Avskaffa arbetstiden

Den hälsosamme ekonomisten, söndag 29 januari, 2017
Bild: 2017-01/imgp1102.jpg

John Maynard Keynes sade en gång att människor som tror sig endast använda sunt förnuft ofta är slavar under någon gammal mossig ekonoms teorier. Så är det. Hela den ekonomiska begreppsapparaten tvingar oss att tänka inom lådan när vi skulle kunna tänka utanför lådan - outside the box.

Ett exempel på att vi tänker inom lådan är att vi fortfarande använder begreppet "arbetstid". Arbetstid är något som för de flesta människor inte existerat sedan stämpelklockan avskaffades. Några har kvar sin stämpelklocka, jag vet, men för merparten tillhör den en svunnen tid.

Ändå är all statistik och alla ekonomiska modeller uppbyggda på begreppet arbetstid. Det är som om man skulle bedöma tiderna på Stockholm Marathon baserat på skostorlek. Först mäter man hur lång tid det tar att springa 42 195 meter, sedan dividerar man skostorleken med tiden för att därigenom få fram skotiden för ett marathonlopp.

Förberedelserna inför Stockholm Marathon fokuserar sedan på de olika skotiderna och all träning inför loppet går ut på att få en så bra skotid som möjligt. Mycket handlar om hur löparna ska kunna få så små fötter som möjligt - för man har upptäckt att det är enklare att minska fotstorleken för att uppnå ett bättre resultat.

Det ses som ett stort folkhälsoproblem att skotiderna i befolkningen generellt minskar. Folkhälsoministern tillsätter därför en utredning som förespråkar åtgärder för att förminska medborgarnas fötter.

Tänk om det vore så galet i idrotten. Fast precis så är det i den ekonomiska politiken. Politikerna talar om att vi måste få upp sysselsättningen och antalet arbetade timmar. Man definierar arbetslöshet som att någon tvingas arbeta mindre än 40 timmar i veckan. Fack och arbetsgivare förhandlar om lönen per timme - inte om lönen för en viss arbetsinsats. 

Arbetstid är i dag inget annat än ett teoretiskt begrepp som ska göra det möjligt att jämföra olika arbetstagare för att se om deras arbetsuppgifter har fördelats på ett rättvist sätt. Men inte heller i det syftet fungerar arbetstiden. Alla som varit ute i arbetslivet vet att det finns vissa personer som arbetsgivaren inte klarar sig utan och andra som arbetsgivaren helst skulle vilja bli av med eftersom de tillför mindre än de har i lön. Men ofta har de lågproduktiva och de högproduktiva ungefär samma lön.

Att det kan vara praktiskt att ha ett mått på ungefär hur mycket en person ska vara på sin arbetsplats är en sak - men att hela nationers framgångar eller misslyckanden ska bedömas utifrån ett godtyckligt begrepp som arbetstid förefaller absurt. Begreppet arbetstid är lika dumt som begreppet skotid.

Men säga att vi avskaffar arbetstiden, hur mäter vi då välfärden i ett land? Personligen tror jag ett avskaffande skulle underlätta en hel del. Värdet av den arbetsinsats som en person utför mäts redan i dag som bruttolönen. Min arbetsinsats är lika med vad någon har betalat mig för att arbeta. Har man flera arbetsgivare räknar man bara ihop arbetsinsatserna - det är enkelt, bara att ta inkomsten på våra deklarationsblanketter som vi lämnar in varje år.

Men trygghetssystemen då, undrar ni? Sjukpenning, arbetslöshetsersättning, socialbidrag, med mera? Jo, dessa system är i dag uppbyggda på arbetstid. Men de skulle precis lika gärna kunna baseras på arbetsinkomst. Ingen behöver då bry sig om du har tjänat 400 000 på ett år eller på ett halvår - du får ändå lika mycket i ersättning per dag, åttio procent av årsinkomsten omräknat till kalenderdagar.

Precis som i dag skulle man kunna ha tak för ersättningen i trygghetssystemen. Eller ännu hellre, något som jag förespråkar, samma ersättning för alla. Inkomsttryggheten ersätts då av personligt sparande och eventuellt privata och kollektivavtalade försäkringar.

Att skippa arbetstiden är inte bara en lek med ord, det innebär också att man effektiviserar samhället. Detta är lättare att förstå om vi för ett ögonblick återgår till Marathonexemplet. Hälften av alla förberedelser inför ett marathon där resultatet mäts i skotider kommer att handla om att minska fotstorleken, medan den andra hälften ägnas åt träning. Tänk om man kunde frigöra den tid som ägnas åt att minska fötternas storlek för att ägna den åt träning i stället? Det motsvarar skillnaden mellan det svenska marathonlandslaget och det etiopiska.

På samma sätt förhåller det sig med maximeringen av arbetstiden. Tänk om vi kunde ägna den tid som vi ägnar åt att diskutera åtgärder för att höja sysselsättningen till att diskutera hur vi skulle kunna öka värdet av vår arbetstid? Och tänk om vi var det första landet i världen som avskaffade arbetstiden för att i stället börja tala om värdeskapande arbete?

I sjukvården har man börjat inse att det är skillnad mellan antalet vårddygn och patienternas hälsa. Man talar där om "värdebaserad vård" i stället för vårdplatser. I näringslivet riktas fokus allt mer mot att eliminera de processer som inte skapar värde. En mellanchef som siktar på att enbart kostnadsminimera blir inte långvarig.

Samhället i stort är dock fortfarande fast i arbetstidsbegreppet. I politiken talar vi om antalet vårdplatser och jämför till och med antalet sjukhussängar mellan Tyskland och Sverige - fast vi vet att dessa storheter är omöjliga att sammanlikna.

Det enda vi skulle förlora på att avskaffa arbetstiden vore den administrativa överbyggnaden för att kontrollera vem som har vilken fotstorlek, förlåt arbetstid. Vi skulle bli av med avtalsrörelsen, diskussionen om låglönesatsningar, blockader, strejker, handelsbolaget Lyran och mycket annat. 

Vi har desto mer att vinna. Ingen skulle behöva slösa bort sitt liv för att uppfylla fyrtiotimmarskvoten och människor skulle behålla sin sociala trygghet, trots att de väljer att arbeta mer under en kortare tid. Man kan för all det också välja att arbeta mindre intensivt under en längre tid. Men framför allt, vi skulle sträva mot samma mål. Stat, arbetsgivare och arbetstagare skulle alla kunna arbeta för att maximera välfärden baserat på hur vi själva värderar den - inte baserat på något godtyckligt produktionsmått som kanske var relevant på 1800-talet.

comments powered by Disqus

Det handlar om individen

Den hälsosamme ekonomisten
Principen om att människor ansvarar för sina handlingar är viktig att upprätthålla om vi vill att samhället ska fungera. Begår man ett brott är det rimligt att man får ett straff som överensstämmer … Läs mer!

Våra IT-system läcker som såll

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Datasäkerhet handlar om att göra systemen näst intill helt säkra, inte om att stoppa 99,9 procent av alla intrångsförsök. Problemet är att när man börjar närma sig den absoluta säkerheten stiger … Läs mer!

Intressanta förslag från Timbro

Den hälsosamme ekonomisten
Timbros nya rapport om tänkbara förändringar i relationen mellan staten och kommunerna är väldigt intressant läsning. Tanken att man skulle kunna växla inkomstutjämning mot kostnadsutjämning har aldrig fallit mig in, men så är det givetvis. Utjämningen är i dag uppdelad i en mellankommunal kostnadsutjämning och en inkomstutjämning. Precisionen … Läs mer!

Vilken intjäning?

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Moodys tror att bankerna i de länder som har haft den största uppgången av bopriserna kommer att kunna absorbera eventuella förluster inom ramen för intjäningen . Jo, det var just det - intjäningen. Tänk om det händer något med intjäningen samtidigt som bomarknaden går ner som en sufflé? Det som talar för ett sådant scenario är … Läs mer!
I den nationalekonomiska teorin kan man i analytiskt avseende behandla människor på olika sätt. Å ena sidan kan man betrakta dem som subjekt som agerar givet vissa ekonomiska incitament, å andra sidan kan man betrakta dem som objekt som man kan investera i. Det slår mig att teorin om mänskligt beslutsfattande behöver båda dessa element för att bli … Läs mer!

Med C9 kan man läsa datakunskap på Harvard

Den hälsosamme ekonomisten
Som vanligt på helgen kör jag igång C9. Vet inte hur många som använder detta verktyg för att skriva program, men jag börjar alltid där. C9, som finns på adressen www.c9.io är en molntjänst som gör det möjligt att skriva program i Ruby , PHP , Javascript , Python , C++ och många andra språk. C9 är ett sätt att starta en virtuell dator … Läs mer!

Snart lanserar Avanza bolån

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Avanza står i begrepp att lansera bolån . Räntan ska bli 1,29 procent för tre månader, vilket får sägas vara konkurrenskraftigt. Tror konkurrensen på bolånemarknaden kommer att intensifieras betydligt de kommande åren. Man ska inte utesluta att bankerna med tiden förlorar hela den här marknaden, eftersom de inte kan hålla lika … Läs mer!

Varför Apple Music låter bättre

Den hälsosamme ekonomisten
En artikel om ljudkvaliteten för några olika streamningtjänster fick mig att göra lite research. Chad Woodford hade lyssnat på tre olika stremingtjänster; Tidal , Spotify och Apple Music . Även om man ska ta alla slutsatser om ljud med en smula salt skulle det kunna ligga något i hans något märkliga slutsats - att Apple Music är den tjänst … Läs mer!

Myten om den säkra investeringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering. Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism