Corona kostade Sverige 400 miljarder

Eurostat presenterade i dag siffrorna för BNP under kvartal 2. Det är ingen munter läsning och skälet till att siffrorna är svaga är givetvis den pågående virusepidemin. Eftersom vi nu har både siffror över BNP-utvecklingen under det kvartal där Covid-19 påverkade mest och siffror över hur mycket olika länder drabbats av viruset i termer av dödsfall tyckte jag det var på sin plats att se om det finns något samband mellan andelen virusdöda i ett land och landets ekonomiska utveckling under kvartal 2.

Det är inte självklart att det föreligger ett samband. I början av epidemin fanns många som tyckte det var överdrivet att vidta åtgärder för att hindra spridning och att det bästa var att inte göra så mycket alls. Att alla länder drabbats av viruset står klart, men det är inte självklart att det finns ett direkt samband mellan antalet virusdöda och det ekonomiska bortfallet. Bortfallet skulle också kunna bero på hur tuffa nedstängningar olika länder genomfört. Och om en liberal strategi utan nedstängningar leder till ett mindre ekonomiskt bortfall kan vi tänka oss att länder med många döda skulle ha klarat sig bättre än länder med få döda.

Så verkar dock inte vara fallet. Länder som har många döda i Covid-19 tycks också ha drabbats hårdare ekonomiskt än andra. En regression med antalet döda som oberoende variabel och BNP-utvecklingen under kvartal 2 som beroende ger vid handen att en promille döda i Covid-19 ger ett tapp i BNP på 6,6 procentenheter. Sambandet är signifikant på tvåprocentsnivån, vilket innebär att det är starkt.

Sedan till frågan om hur man bör tolka sambandet? Jag tror att det är åtgärder för att motverka spridning som i huvudsak förklarar tappet i BNP - inte dödsfallen som sådana. Det handlar både om frivilliga åtgärder och påtvingade åtgärder och det kan vara negativt att ha större tapp i BNP än vad andelen döda i Covid-19 borde motivera. Detta kan nämligen antyda att man gjort för mycket och kanske agerat för sent.

Å andra sidan finns det länder som har agerat tidigare än andra och som ser ut att ha lyckats bättre. Jag har testat om andelen av befolkningen som hade testats den 31 mars kan förklara mer av skillnaderna, men den variabeln är inte signifikant - även om den förvisso har rätt tecken. Så sökandet efter faktorerna som förklarar varför det gått bra för vissa länder och sämre för andra måste därför fortsätta.