Blir räntehöjningen expansiv?

Den hälsosamme ekonomisten, Tuesday 27 November, 2018
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att bankaktierna stiger på nyheten om att Riksbanken väntas höja räntan. Handelsbanken rekommenderar köp av banker då räntenettot förväntas öka.

Tror man att en ökning av styrräntan är åtstramande ter sig nyheten som paradoxal. Men negativa räntor fungerar inte alltid på samma sätt som positiva. De negativa räntorna verkar primärt genom växelkursen.

Det ironiska är att det för vissa aktörer kan te sig förmånligare att hålla kontanter. Kontanter kan nämligen aldrig ge negativ avkastning och fyller i vissa fall samma funktion som statspapper. Om efterfrågan på kontanter ökar kan effekten bli en minskad penningmängd i cirkulation och därmed en åtstramande effekt.

Det kan diskuteras hur stor denna effekt är, men helt klart är att vissa aktörer kan lagra stora mängder kontanter till en förhållandevis låg kostnad per krona. Skulle räntan bli tillräckligt låg finns därmed en möjlighet att efterfrågan på kontanter ökar så mycket att priset drivs upp. Detta påverkar i sin tur multiplikatorn i ekonomin.

Det speklueras i var gränsen går - alltså punkten där bankerna börjar samla kontanter i stället för att placera reserverna hos centralbanken. Det finns estimat på allt från -0,3 procent till -1,3 procent. Men sannolikt finns det en påtaglig effekt på vissa aktörer vid den extremt låga nivå som Sveriges Riksbank uppnådde på -0,75 procent.

Tillgången till inlåning utgör en konkurrensfördel för de traditionella bankerna och en räntehöjning gör därmed bankerna mer konkurrenskraftiga i relation till aktörer som förlitar sig på institutionella investerare. 

Samtidigt råder det osäkerhet om vilken effekt en räntehöjning ger på utlåningsräntorna. Mycket talar för att en styrräntehöjning borgar för lägre boräntor, inte högre. Den effekten är givetvis högst tillfällig och förutsätter att inflationsförväntningarna inte tar fart.

Negativa räntor är ett vanskligt instrument. Förväntningar på negativa räntor kan nämligen göra det lönsamt för finansiella aktörer att investera i faciliteter som till en mycket låg kostnad kan användas för att lagra kontanter. I någon mening är en traditionell bank med ett bankvalv en sådan facilitet. Om dessa investeringar väl är gjorda kommer framtida negativa räntor att resultera i att andra ekonomiska aktörer konkurrerar ut Riksbanken.

Detta kommer i sin tur att göra penningpolitiken verkningslös - nästa gång räntan sjunker till -0,75 procent kanske pengarna som Riksbanken hade förväntat sig att bankerna skulle använda för att stimulera ekonomin bara hamnar i ett svart hål. En situation där bankerna och andra finansiella aktörer vägrar köpa statens värdepapper skulle bli besvärlig - minst sagt. Centralbanken skulle tappa kontrollen över alla de ekonomiska nyckelvariablerna.

Den uppenbara lösningen på problemet är att ta bort bankerna ur ekvationen en gång för alla. Om Riksbanken inför en E-krona får man kontroll över penningmängden och är inte längre begränsad till positiva räntor. Centralbanken skulle kunna pressa ut pengar i ekonomin på ett sätt som garanterar att inflationen uppnår tvåprocentsmålet. En möjlig bieffekt skulle kunna vara att man undviker konjunkturcyklar i dagens mening eller att man åtminstone minskar cyklernas amplitud.

Att bankerna inte ser på E-kronan med blida ögon är begripligt. Det skulle innebära slutet för bankerna som de fungerar i dag.

Ett scenario som faktiskt skulle kunna döda bankerna för gott vore om Sverige drabbades av en lågkonjunktur när räntan redan ligger vid nollpunkten. Då är det inte otänkbart att Riksbanken sänker räntan så lågt att kontanterna försvinner ur cirkulation. Har man då en E-krona i beredskap går det att hantera krisen, har man inte någon E-krona kan det bli svårt att häva nedgången.

Gillamarkeringarna är början till singulariteten

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det kan vara svårt att förstå varför nätjättarna ägnar så stor energi åt att samla in våra känslor om man inte sätter det i perspektiv. Ytterst handlar insamlingen faktiskt om att skapa en länk mellan människan och datorerna. Skälet till att denna länk behövs är att datorer i grunden saknar känslor. Och även om de hade haft känslor - som glädje, rädsla, ursinne eller kärlek - hade deras algoritmer varit anpassade för att maximera datorernas nyttofunktioner. En dator skulle till exempel …

Läs mer!

Pumpa inte upp konspirationsteorier

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Lars Åberg uttrycker det väl i GP . Debatten om invandring i Sverige är inte resultatet av en rysk påverksansobservation. Enbart, bör kanske tilläggas. Ryssarna har ett program för att påverka opinionen i EU och förstärka splittringar. Men man ska heller inte överdriva ryssarnas effektivitet. Något säger mig att det vi inte ser är betydligt farligare än det vi ser - och är det någon som sett kineserna? Visst skulle det vara intressant om man kunde hitta en rykande revolver som kopplar …

Läs mer!

Det som havererade var egentligen EU

Den hälsosamme ekonomisten

Det finns många synpunkter på vad som skulle ha gjorts och inte i samband med den stora flyktingkrisen 2015. Det som få verkar vara beredda att erkänna är att det egentligen var visionen om ett gränslöst EU som havererade och att vi nu i princip är tillbaka på ruta 1. Det är också passfriheten i EU som gjort det möjligt för stöldligor att … Läs mer!

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så … Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. … Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism