Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 7 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt.

I det första fallet tänker jag på alla företag som annonserar på Facebook och vill skapa en personlig relation till sina kunder. I det andra fallet tänker jag på bankerna, som avsade sig alla personliga relationer och försökte få kunderna att göra sina ärenden elektroniskt.

Jo, jag förstår hur man tänkte. Ett besök i internetbanken kostar bara en bråkdel av vad ett besök på ett bankkontor kostar. Det bankerna inte frågade sig är vilka intäkter som ett personligt besök på ett bankkontor erbjuder.

Svenska bolånetagare har under snart 100 år betalat hutlösa överpriser för bolån och satt in sina pengar på bankkonton som inte ger någon ränta alls. Varför? Ja, en förklaring är att det inte fanns några alternativ. En annan förklaring är att de trivdes med den kontakt som de hade på sitt lokala bankkontor. Särskilt i små städer är banken en del i lokalsamhället och personalen som arbetar där är med i andra lokala gemenskaper, som golfklubben, Rotary eller idrottsföreningar.

Den gamla modellen var dyr, men den gav också kunderna något i utbyte. Att avgifter och annat inte var konkurrenskraftigt spelade inte så stor roll, då plus ändå övervägde minus.

Sedan togs bankerna över av rationella företagsledare som ville optimera verksamheten. Man räknade och räknade och kom fram till att varje kund som använder elektroniska hjälpmedel för att genomföra sina transaktioner sparar resurser åt banken. Man började med att ta bort kontanthanteringen. Sedan tog man bort annan service, eller belade den med avgifter, för att locka kunderna att göra sina ärenden i Internetbanken.

Det var bara det att Internetbanken inte är bankernas produkt. Det är som om Coca Cola skulle lägga miljarder på reklam för Pepsi Cola. Ja, kunderna gick över till Internetbanken - men de började med tiden inse att det finns andra aktörer som är mycket bättre på att tillhandahålla bank på nätet än de traditionella bankerna.

Nu finns det mesta i mobilen. Det är i stort sett bara bankkontot som ligger kvar, men troligen kommer även denna kvarleva att transformeras - antingen till ett kryptovalutakonto hos Facebook eller till ett personligt konto hos Riksbanken. Min gissning är att det blir det senare och skälet är att jag tvivlar på att staten vill frånhända sig makten över pengarna.

Men var lämnar detta bankerna? Ja, dom kan i efterhand konstatera att dom investerat miljarder för att kunderna *inte* ska ha en relation till dem - och nu kommer de att skörda frukterna av detta. Eftersom kunderna inte längre har en relation till bankerna är steget inte långt att flytta bolån till Avanza, bankkonto till Paypal och göra utlandstransaktioner i Libra.

Bankerna har genomfört det indiska reptricket - man har klättrat upp på repet och försvunnit i tomma intet. Bankerna har lärt kunderna att de inte behöver en bank och - i stället för att utnyttja de relationer som andra företag betalar miljardbelopp för - har man sagt: "Försvinn, vi vill inte ha med er att göra. Ni kostar bara pengar.". Och kunderna kommer att lyda.

Men vad kunde bankerna ha gjort i stället? Jag tror att man hade behövt fördjupa sina relationer till kunderna. Jag inser att man inte kan sitta och gagga i tre timmar med varenda pensionär som vägrar använda Internetbank. Problemet är att de trodde det räckte med att smöra för företagskunderna för att plocka russinen ur kakan.

Det fungerade inte. Företag ser vad saker kostar och är mer otrogna än privatpersoner. Företagare och privatpersoner är dessutom samma sak, bakom varje företag finns en privatperson som vill ha en relation med sin personlige bankhen och slippa allt krångel. Företagen kommer inte att stanna hos bankerna längre än nödvändigt och de tjänster som bankerna erbjuder är i regel ändå otillräckliga för företagen, som även vill ha hjälp med revision och bokföring.

Med tanke på de miljarder som bankerna gjort i vinst tror jag man hade haft råd att investera i relationer. Men snålheten bedrog visheten och nu är hela banksektorn utrotningshotad. Ja, det kanske var det enda val man kunde göra - men jag tror inte det var så man tänkte sig framtiden när allt började.

