsobligationer för 1 000 miljarder dollar. Japan har också en ansenlig mängd. Skulle något av dessa länder dra ner på sina … Läs mer!

Risk för segregerad tandvård

Den hälsosamme ekonomisten

Skriver i dag i Dagens Samhälle om den rapport som jag skrivit för Privattandläkarna och som handlar om hur man skulle behöva förändra ersättningssystemen i barn- och ungdomstandvården för att undvika en uppdelning - där barn och unga med stora behov uteslutande blir Folktandvårdens ansvar. "I rapporten ' Framtidens tandvård för barn- … Läs mer!

Facebook blev elefanten i rummet

Den hälsosamme ekonomisten

Dagens lästips är tveklöst den här artikeln i Wired . Det är en lång artikel, men läs den gärna till slutet - ni kommer inte att ångra er. Det handlar om vad som händer när en enskild aktör får kontroll över informationsflödet och det slutar inte lyckligt - inte för monopolisten och inte för användarna. Man kan också se händelseförloppet … Läs mer!

Tuvalu försvann inte

Den hälsosamme ekonomisten

Minns ni Tuvalu , som var på väg att försvinna och som förekom som exempel på den globala uppvärmningens förfärande konsekvenser i Al Gores dokumentär "An inconvenient truth"? http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/2219001.stm https://www.theguardian.com/environment/2002/feb/16/weekendmagazine.globalwarming http://articles.… Läs mer!

Samma naturlagar gäller inte i VR

Den hälsosamme ekonomisten

Programmerade lite i VR i helgen och kunde då notera att samma lagar inte gäller för virtuella världar som för de fysiska. En sak är att man när man skapar ett objekt i VR fritt kan bestämma vilka naturlagar föremålet ska följa. Negativ gravitation? Inga problem, bara att ändra en parameter. I VR kan man flyga - antingen i virtuella plan eller … Läs mer!

Svårt för många att förstå varför privata aktörer kan vara effektivare

Den hälsosamme ekonomisten

Idévärlden - i dag med Andreas Bergh - är alltid ett intressant program. I dag handlade det om inkomstfördelning. Diskussionen kom också osökt in på frågan om vinst i välfärden. Min inställning i dessa frågor är antagligen nära nog identiska med Berghs. Men så har vi också suttit i samma korridor på Ekonomihögskolan i Lund och haft samma … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism