Magdalena Anderssons fond är den största bluffen

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 13 mars, 2017

Premiepensionerna diskuteras flitigt och fokus har satts på fonder som inte håller måttet och som i vissa fall agerat bedrägligt gentemot spararna. Dessa problem tas som intäkt för att se över eller avskaffa systemet helt. Att man bör se över systemet är självklart. Ett avskaffande skulle däremot inte få riktigt de effekter som politikerna påstår. Detta är de själva väl medvetna om och det är också därför som man gärna växlar till ett ofonderat system - det är ett enkelt sätt att höja skatten utan att tala om att det är det man gör.

Men hur ligger det egentligen till? Den allmänna pensionen består av två delar; inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är ett så kallat NC-system, där NC står för "notionally contributory". Det innebär att de intjänade pensionrätterna visserligen går direkt in i statens kassa, men att det samtidigt förs upp en skuld till den enskilde pensionären. Staten åtar sig att återbetala en summa som motsvarar beloppet plus en avkastning som motsvarar löneutvecklingen i samhället i stort. Pengarna förräntas alltså med det som kallas inkomstindex.

Den del som är fonderad och som förvaltas av fonder som spararna själva väljer uppgår till 13 procent av pensionsavgiften. Om avkastningen i premiepensionen och inkomstpensionen är lika hög kommer även pensionen en dag att bestå av 13 procent premiepension och 87 procent inkomstpension.

Så kommer det med all sannolikhet inte att bli. Staten betalar nämligen en lägre ränta till spararna än vad de allra sämsta fonderna i premiepensionssystemet gör. Inkomstpensionerna har sedan 1995 räknats upp med tre procent årligen medan premiepensionen ökat med 6,4 procent i värde. För att uppnå samma låg avkastning som staten erbjuder i inkomstpensionen skulle en privat fond behöva ta ut två procent i avgift, om man även tar hänsyn till effekten på kapitalet (ränta på ränta).

Det är en avgiftsnivå som är så hög att den skulle vara helt förbjuden i dagens PPM-system. Inga fonder tillåts ta ut mer än två procent och det finns ett rabattsystem som innebär att den effektiva avgiften i praktiken inte kan överstiga 0,8 procent. Vid en jämförelse med statens "fond" ser vi att avgiften som Magdalena Andersson tar ut av de blivande pensionärerna är 150 procent högre än vad någon privat fondförvaltare i PPM-systemet över huvud taget får ta ut.

Skillnaden är måhända att avgiften som staten tar ut går direkt in i statskassan och därför blir en återbäring till övriga skattebetalare. Men för de blivande pensionärerna är det givetvis en usel affär att ha pengarna hos staten.

Den som tar del av regeringens kritik mot PPM bör därför vara medveten om att det är staten själv som driver den största bluffonden. Skulle PPM föras över till inkomstpensionssystemet vore detta en extremt bra affär för staten och en extremt dålig affär för pensionsspararna. Magdalena Andersson skulle kunna tillgodoräkna sig ett ökat reformutrymme som motsvarar den överskjutande räntan på PPM-pengarna.

Det är osannolikt att regeringen verkligen skulle gå hela vägen - genom att integrera PPM i inkomstpensionssystemet. Men det är ändå intressant att räkna på vad ett sådant förslag skulle innebära. En större omläggning av systemet skulle dock kunna få till effekt att PPM-delen minskas till kanske två procent (från dagens 2,5). Bara en sådan marginell förändring ger utrymme för dolda skattehöjningar på 200 miljoner kronor årligen, då staten kan tillgodogöra sig avkastningen på placeringar i AP-fonderna. Att börja tala om att avveckla PPM eller att samla fonderna i en enda är att öppna Pandoras ask. Räkna med att Finansdepartementet kommer att hitta ett sätt att använda delar av pensionärernas pengar för att öka det så kallade reformutrymmet.

* Beräkningen baseras på att avsättningen till PPM uppgår till 2,5 procent av lönesumman, eller 40 miljarder kronor årligen. Om två procentenheter av avkastningen på dessa pengar tillfaller staten i stället för pensionärerna uppstår en dold skattehöjning på 800 miljoner kronor årligen. Skulle endast 0,5 procentenheter av lönesumman överföras till inkomstpensionen uppgår den dolda skattehöjningen till 160 miljoner kronor per år.

comments powered by Disqus

Vi skulle kunna ha Ikea i Sverige

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Ikea betraktas som något av det svenskaste av det svenska. Företagets filosofi är också att vara svenskt. Ikea sprider svenskhet i hela världen, nyligen öppnades ett Ikea i Hyderabad i Indien . Det är bara en sak - skatterättsligt ligger företaget inte i Sverige . Och hade det gjort det skulle Ikea kanske inte ha vuxit till det världsomspännande företag som det är i dag. Den utlösande faktor som gjorde att Ikea flyttade var givetvis de höga företagsskatterna på 1970-talet. …

Läs mer!

Axxonen går i konkurs

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Bostadsutvecklaren Axxonen har nu gått i konkurs . Antagligen är det den första i en lång rad konkurser för liknande företag. Man kan även tro att företag som driver köpcentra kommer att få det tufft framöver, på grund av såväl övergången till e-handel som stigande räntor. De ekonomiska prognoserna tar dock ingen hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden. Den reduceras till "en risk" som är svår att kvantifiera i prognoser över framtiden. Det är något väldigt märkligt med de här …

Läs mer!

Låt förnuftet styra skolpolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Tvåhundratusen elever står i kö till Internationella Engelska Skolan (IES). Detta anser regeringen är ett problem, och vill därför förbjuda etableringen av nya friskolor. Men man vill uppenbarligen inte tvinga IES att lägga ner, vilket hade varit logiskt då skillnaden i resultat mellan genomsnittliga kommunala skolor och IES är betydande. Genom … Läs mer!

Ekonomin är som en bil utan bromsar

Den hälsosamme ekonomisten

Vi kan vara helt säkra på att det år 2021 inte kommer att se ut exakt som i Magdalena Anderssons prognos. Men vad är mest sannolikt? Ekonomiska nyckeltal fördelar sig över tid som alla andra stokastiska variabler - enligt någon approximativt normalfördelad fördelning. Samtidigt är variablerna korrelerade. Vissa kombinationer av ekonomiska … Läs mer!

Lägg ner FN:s råd för mänskliga rättigheter

Den hälsosamme ekonomisten

Mycket som Donald Trump gör är mindre bra. Ta handelskriget som nu blossat upp. Men att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter bör applåderas av alla demokrativänner. Det är ett råd som bildades 2006 och som USA anslöt sig till 2009.  Rådet har medlemmar som  Saudiarabien , Kina , Egypten , Kuba och Irak . Det känns en aning … Läs mer!

Den slutliga kampen mellan upphovsrätt och yttrandefrihet

Den hälsosamme ekonomisten

Det blir allt tydligare att det föreligger en grundläggande konflikt mellan upphovsrätt och yttrandefrihet. När AI klarar av att mixa om kunskap och skapa helt nya produkter kommer upphovsrätten i praktiken att antingen helt försvinna eller också förhindra allt nyskapande. I en värld där datorer fungerar likt mänskliga hjärnor - och allt kan mixas … Läs mer!

Ingen politiker vill diskutera den kommande krisen

Den hälsosamme ekonomisten

I maj 2018 var sysselsättningsgraden 68,5 procent. Det är en hög siffra, även om många kan bli förvirrade av att sysselsättningsgraden tidigare mättes för ålderskategorin 20-64. Skulle man mäta på samma sätt i dag ligger sysselsättningen på närmare 83 procent. Räknar vi bort de utrikes födda ligger sysselsättningsgraden sannolikt över 90 procent. … Läs mer!

Sverigedemokraternas krav på omröstning har stöd bland SD-väljare

Den hälsosamme ekonomisten

Jimmy Åkesson pläderar i en DI-intervju att Sverige ska lämna EU. Den som till äventyrs trodde att Sverigedemokraterna skulle gå att uppfostra och inlemma i det svenska etablissemanget kan ha räknat fel. Samtidigt är det ett vågspel - genom att plädera för ett utträde mobiliserar partiet helt andra krafter på motståndarsidan. Förmodlig… Läs mer!

Sverigedemokraterna vill bli arbetarklassens beskyddare

Den hälsosamme ekonomisten

Lyssnade till Stefan Löfvens tal under Järvaveckan . Jag tycker det är ett starkt tal han levererar, med ett försök att knyta samman frågan om etniskt betingat utanförskap med klassbaserat utanförskap. Om socialdemokraterna ska kunna gå framåt krävs att partiet lyckas etablera en konflikt där personer med utrikes bakgrund och arbetare står på … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.