Hur bestäms bankernas marginaler?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Finansinspektionens statistik om bankernas bolånemarginaler är intressant. Marginalen har nämligen varierat mellan som lägst 0,2 procentenheter och som högst 1,8. Det är uppenbart att bankerna inte kontrollerar marginalerna - frågan är bara vilka krafter som styr? Min spekulation som ekonom är att marginalerna bestäms av restriktionerna på bankernas utlåning. Man kan tänka sig två lägen - i det första försöker bankerna låna ut så mycket som möjligt och är inte begränsade av lagar och …

Läs mer!

Med svenskt euromedlemskap hade det slutat illa

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En artikel i Ekonomisk Debatt som jämför den hypotetiska situationen där Sverige hade gått med i eurosamarbetet 2003 med den verkliga situationen - alltså att vi stod utanför - visar att det hade gått riktigt illa under finanskrisen om vi hade valt att gå med. Det är nationalekonomen Björn Olsson som i en analys målat upp de två scenarierna och konstaterar att tillväxten hade varit betydligt lägre vid ett medlemskap. Enligt skattningarna skulle tillväxten varit 0,7 procent per år (2003-2017…

Läs mer!

Dags att bolla över till rättsväsendet

Den hälsosamme ekonomisten

Efter ytterligare några dödsskjutningar och sprängdåd i Malmö rasar oppositionen. "Regeringen måste göra något!" Fast det är ytterst oklart vad regeringen kan göra. Man kan anslå mer resurser till rättsväsendet, men om de högsta juristerna dömer ut anmärkningsvärt låga straff, prioriterar fel och tillämpar särdeles höga beviskrav ter sig … Läs mer!

Tre frontfigurer som möjliggjorde murens fall

Den hälsosamme ekonomisten

Det är framför allt tre personer som möjliggjorde att Berlinmuren småningom föll - två amerikanska presidenter och en svensk statsminister. Jag tänker då givetvis på John F Kennedy  som vid rådhuset i Schöneberg , yttrade de klassiska orden: "Ich bin ein Berliner". Sedan kom Ronald Reagan  som 1987 framför muren sade: "Mr Gorbatjev, tear down … Läs mer!

Men visst är det ett problem med lösa terrorister

Den hälsosamme ekonomisten

Det kan knappast ha undgått någon att sju terrorister nyligen har släppts lösa i Sverige. Men vad misstänktes de för? Det bör oroa oss att en av dessa personer införskaffat hundratals kilogram med kemikalier som rimligen skulle användas för att sätta ihop bomber. Målet tycks ha varit Stockholms Central .  I tingsrätten dömdes terroriste… Läs mer!

OECD tar ett steg mot globala minimiskatter

Den hälsosamme ekonomisten

OECD har nu presenterat principerna för minimiskatter för globalt verksamma företag. Arbetet sker i relativ enighet - i vetskapen att alternativet antagligen är att vissa länder går före och etablerar egna skatter på internationellt aktiva företag. Det är ännu oklart vilka nivåer skatterna kommer att hamna på. OECD skriver i ett uttalande … Läs mer!

11 000 forskare kan inte ha fel

Den hälsosamme ekonomisten

I går presenterade Sveriges Television nyheten om att 11 000 forskare undertecknat ett klimatupprop med krav på att någon måste göra något väldigt snabbt. Det mest konkreta förslaget i artikeln är att vi bör satsa på att begränsa barnafödandet. Jag antar då att det inte handlar om barnafödandet i vår del av världen, utan i de delar av … Läs mer!

Parisavtalet det största miljöhotet

Den hälsosamme ekonomisten

Det glädjer mig att USA lämnar Parisavtalet . Skulle vilja utnämna avtalet till det största miljöhot som planeten står inför - om det nu är så att koldioxidutsläppen är ett miljöhot. Skälet är att avtalet konserverar en uppfattning om att ansvaret för koldioxidutsläppen är en nationell fråga - där varje nation ska få sina företag att minska … Läs mer!

Men ni har ju lagt ert eget material bakom betalvägg?

Den hälsosamme ekonomisten

Två Schibstedtchefer skriver i SvD om att de sociala nätverken bör ta ett större ansvar för desinformation som sprids. De glömmer dock bort att den kanske främsta orsaken till att nyheter förmedlas via Facebook är att DN, SvD och andra publikationer lagt sitt material bakom betalväggar. What's a girl supposed to do , liksom. Helst skulle … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism