Magdalena Anderssons fond är den största bluffen

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 13 mars, 2017

Premiepensionerna diskuteras flitigt och fokus har satts på fonder som inte håller måttet och som i vissa fall agerat bedrägligt gentemot spararna. Dessa problem tas som intäkt för att se över eller avskaffa systemet helt. Att man bör se över systemet är självklart. Ett avskaffande skulle däremot inte få riktigt de effekter som politikerna påstår. Detta är de själva väl medvetna om och det är också därför som man gärna växlar till ett ofonderat system - det är ett enkelt sätt att höja skatten utan att tala om att det är det man gör.

Men hur ligger det egentligen till? Den allmänna pensionen består av två delar; inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är ett så kallat NC-system, där NC står för "notionally contributory". Det innebär att de intjänade pensionrätterna visserligen går direkt in i statens kassa, men att det samtidigt förs upp en skuld till den enskilde pensionären. Staten åtar sig att återbetala en summa som motsvarar beloppet plus en avkastning som motsvarar löneutvecklingen i samhället i stort. Pengarna förräntas alltså med det som kallas inkomstindex.

Den del som är fonderad och som förvaltas av fonder som spararna själva väljer uppgår till 13 procent av pensionsavgiften. Om avkastningen i premiepensionen och inkomstpensionen är lika hög kommer även pensionen en dag att bestå av 13 procent premiepension och 87 procent inkomstpension.

Så kommer det med all sannolikhet inte att bli. Staten betalar nämligen en lägre ränta till spararna än vad de allra sämsta fonderna i premiepensionssystemet gör. Inkomstpensionerna har sedan 1995 räknats upp med tre procent årligen medan premiepensionen ökat med 6,4 procent i värde. För att uppnå samma låg avkastning som staten erbjuder i inkomstpensionen skulle en privat fond behöva ta ut två procent i avgift, om man även tar hänsyn till effekten på kapitalet (ränta på ränta).

Det är en avgiftsnivå som är så hög att den skulle vara helt förbjuden i dagens PPM-system. Inga fonder tillåts ta ut mer än två procent och det finns ett rabattsystem som innebär att den effektiva avgiften i praktiken inte kan överstiga 0,8 procent. Vid en jämförelse med statens "fond" ser vi att avgiften som Magdalena Andersson tar ut av de blivande pensionärerna är 150 procent högre än vad någon privat fondförvaltare i PPM-systemet över huvud taget får ta ut.

Skillnaden är måhända att avgiften som staten tar ut går direkt in i statskassan och därför blir en återbäring till övriga skattebetalare. Men för de blivande pensionärerna är det givetvis en usel affär att ha pengarna hos staten.

Den som tar del av regeringens kritik mot PPM bör därför vara medveten om att det är staten själv som driver den största bluffonden. Skulle PPM föras över till inkomstpensionssystemet vore detta en extremt bra affär för staten och en extremt dålig affär för pensionsspararna. Magdalena Andersson skulle kunna tillgodoräkna sig ett ökat reformutrymme som motsvarar den överskjutande räntan på PPM-pengarna.

Det är osannolikt att regeringen verkligen skulle gå hela vägen - genom att integrera PPM i inkomstpensionssystemet. Men det är ändå intressant att räkna på vad ett sådant förslag skulle innebära. En större omläggning av systemet skulle dock kunna få till effekt att PPM-delen minskas till kanske två procent (från dagens 2,5). Bara en sådan marginell förändring ger utrymme för dolda skattehöjningar på 200 miljoner kronor årligen, då staten kan tillgodogöra sig avkastningen på placeringar i AP-fonderna. Att börja tala om att avveckla PPM eller att samla fonderna i en enda är att öppna Pandoras ask. Räkna med att Finansdepartementet kommer att hitta ett sätt att använda delar av pensionärernas pengar för att öka det så kallade reformutrymmet.

* Beräkningen baseras på att avsättningen till PPM uppgår till 2,5 procent av lönesumman, eller 40 miljarder kronor årligen. Om två procentenheter av avkastningen på dessa pengar tillfaller staten i stället för pensionärerna uppstår en dold skattehöjning på 800 miljoner kronor årligen. Skulle endast 0,5 procentenheter av lönesumman överföras till inkomstpensionen uppgår den dolda skattehöjningen till 160 miljoner kronor per år.

comments powered by Disqus

Slides.com - ett bra presentationsverktyg

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Har ni använt Google Slides vet ni att det finns en möjlighet att låta åhörarna följa med på sina plattor eller datorer via en speciell publik länk. Googles verktyg är dock inte speciellt enkelt att använda. Länkarna är komplicerade och det krävs inställningar i flera steg om man vill låt åhörarna följa med. Ett betydligt bättre verktyg, som dessutom helt gratis, är Slides.com.  Slides är uppbyggt på ett koncept som är bekant för alla som surfat på webben - det följer samma principer …

Läs mer!

Vi måste räkna på de verkliga kostnaderna för Nya Karolinska

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nya Karolinska har nu hamnat på en hedrande trettondeplats bland världens dyraste byggnader . Sjukhuset har blivit ett slagträ i valrörelsen. Socialdemokraterna vill genom att sätta fokus på bygget ifrågasätta Moderaternas trovärdighet i hälso- och sjukvårdsfrågor. Tanken är att väljarna ska få en bild av att borgerliga politiker slösar bort skattepengar på dyra konsulter. Men man antyder också att det förekommer korruption - antingen riktig korruption eller vänskapskorruption. …

Läs mer!

Vet hut, UD!

Den hälsosamme ekonomisten

Utrikesdepartementets hantering av utredningen om Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd börjar lika sketchen med den norskblå papegojan .  "Nej, det finns inte utredning. Utredningen som inte finns är absolut inte inlåst i UD:s kassaskåp." Det är riktigt pinsamt. Tydligen har ett tiotal vittnen sett den icke existerande utredningen… Läs mer!

Den kinesiska länken

Den hälsosamme ekonomisten

Högre inflationssiffror i USA, men marknaderna skakade snabbt av sig oron för högre räntor. Kanske var skälet att Kina inte valt att minska ner på sitt innehav av amerikanska statspapper? Kina äger amerikanska statsobligationer för 1 000 miljarder dollar. Japan har också en ansenlig mängd. Skulle något av dessa länder dra ner på sina … Läs mer!

Risk för segregerad tandvård

Den hälsosamme ekonomisten

Skriver i dag i Dagens Samhälle om den rapport som jag skrivit för Privattandläkarna och som handlar om hur man skulle behöva förändra ersättningssystemen i barn- och ungdomstandvården för att undvika en uppdelning - där barn och unga med stora behov uteslutande blir Folktandvårdens ansvar. "I rapporten ' Framtidens tandvård för barn- … Läs mer!

Facebook blev elefanten i rummet

Den hälsosamme ekonomisten

Dagens lästips är tveklöst den här artikeln i Wired . Det är en lång artikel, men läs den gärna till slutet - ni kommer inte att ångra er. Det handlar om vad som händer när en enskild aktör får kontroll över informationsflödet och det slutar inte lyckligt - inte för monopolisten och inte för användarna. Man kan också se händelseförloppet … Läs mer!

Tuvalu försvann inte

Den hälsosamme ekonomisten

Minns ni Tuvalu , som var på väg att försvinna och som förekom som exempel på den globala uppvärmningens förfärande konsekvenser i Al Gores dokumentär "An inconvenient truth"? http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/2219001.stm https://www.theguardian.com/environment/2002/feb/16/weekendmagazine.globalwarming http://articles.… Läs mer!

Samma naturlagar gäller inte i VR

Den hälsosamme ekonomisten

Programmerade lite i VR i helgen och kunde då notera att samma lagar inte gäller för virtuella världar som för de fysiska. En sak är att man när man skapar ett objekt i VR fritt kan bestämma vilka naturlagar föremålet ska följa. Negativ gravitation? Inga problem, bara att ändra en parameter. I VR kan man flyga - antingen i virtuella plan eller … Läs mer!

Svårt för många att förstå varför privata aktörer kan vara effektivare

Den hälsosamme ekonomisten

Idévärlden - i dag med Andreas Bergh - är alltid ett intressant program. I dag handlade det om inkomstfördelning. Diskussionen kom också osökt in på frågan om vinst i välfärden. Min inställning i dessa frågor är antagligen nära nog identiska med Berghs. Men så har vi också suttit i samma korridor på Ekonomihögskolan i Lund och haft samma … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism