Avskaffa arbetstiden

Den hälsosamme ekonomisten, söndag 29 januari, 2017

John Maynard Keynes sade en gång att människor som tror sig endast använda sunt förnuft ofta är slavar under någon gammal mossig ekonoms teorier. Så är det. Hela den ekonomiska begreppsapparaten tvingar oss att tänka inom lådan när vi skulle kunna tänka utanför lådan - outside the box.

Ett exempel på att vi tänker inom lådan är att vi fortfarande använder begreppet "arbetstid". Arbetstid är något som för de flesta människor inte existerat sedan stämpelklockan avskaffades. Några har kvar sin stämpelklocka, jag vet, men för merparten tillhör den en svunnen tid.

Ändå är all statistik och alla ekonomiska modeller uppbyggda på begreppet arbetstid. Det är som om man skulle bedöma tiderna på Stockholm Marathon baserat på skostorlek. Först mäter man hur lång tid det tar att springa 42 195 meter, sedan dividerar man skostorleken med tiden för att därigenom få fram skotiden för ett marathonlopp.

Förberedelserna inför Stockholm Marathon fokuserar sedan på de olika skotiderna och all träning inför loppet går ut på att få en så bra skotid som möjligt. Mycket handlar om hur löparna ska kunna få så små fötter som möjligt - för man har upptäckt att det är enklare att minska fotstorleken för att uppnå ett bättre resultat.

Det ses som ett stort folkhälsoproblem att skotiderna i befolkningen generellt minskar. Folkhälsoministern tillsätter därför en utredning som förespråkar åtgärder för att förminska medborgarnas fötter.

Tänk om det vore så galet i idrotten. Fast precis så är det i den ekonomiska politiken. Politikerna talar om att vi måste få upp sysselsättningen och antalet arbetade timmar. Man definierar arbetslöshet som att någon tvingas arbeta mindre än 40 timmar i veckan. Fack och arbetsgivare förhandlar om lönen per timme - inte om lönen för en viss arbetsinsats. 

Arbetstid är i dag inget annat än ett teoretiskt begrepp som ska göra det möjligt att jämföra olika arbetstagare för att se om deras arbetsuppgifter har fördelats på ett rättvist sätt. Men inte heller i det syftet fungerar arbetstiden. Alla som varit ute i arbetslivet vet att det finns vissa personer som arbetsgivaren inte klarar sig utan och andra som arbetsgivaren helst skulle vilja bli av med eftersom de tillför mindre än de har i lön. Men ofta har de lågproduktiva och de högproduktiva ungefär samma lön.

Att det kan vara praktiskt att ha ett mått på ungefär hur mycket en person ska vara på sin arbetsplats är en sak - men att hela nationers framgångar eller misslyckanden ska bedömas utifrån ett godtyckligt begrepp som arbetstid förefaller absurt. Begreppet arbetstid är lika dumt som begreppet skotid.

Men säga att vi avskaffar arbetstiden, hur mäter vi då välfärden i ett land? Personligen tror jag ett avskaffande skulle underlätta en hel del. Värdet av den arbetsinsats som en person utför mäts redan i dag som bruttolönen. Min arbetsinsats är lika med vad någon har betalat mig för att arbeta. Har man flera arbetsgivare räknar man bara ihop arbetsinsatserna - det är enkelt, bara att ta inkomsten på våra deklarationsblanketter som vi lämnar in varje år.

Men trygghetssystemen då, undrar ni? Sjukpenning, arbetslöshetsersättning, socialbidrag, med mera? Jo, dessa system är i dag uppbyggda på arbetstid. Men de skulle precis lika gärna kunna baseras på arbetsinkomst. Ingen behöver då bry sig om du har tjänat 400 000 på ett år eller på ett halvår - du får ändå lika mycket i ersättning per dag, åttio procent av årsinkomsten omräknat till kalenderdagar.

Precis som i dag skulle man kunna ha tak för ersättningen i trygghetssystemen. Eller ännu hellre, något som jag förespråkar, samma ersättning för alla. Inkomsttryggheten ersätts då av personligt sparande och eventuellt privata och kollektivavtalade försäkringar.

Att skippa arbetstiden är inte bara en lek med ord, det innebär också att man effektiviserar samhället. Detta är lättare att förstå om vi för ett ögonblick återgår till Marathonexemplet. Hälften av alla förberedelser inför ett marathon där resultatet mäts i skotider kommer att handla om att minska fotstorleken, medan den andra hälften ägnas åt träning. Tänk om man kunde frigöra den tid som ägnas åt att minska fötternas storlek för att ägna den åt träning i stället? Det motsvarar skillnaden mellan det svenska marathonlandslaget och det etiopiska.

På samma sätt förhåller det sig med maximeringen av arbetstiden. Tänk om vi kunde ägna den tid som vi ägnar åt att diskutera åtgärder för att höja sysselsättningen till att diskutera hur vi skulle kunna öka värdet av vår arbetstid? Och tänk om vi var det första landet i världen som avskaffade arbetstiden för att i stället börja tala om värdeskapande arbete?

I sjukvården har man börjat inse att det är skillnad mellan antalet vårddygn och patienternas hälsa. Man talar där om "värdebaserad vård" i stället för vårdplatser. I näringslivet riktas fokus allt mer mot att eliminera de processer som inte skapar värde. En mellanchef som siktar på att enbart kostnadsminimera blir inte långvarig.

Samhället i stort är dock fortfarande fast i arbetstidsbegreppet. I politiken talar vi om antalet vårdplatser och jämför till och med antalet sjukhussängar mellan Tyskland och Sverige - fast vi vet att dessa storheter är omöjliga att sammanlikna.

Det enda vi skulle förlora på att avskaffa arbetstiden vore den administrativa överbyggnaden för att kontrollera vem som har vilken fotstorlek, förlåt arbetstid. Vi skulle bli av med avtalsrörelsen, diskussionen om låglönesatsningar, blockader, strejker, handelsbolaget Lyran och mycket annat. 

Vi har desto mer att vinna. Ingen skulle behöva slösa bort sitt liv för att uppfylla fyrtiotimmarskvoten och människor skulle behålla sin sociala trygghet, trots att de väljer att arbeta mer under en kortare tid. Man kan för all det också välja att arbeta mindre intensivt under en längre tid. Men framför allt, vi skulle sträva mot samma mål. Stat, arbetsgivare och arbetstagare skulle alla kunna arbeta för att maximera välfärden baserat på hur vi själva värderar den - inte baserat på något godtyckligt produktionsmått som kanske var relevant på 1800-talet.

comments powered by Disqus

Slides.com - ett bra presentationsverktyg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni använt Google Slides vet ni att det finns en möjlighet att låta åhörarna följa med på sina plattor eller datorer via en speciell publik länk. Googles verktyg är dock inte speciellt enkelt att använda. Länkarna är komplicerade och det krävs inställningar i flera steg om man vill låt åhörarna följa med. Ett betydligt bättre verktyg, som dessutom helt gratis, är Slides.com.  Slides är uppbyggt på ett koncept som är bekant för alla som surfat på webben - det följer samma principer …

Läs mer!

Vi måste räkna på de verkliga kostnaderna för Nya Karolinska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nya Karolinska har nu hamnat på en hedrande trettondeplats bland världens dyraste byggnader . Sjukhuset har blivit ett slagträ i valrörelsen. Socialdemokraterna vill genom att sätta fokus på bygget ifrågasätta Moderaternas trovärdighet i hälso- och sjukvårdsfrågor. Tanken är att väljarna ska få en bild av att borgerliga politiker slösar bort skattepengar på dyra konsulter. Men man antyder också att det förekommer korruption - antingen riktig korruption eller vänskapskorruption. …

Läs mer!

Vet hut, UD!

Den hälsosamme ekonomisten

Utrikesdepartementets hantering av utredningen om Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd börjar lika sketchen med den norskblå papegojan .  "Nej, det finns inte utredning. Utredningen som inte finns är absolut inte inlåst i UD:s kassaskåp." Det är riktigt pinsamt. Tydligen har ett tiotal vittnen sett den icke existerande utredningen… Läs mer!

Den kinesiska länken

Den hälsosamme ekonomisten

Högre inflationssiffror i USA, men marknaderna skakade snabbt av sig oron för högre räntor. Kanske var skälet att Kina inte valt att minska ner på sitt innehav av amerikanska statspapper? Kina äger amerikanska statsobligationer för 1 000 miljarder dollar. Japan har också en ansenlig mängd. Skulle något av dessa länder dra ner på sina … Läs mer!

Risk för segregerad tandvård

Den hälsosamme ekonomisten

Skriver i dag i Dagens Samhälle om den rapport som jag skrivit för Privattandläkarna och som handlar om hur man skulle behöva förändra ersättningssystemen i barn- och ungdomstandvården för att undvika en uppdelning - där barn och unga med stora behov uteslutande blir Folktandvårdens ansvar. "I rapporten ' Framtidens tandvård för barn- … Läs mer!

Facebook blev elefanten i rummet

Den hälsosamme ekonomisten

Dagens lästips är tveklöst den här artikeln i Wired . Det är en lång artikel, men läs den gärna till slutet - ni kommer inte att ångra er. Det handlar om vad som händer när en enskild aktör får kontroll över informationsflödet och det slutar inte lyckligt - inte för monopolisten och inte för användarna. Man kan också se händelseförloppet … Läs mer!

Tuvalu försvann inte

Den hälsosamme ekonomisten

Minns ni Tuvalu , som var på väg att försvinna och som förekom som exempel på den globala uppvärmningens förfärande konsekvenser i Al Gores dokumentär "An inconvenient truth"? http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/2219001.stm https://www.theguardian.com/environment/2002/feb/16/weekendmagazine.globalwarming http://articles.… Läs mer!

Samma naturlagar gäller inte i VR

Den hälsosamme ekonomisten

Programmerade lite i VR i helgen och kunde då notera att samma lagar inte gäller för virtuella världar som för de fysiska. En sak är att man när man skapar ett objekt i VR fritt kan bestämma vilka naturlagar föremålet ska följa. Negativ gravitation? Inga problem, bara att ändra en parameter. I VR kan man flyga - antingen i virtuella plan eller … Läs mer!

Svårt för många att förstå varför privata aktörer kan vara effektivare

Den hälsosamme ekonomisten

Idévärlden - i dag med Andreas Bergh - är alltid ett intressant program. I dag handlade det om inkomstfördelning. Diskussionen kom också osökt in på frågan om vinst i välfärden. Min inställning i dessa frågor är antagligen nära nog identiska med Berghs. Men så har vi också suttit i samma korridor på Ekonomihögskolan i Lund och haft samma … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism