Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 7 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt.

I det första fallet tänker jag på alla företag som annonserar på Facebook och vill skapa en personlig relation till sina kunder. I det andra fallet tänker jag på bankerna, som avsade sig alla personliga relationer och försökte få kunderna att göra sina ärenden elektroniskt.

Jo, jag förstår hur man tänkte. Ett besök i internetbanken kostar bara en bråkdel av vad ett besök på ett bankkontor kostar. Det bankerna inte frågade sig är vilka intäkter som ett personligt besök på ett bankkontor erbjuder.

Svenska bolånetagare har under snart 100 år betalat hutlösa överpriser för bolån och satt in sina pengar på bankkonton som inte ger någon ränta alls. Varför? Ja, en förklaring är att det inte fanns några alternativ. En annan förklaring är att de trivdes med den kontakt som de hade på sitt lokala bankkontor. Särskilt i små städer är banken en del i lokalsamhället och personalen som arbetar där är med i andra lokala gemenskaper, som golfklubben, Rotary eller idrottsföreningar.

Den gamla modellen var dyr, men den gav också kunderna något i utbyte. Att avgifter och annat inte var konkurrenskraftigt spelade inte så stor roll, då plus ändå övervägde minus.

Sedan togs bankerna över av rationella företagsledare som ville optimera verksamheten. Man räknade och räknade och kom fram till att varje kund som använder elektroniska hjälpmedel för att genomföra sina transaktioner sparar resurser åt banken. Man började med att ta bort kontanthanteringen. Sedan tog man bort annan service, eller belade den med avgifter, för att locka kunderna att göra sina ärenden i Internetbanken.

Det var bara det att Internetbanken inte är bankernas produkt. Det är som om Coca Cola skulle lägga miljarder på reklam för Pepsi Cola. Ja, kunderna gick över till Internetbanken - men de började med tiden inse att det finns andra aktörer som är mycket bättre på att tillhandahålla bank på nätet än de traditionella bankerna.

Nu finns det mesta i mobilen. Det är i stort sett bara bankkontot som ligger kvar, men troligen kommer även denna kvarleva att transformeras - antingen till ett kryptovalutakonto hos Facebook eller till ett personligt konto hos Riksbanken. Min gissning är att det blir det senare och skälet är att jag tvivlar på att staten vill frånhända sig makten över pengarna.

Men var lämnar detta bankerna? Ja, dom kan i efterhand konstatera att dom investerat miljarder för att kunderna *inte* ska ha en relation till dem - och nu kommer de att skörda frukterna av detta. Eftersom kunderna inte längre har en relation till bankerna är steget inte långt att flytta bolån till Avanza, bankkonto till Paypal och göra utlandstransaktioner i Libra.

Bankerna har genomfört det indiska reptricket - man har klättrat upp på repet och försvunnit i tomma intet. Bankerna har lärt kunderna att de inte behöver en bank och - i stället för att utnyttja de relationer som andra företag betalar miljardbelopp för - har man sagt: "Försvinn, vi vill inte ha med er att göra. Ni kostar bara pengar.". Och kunderna kommer att lyda.

Men vad kunde bankerna ha gjort i stället? Jag tror att man hade behövt fördjupa sina relationer till kunderna. Jag inser att man inte kan sitta och gagga i tre timmar med varenda pensionär som vägrar använda Internetbank. Problemet är att de trodde det räckte med att smöra för företagskunderna för att plocka russinen ur kakan.

Det fungerade inte. Företag ser vad saker kostar och är mer otrogna än privatpersoner. Företagare och privatpersoner är dessutom samma sak, bakom varje företag finns en privatperson som vill ha en relation med sin personlige bankhen och slippa allt krångel. Företagen kommer inte att stanna hos bankerna längre än nödvändigt och de tjänster som bankerna erbjuder är i regel ändå otillräckliga för företagen, som även vill ha hjälp med revision och bokföring.

Med tanke på de miljarder som bankerna gjort i vinst tror jag man hade haft råd att investera i relationer. Men snålheten bedrog visheten och nu är hela banksektorn utrotningshotad. Ja, det kanske var det enda val man kunde göra - men jag tror inte det var så man tänkte sig framtiden när allt började.

Låg skärmtid ett tecken på psykisk ohälsa

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

En ny epidemiologisk studie v isar att personer som inte använder sin mobiltelefon - alltså personer med onormalt låg skärmtid - i snitt mår betydligt sämre än andra .  Eduardo J. Pedrero-Pérez och några andra forskare har specialstuderat en grupp som anger att de inte använder sin mobiltelefon regelbundet. Det är mer än dubbelt så många som alltid eller nästan alltid känner sig ensamma i gruppen med låg skärmtid. De har 60 procent större risk för övervikt och ägnar sig betydligt mindre …

Läs mer!

Jens Weidman förlorade dragkampen i ECB

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Väntar det en konstitutionell kris i EU? Tyska domstolar har ifrågasatt om Europeiska centralbankens köp av statsobligationer är förenliga med tysk grundlag, som förbjuder centralbanken att bedriva finanspolitik. Frågan är alltså - är de extraordinära åtgärderna finanspolitik? Tysklands motstånd handlar alltså inte enbart om att räntan på de tyska obligationerna tryckts ner till extremt låga nivåer - det väntar också en juridisk maktkamp som kan sluta med att Tyskland permanent …

Läs mer!

Bidraget som är för krångligt att söka

Den hälsosamme ekonomisten

"Vi uppfinner ett bidrag som är så krångligt och integritetskränkande att söka att nästan ingen söker det." "Ja, lysande idé. Då blir det flera miljarder billigare." Man funderar på om det var så politikerna resonerade när bostadstillägget infördes. Intressant nog har många i målgruppen begränsad kognitiv kapacitet - antingen för att de … Läs mer!

Sverige har nu högre arbetslöshet än snittet i EU

Den hälsosamme ekonomisten

För mycket länge sedan utfärdade den Socialdemokraterna ett löfte om att Sverige år 2020 skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Man har sedermera tagit tillbaka löftet, men ändå är det intressant att notera att Sverige sedan innevarande månad har högre arbetslöshet än snittet i EU. En stor del av denna arbetslöshet är strukturarbetslöshet - … Läs mer!

Objektorientering handlar om oberoende

Den hälsosamme ekonomisten

Funderar på om samhället rent generellt kan lära sig av programmerare. När jag jobbade på Socialdepartementet slog det mig att lagstiftningen i väldigt stor utsträckning liknar ett datorprogram som måste hänga ihop logiskt. Den enda stora skillnaden är att det är jurister som tolkar lagen och kiselchip som tolkar datorprogrammen. Vissa skulle sä… Läs mer!

Regeringens kontantkortsförbud redan överspelat

Den hälsosamme ekonomisten

I syfte att stoppa brottslingar från att använda kontantkort kommer regeringen att stifta en lag som göra att den som köper ett kontantkort måste registrera sig. Förhoppningen måste ha varit att brottslingar inte längre ska kunna använda anonyma telefoner. Problemet är att den gamle hackaren Ygeman ligger flera decennier bakom den tekniska … Läs mer!

Partier och medier snart helt förstatligade

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att de politiska partierna blir allt mer beroende av statligt stöd. Implikationen blir att partierna endast får ses som deltagare i offentliga tävlingar där priset beror på hur många väljare de lyckas attrahera. Problemet är att man i nästa tävling dopar vinnarna i den första tävlingen så att de med större sannolikhet ska vinna igen. Hur … Läs mer!

Arbetsförmedlingen det stora hindret för att få ett arbete

Den hälsosamme ekonomisten

Sitter med några marginaleffektsberäkningar framför mig och det slår mig att sådana här beräkningar görs utifrån helt fel premisser. För det första är det sällan någon som blir erbjuden ett bra jobb på den reguljära arbetsmarknaden tackar nej - det är inte där skon klämmer. Problemet är att så många av olika skäl inte är anställningsbara och att … Läs mer!

Riksbanken bör erkänna om man inte klarar av sitt uppdrag

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att Riksbanken skyller den låga inflationen på arbetsmarknadens parter. Det är inget mindre än absurt. Inflationen är i första hand ett ansvar för Riksbanken. Om Riksbanken misslyckas måste regeringen gripa in. Och om regeringen misslyckas krävs det större systemreformer och kanske grundlagsförändringar. Men att inflationen blir låg … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism