Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 7 August, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt.

I det första fallet tänker jag på alla företag som annonserar på Facebook och vill skapa en personlig relation till sina kunder. I det andra fallet tänker jag på bankerna, som avsade sig alla personliga relationer och försökte få kunderna att göra sina ärenden elektroniskt.

Jo, jag förstår hur man tänkte. Ett besök i internetbanken kostar bara en bråkdel av vad ett besök på ett bankkontor kostar. Det bankerna inte frågade sig är vilka intäkter som ett personligt besök på ett bankkontor erbjuder.

Svenska bolånetagare har under snart 100 år betalat hutlösa överpriser för bolån och satt in sina pengar på bankkonton som inte ger någon ränta alls. Varför? Ja, en förklaring är att det inte fanns några alternativ. En annan förklaring är att de trivdes med den kontakt som de hade på sitt lokala bankkontor. Särskilt i små städer är banken en del i lokalsamhället och personalen som arbetar där är med i andra lokala gemenskaper, som golfklubben, Rotary eller idrottsföreningar.

Den gamla modellen var dyr, men den gav också kunderna något i utbyte. Att avgifter och annat inte var konkurrenskraftigt spelade inte så stor roll, då plus ändå övervägde minus.

Sedan togs bankerna över av rationella företagsledare som ville optimera verksamheten. Man räknade och räknade och kom fram till att varje kund som använder elektroniska hjälpmedel för att genomföra sina transaktioner sparar resurser åt banken. Man började med att ta bort kontanthanteringen. Sedan tog man bort annan service, eller belade den med avgifter, för att locka kunderna att göra sina ärenden i Internetbanken.

Det var bara det att Internetbanken inte är bankernas produkt. Det är som om Coca Cola skulle lägga miljarder på reklam för Pepsi Cola. Ja, kunderna gick över till Internetbanken - men de började med tiden inse att det finns andra aktörer som är mycket bättre på att tillhandahålla bank på nätet än de traditionella bankerna.

Nu finns det mesta i mobilen. Det är i stort sett bara bankkontot som ligger kvar, men troligen kommer även denna kvarleva att transformeras - antingen till ett kryptovalutakonto hos Facebook eller till ett personligt konto hos Riksbanken. Min gissning är att det blir det senare och skälet är att jag tvivlar på att staten vill frånhända sig makten över pengarna.

Men var lämnar detta bankerna? Ja, dom kan i efterhand konstatera att dom investerat miljarder för att kunderna *inte* ska ha en relation till dem - och nu kommer de att skörda frukterna av detta. Eftersom kunderna inte längre har en relation till bankerna är steget inte långt att flytta bolån till Avanza, bankkonto till Paypal och göra utlandstransaktioner i Libra.

Bankerna har genomfört det indiska reptricket - man har klättrat upp på repet och försvunnit i tomma intet. Bankerna har lärt kunderna att de inte behöver en bank och - i stället för att utnyttja de relationer som andra företag betalar miljardbelopp för - har man sagt: "Försvinn, vi vill inte ha med er att göra. Ni kostar bara pengar.". Och kunderna kommer att lyda.

Men vad kunde bankerna ha gjort i stället? Jag tror att man hade behövt fördjupa sina relationer till kunderna. Jag inser att man inte kan sitta och gagga i tre timmar med varenda pensionär som vägrar använda Internetbank. Problemet är att de trodde det räckte med att smöra för företagskunderna för att plocka russinen ur kakan.

Det fungerade inte. Företag ser vad saker kostar och är mer otrogna än privatpersoner. Företagare och privatpersoner är dessutom samma sak, bakom varje företag finns en privatperson som vill ha en relation med sin personlige bankhen och slippa allt krångel. Företagen kommer inte att stanna hos bankerna längre än nödvändigt och de tjänster som bankerna erbjuder är i regel ändå otillräckliga för företagen, som även vill ha hjälp med revision och bokföring.

Med tanke på de miljarder som bankerna gjort i vinst tror jag man hade haft råd att investera i relationer. Men snålheten bedrog visheten och nu är hela banksektorn utrotningshotad. Ja, det kanske var det enda val man kunde göra - men jag tror inte det var så man tänkte sig framtiden när allt började.

Realräntorna den verkliga gåtan

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Det talas mycket om att låga inflationsförväntningar leder till abnormt höga priser för statsobligationer. Men det är faktiskt inte inflationsförväntningarna som är låga - utan räntorna i sig. Marknaden tycks förvänta sig en negativ avkastning på kapital sedan man justerat för prisnivån. Inflationsförväntningarna är förvisso låga, men inte så låga att detta motiverar de extremt låga räntorna. Är det rimligt att en 50-årig brittisk obligation har en avkastning på en procent per år inklusive …

Läs mer!

Vad man kan göra med dokumentvektorer

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Funderar på hur man kan använda algoritmen Doc2Vec som finns tillgänglig på Algorithmia . Min teori är att vektorer kan användas för att maskinellt bedöma kvaliteten i texter. Om hypotesen är korrekt kan man med hjälp av manuell betygssättning skapa ett underlag för att lära datorn vilka blogginlägg som är bra och vilka som inte är det. Doc2Vec är en utvidgning av algoritmen Word2Vec som används för att få datorer att förstå innebörden i skriven text. Word2Vec skapar vektorer i 300 …

Läs mer!

Ett inte särskilt framgångsrikt handelskrig

Den hälsosamme ekonomisten

Det står allt mer klart att USA är den stora förloraren på handelskriget med Kina . Det senaste året har USA:s export till Kina minskat med 33 miljarder dollar, eller 21 procent. Kinas export till USA däremot, har ökat med fyra miljarder eller en procent. USA:s handelsunderskott ökar ständigt och Kina sänker tullarna mot andra handelspartn… Läs mer!

Kina lanserar egen kryptovaluta

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Kina håller på att lansera en egen kryptovaluta. Det är ett intressant drag och något som kanske påskyndats av Facebooks initiativ med Libra . En intressant egenskap hos kryptovalutor är att man kan följa alla transaktioner som görs med en viss plånbok genom historien. Det är givetvis något som påtagligt ökar möjligheten att … Läs mer!

Känn gärna skam, men gör då något åt skammen

Den hälsosamme ekonomisten

Flygskam blev årets ord. Man förväntas känna skam när man reser på semester från kalla norden där solen knappt orkar över trädtopparna och temperaturen ligger runt noll grader. Skam? Trodde jag att koldioxid var dåligt för miljön skulle jag också ha känt flygskam. Men jag hade inte stannat där, jag hade antagligen gjort något åt det. Kanske … Läs mer!

Fascinerande att MSB har så dålig koll på upphandlingsreglerna

Den hälsosamme ekonomisten

Nej, det går inte att ändra reglerna i ett kontrakt med en privat leverantör i efterhand utan att upphandla på nytt. Det är märkligt att MSB har så dålig koll på reglerna. För tänk om det vore möjligt. Då är detta information som borde ha kommit alla potentiella anbudsgivare till del innan den ursprungliga upphandlingen. Annars har de lagt … Läs mer!

Första landet som går in i recession

Den hälsosamme ekonomisten

Storbritannien blev det första landet som gick in i recessionsläge. Inte helt oväntat då landets arbetsmarknad länge varit överhettad. Det svaga pundet kommer dock att begränsa effekterna av Brexit och avmattningen i USA. Eurozonen har en betydligt besvärligare situation. Med negativ avkastning för tyska tioåriga statsobligationer och en … Läs mer!

Nyckeln som du alltid bör ha med dig

Den hälsosamme ekonomisten

Många använder ännu i dag endast användarnamn och lösenord för att logga in på olika tjänster på nätet. Är det inget viktigt lagrat där må det vara hänt, men även då bör man se upp. Många använder nämligen samma eller liknande lösenord på fler webbsidor och en hackare som får tag på ditt lösenord på en sida kan få en ledtråd om vilket lösenord du … Läs mer!

Bankerna utförde det indiska reptricket

Den hälsosamme ekonomisten

Det jag påstår här ska ses som en hypotes som jag inte har grundat i statistiska analyser. Men det slår mig att vi parallellt har företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor över huvud taget ska ta kontakt. Sedan har vi företag som betalar miljoner och åter miljoner för att människor *inte* ska ta kontakt. I det första … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

”Jag

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism