Avskaffa arbetslöshetsförsäkringen

Den hälsosamme ekonomisten, torsdag 16 mars, 2017

Har tidigare förklarat varför man bör avskaffa föräldraförsäkringen och ersätta den med ett barnkonto. Nu kommer nästa steg i en stor socialförsäkringsreform - att avskaffa försörjningsstödet och A-kassan och ersätta dessa bidrag med en generell basinkomst. Detta bör kombineras med att grundavdraget avskaffas.

Vilket är mitt case för dessa reformer? Det kanske viktigaste skälet är att utanförskap handlar om bidragsfällor och att människor blir beroende av bidrag. Försörjningsstödet har närmast hundraprocentiga marginaleffekter. Det enda som begränsar problemen är att det finns en tröskel för att ansöka om försörjningsstöd. Det innebär att bara hälften av alla som är berättigade faktiskt ansöker.

Kommunerna har också på senare år försökt styra om flyktingar från försörjningsstöd till arbetslöshetsersättning. Detta kan tyckas smart - sett ur kommunernas perspektiv - men jag är inte säker på att det är smart sett ur samhällets perspektiv. Vi har de senaste åren haft ett stort inflöde av flyktingar och vi vet att många i denna grupp riskerar att bli beroende av antingen försörjningsstöd eller arbetslöshetsersättning. Oavsett vilket system man tillhör är marginaleffekterna för personer med låga inkomster besvärande. Det är just i de inkomstgrupper där flyktingarna hamnar som marginaleffekterna är som allra störst.

Ser vi till fördelningen av inkomster i samhället kan vi konstatera att en tiondel av befolkningen har en disponibel inkomst som understiger 132 000 kronor. Detta är nästan uteslutande studenter och fattigpensionärer. Att hålla nere marginaleffekterna för studenter och pensionärer är relativt ointressant, eftersom de ändå inte arbetar. Det kanske skulle vara önskvärt att några arbetade, men det är inte i denna grupp som vi hittar den stora potentialen för ökat arbetsutbud. Studenterna ska studera och pensionärerna berörs ändå inte av de reformer som diskuteras här, eftersom de får sin inkomst från pensionen.

Ska man öka arbetsutbudet bör man alltså försöka påverka marginaleffekterna i inkomstdecil fyra och uppåt, personer som har en disponibel inkomst som överstiger 200 000 kronor. Arbetslöshetsförsäkringen är därför en osannolikt korkad konstruktion, som bygger på tanken att människor inte kan planera för framtiden. De som skulle behöva stöd - de som inte kommit in på arbetsmarknaden - lämnas utanför, medan de som skulle kunna spara en slant för att överbrygga tillfälliga perioder av arbetslöshet omfattas av systemet.

Det rimliga är att det fungerar tvärtom - att de som bevisat att de kan arbeta får starkare incitament att vara kvar på arbetsmarknaden, medan de som inte lyckats få in en fot får en grundförsörjning som ger dem möjlighet att bygga upp ett humankapital - som i sin tur gör det möjligt för dem att småningom träda in på arbetsmarknaden.

Politikerna är fångar i en modell som bygger på den moraliska föreställningen om att "... den som inte arbetar ska heller inte äta". Man bortser helt från den empiriska observationen att väldigt få människor som har möjlighet att förbättra sin situation accepterar att leva på 6 000 kronor i månaden efter skatt.

De skadliga marginaleffekterna finns i de högre inkomstdecilerna och jag skulle påstå att de värsta effekterna uppstår i decilerna 3-6, där arbetslöshetsförsäkringen slår till med full kraft. Statistiken talar sitt tydliga språk - utrikes födda har i genomsnitt 70 procent mer ersättning från arbetslöshetsförsäkringen än inrikes födda. Då har vi ändå inte tagit hänsyn till att deras ersättning i allmänhet är lägre. Arbetslöshet håller på att bli ett problem som nästan uteslutande drabbar invandrare - för etniska svenskar är arbetslöshet i dag något högst temporärt, något de lika gärna skulle kunna hantera genom att spara en slant på banken.

En misstanke som uppkommer, när man tar del av siffrorna, är att kommunerna har använt arbetslöshetsförsäkringen som en avlastning för sin egen kommunala ekonomi. Detta är ytterst olyckligt, då vi kan utgå från att marginaleffekten i arbetslöshetsförsäkringen är väldigt hög i dessa inkomstlägen. Vi har fått ett system med närmast hundraprocentiga marginaleffekter, trots att vi kunde haft betydligt lägre marginaleffekter om politikerna tänkt igenom saker och ting från början. Politikerna ser arbetslösheten som ett problem som har att göra med egenskaper hos invandrarna. Ett lika stort problem är dock att våra trygghetssystem inte är anpassade till personer som behöver ytterligare utbildning och kanske mer kunskaper om det svenska samhället. 

Ekonomer och tjänstemän som räknar på politiska förslag tenderar att hantera ersättningsgrader och marginaleffekter var för sig. Ersättningsgraden är effekten på inkomsten av att gå från bidrag till arbete. Marginaleffekten är effekten på disponibel inkomst av en ökning av arbetsinkomsten. När man studerar dessa effekter var för sig underskattas den kombinerade effekten av ökade arbetsinkomster och ett byte från ett inkomstslag till ett annat. Ett exempel kan vara någon som går från hundra procents sjukersättning med en bruttoersättning på 150 000 kronor till hundra procents arbete med en bruttoersättning på 230 000 kronor. 

Ersättningsgraden är i detta fall 64 procent och marginaleffekten, om man tar hänsyn till att bostadstillägget minskas, blir kanske även den 60 procent. Men detta sätt att räkna är bedrägligt då marginaleffekterna i regeringens kalkyler inte tar hänsyn till att personen går från ett ersättningsslag till ett annat. Det finns inget självklart sätt att väga ihop dessa effekter, så de redovisas i regel var för sig. Problemet är att kombinationen av marginaleffekt och byte av ersättningsform ger upphov till mycket större negativa effekter än de man ser i de officiella bedömningarna.

Genom att väga samman de olika effekterna kan man få en tydligare bild av den fattigdomsfälla som arbetslöshetsförsäkringen skapar. Jag skulle påstå att de officiella kalkyler som presenteras är ett slags halvmedvetet självbedrägeri. När man jämför dagens modell med en tänkt grundtrygghetsmodell måste man därför vara medveten om att det handlar om äpplen och päron. Det kan låta högt med 65 procents marginaleffekter i ett system med negativ inkomstskatt, men faktum är att dagens sanna marginaleffekter ofta är betydligt högre.

En annan faktor som leder till väldigt höga marginaleffekter är avtrappningen av grundavdraget. I snitt handlar det om fyra procent i marginalskatteeffekt och mycket mer för låga inkomster. Detta är oerhört mycket, med tanke på att Sverige redan har ett högt skattetryck. Med en plattare skatteprofil för icke-arbetsinkomster skulle det löna sig betydligt bättre för löntagare med små inkomster att arbeta.

Min bedömning är att det är möjligt att minska marginaleffekterna för utrikes födda påtagligt genom att göra några strategiska förändringar av skatterna och bidragssystemen. Det skulle leda till såväl högre arbetsutbud som en större inkomsttrygghet. Reformerna jag tänker på är i tur och ordning:

1) Avskaffa dagens arbetslöshetsförsäkring.

2) Inför en basinkomst på drygt 9 000 kronor före skatt.

3) Avveckla försörjningsstödet.

4) Ta bort grundavdraget.

Att en garanterat arbetsfri inkomst på en låg nivå skulle leda till att människor blir passiva är en ihärdig myt som saknar empiriskt stöd. Det är snarare ekonomiskt stöd till personer som bevisligen kan arbeta och sörja för sin egen trygghet som riskerar att leda till passivitet. Tänker man igenom modellerna från början - i stället för att låta populistiska utspel och grundlösa antaganden om människors beteende styra - finns goda förutsättningar för att hantera de utanförskapsfällor som våra nya medborgare tyvärr riskerar att kliva rakt in i.

Statsfinansiellt och fördelningspolitiskt är dagens system likvärdigt med en förändrad modell enligt ovan, möjligen skulle Ginikoefficienten minska med någon procentenhet. Så frågan är om politikerna är modiga nog att föreslå förändringar som leder till lägre utanförskap bland utrikes födda och andra generationens invandrare? Själv tror jag tyvärr inte det.

comments powered by Disqus

En ny typ av infrastruktur behövs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

I Godmorgon Världen diskuterades regeringens snabbtågssatsning. Trehundratjugo miljarder kostar den och står klar 2045. Om man nu inte vill genomföra denna satsning därför att man tror det kommer att finnas andra färdmedel 2045 - vad borde man då satsa på? Mitt förslag är att man lägger några av miljarderna på att utveckla ett automatiserat flygledarsystem för trafik på lägre höjd än 2 000 meter. Som drönarägare inser jag att de privata drönarna med tiden kommer att få maka på sig …

Läs mer!

Censur kostar pengar

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Läser att de ryska myndigheterna i sina försök att stänga av meddelandeappen Telegram  blockerade två miljoner nätadresser som tillhör olika molntjänster. I dag är det ganska vanligt att applikationer på nätet placeras på virtuella servrar hos till exempel Amazon och Google . Man kan givetvis skratta åt de ryska myndigheternas agerande. Avstängningen innebär ett kraftfullt skott i foten och ett stort avbräck för alla de företag och tjänster som använder molntjänsterna i Ryssland . Och …

Läs mer!

Hur färdas vi 2045?

Den hälsosamme ekonomisten

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om att bygga snabbtåg som kan färdas i 300 kilometer i timmen. Tågen ska gå mellan Stockholm och Malmö respektive  Stockholm och Göteborg och satsningen ska vara färdig att tas i bruk 2045. Frågan vi bör ställa oss är vilka andra transportmedel som kommer att finnas tillgängliga … Läs mer!

Obligationsräntan snart tre procent

Den hälsosamme ekonomisten

Avkastningen på amerikanska statsobligationer är på väg att passera en viktig psykologisk gräns. I dag uppnåddes 2,92 procent, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen. Både högre inflationsförväntningar och förväntningar om högre tillväxt ligger bakom uppgången. Det ska bli intressant att se vad som händer när treprocentsnivån passeras. … Läs mer!

Sveriges största aluminiumsmältverk hotas av nedläggning

Den hälsosamme ekonomisten

Till min stora förvåning noterar jag att ett större svenskt företag riskerar att drabbas hårt av sanktionerna mot Ryssland . Det rör sig om Kubal,  som ägs av det ryska företaget Rusal . Verksamheten har inte varit speciellt lönsam, men nu verkar det som om krisen slagit till på allvar. Bland oss infödingar är företaget mer känt som Gränges … Läs mer!

Oproportionellt införa ny myndighetsprövning för några tusen arbetstagare

Den hälsosamme ekonomisten

Att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring kraftigt i ett läge då det råder brist på nästan all arbetskraft är inte jättebegåvat. Många är högkvalificerade specialister som nu kommer att tvingas genomgå en tidsödande behovsprövning.  Löfven räknar säkert med att kunna göra upp med Sverigedemokraterna i riksdagen, men jag är inte … Läs mer!

De små stegen åt fel håll

Den hälsosamme ekonomisten

Det är sällan ett politiskt beslut som avgör ett lands framtid. Det tas ständigt beslut när politikerna väljer väg i små sakfrågor som kan tyckas obetydliga. Men det är de små besluten som med tiden formar ramarna för ekonomin. Det är de små besluten som avgör om det lönar sig att arbeta eller inte. Under Alliansregeringen 2006-2010 fattades … Läs mer!

Löneglidning - vänj er vid ordet

Den hälsosamme ekonomisten

Löneglidning - vänj er vid ordet. Det råder påtaglig arbetskraftsbrist inom breda sektorer och vi väntar oss en huggsexa om arbetskraften framöver. Somliga frågar sig varför det ännu inte hänt? Förklaringarna kan vara allt från demografiska förskjutningar - där personer med hög lön gått i pension i stor utsträckning och ersatts med ungdomar som … Läs mer!

Svårt att styra med dubbla budskap

Den hälsosamme ekonomisten

Annika Strandhälls insats i Agenda i går illustrerar svårigheten att styra med dubbla budskap. Strandhälls budskap till väljarna är att det ska bli lättare att få sjukpenning, ordern till Försäkringskassan är att myndigheten ska göra det  svårare  att få sjukpenning. Det fungerar ett tag. Men en dag kolliderar budskapen med varandra. … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism