Magdalena Anderssons fond är den största bluffen

Den hälsosamme ekonomisten, måndag 13 mars, 2017
Bild: 2017-03/premie.png

Premiepensionerna diskuteras flitigt och fokus har satts på fonder som inte håller måttet och som i vissa fall agerat bedrägligt gentemot spararna. Dessa problem tas som intäkt för att se över eller avskaffa systemet helt. Att man bör se över systemet är självklart. Ett avskaffande skulle däremot inte få riktigt de effekter som politikerna påstår. Detta är de själva väl medvetna om och det är också därför som man gärna växlar till ett ofonderat system - det är ett enkelt sätt att höja skatten utan att tala om att det är det man gör.

Men hur ligger det egentligen till? Den allmänna pensionen består av två delar; inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är ett så kallat NC-system, där NC står för "notionally contributory". Det innebär att de intjänade pensionrätterna visserligen går direkt in i statens kassa, men att det samtidigt förs upp en skuld till den enskilde pensionären. Staten åtar sig att återbetala en summa som motsvarar beloppet plus en avkastning som motsvarar löneutvecklingen i samhället i stort. Pengarna förräntas alltså med det som kallas inkomstindex.

Den del som är fonderad och som förvaltas av fonder som spararna själva väljer uppgår till 13 procent av pensionsavgiften. Om avkastningen i premiepensionen och inkomstpensionen är lika hög kommer även pensionen en dag att bestå av 13 procent premiepension och 87 procent inkomstpension.

Så kommer det med all sannolikhet inte att bli. Staten betalar nämligen en lägre ränta till spararna än vad de allra sämsta fonderna i premiepensionssystemet gör. Inkomstpensionerna har sedan 1995 räknats upp med tre procent årligen medan premiepensionen ökat med 6,4 procent i värde. För att uppnå samma låg avkastning som staten erbjuder i inkomstpensionen skulle en privat fond behöva ta ut två procent i avgift, om man även tar hänsyn till effekten på kapitalet (ränta på ränta).

Det är en avgiftsnivå som är så hög att den skulle vara helt förbjuden i dagens PPM-system. Inga fonder tillåts ta ut mer än två procent och det finns ett rabattsystem som innebär att den effektiva avgiften i praktiken inte kan överstiga 0,8 procent. Vid en jämförelse med statens "fond" ser vi att avgiften som Magdalena Andersson tar ut av de blivande pensionärerna är 150 procent högre än vad någon privat fondförvaltare i PPM-systemet över huvud taget får ta ut.

Skillnaden är måhända att avgiften som staten tar ut går direkt in i statskassan och därför blir en återbäring till övriga skattebetalare. Men för de blivande pensionärerna är det givetvis en usel affär att ha pengarna hos staten.

Den som tar del av regeringens kritik mot PPM bör därför vara medveten om att det är staten själv som driver den största bluffonden. Skulle PPM föras över till inkomstpensionssystemet vore detta en extremt bra affär för staten och en extremt dålig affär för pensionsspararna. Magdalena Andersson skulle kunna tillgodoräkna sig ett ökat reformutrymme som motsvarar den överskjutande räntan på PPM-pengarna.

Det är osannolikt att regeringen verkligen skulle gå hela vägen - genom att integrera PPM i inkomstpensionssystemet. Men det är ändå intressant att räkna på vad ett sådant förslag skulle innebära. En större omläggning av systemet skulle dock kunna få till effekt att PPM-delen minskas till kanske två procent (från dagens 2,5). Bara en sådan marginell förändring ger utrymme för dolda skattehöjningar på 200 miljoner kronor årligen, då staten kan tillgodogöra sig avkastningen på placeringar i AP-fonderna. Att börja tala om att avveckla PPM eller att samla fonderna i en enda är att öppna Pandoras ask. Räkna med att Finansdepartementet kommer att hitta ett sätt att använda delar av pensionärernas pengar för att öka det så kallade reformutrymmet.

* Beräkningen baseras på att avsättningen till PPM uppgår till 2,5 procent av lönesumman, eller 40 miljarder kronor årligen. Om två procentenheter av avkastningen på dessa pengar tillfaller staten i stället för pensionärerna uppstår en dold skattehöjning på 800 miljoner kronor årligen. Skulle endast 0,5 procentenheter av lönesumman överföras till inkomstpensionen uppgår den dolda skattehöjningen till 160 miljoner kronor per år.

comments powered by Disqus
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
I den nationalekonomiska teorin kan man i analytiskt avseende behandla människor på olika sätt. Å ena sidan kan man betrakta dem som subjekt som agerar givet vissa ekonomiska incitament, å andra … Läs mer!

Med C9 kan man läsa datakunskap på Harvard

Den hälsosamme ekonomisten
Som vanligt på helgen kör jag igång C9. Vet inte hur många som använder detta verktyg för att skriva program, men jag börjar alltid där. C9, som finns på adressen www.c9.io är en molntjänst som gör … Läs mer!

Snart lanserar Avanza bolån

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Avanza står i begrepp att lansera bolån . Räntan ska bli 1,29 procent för tre månader, vilket får sägas vara konkurrenskraftigt. Tror konkurrensen på bolånemarknaden kommer att intensifieras betydligt de kommande åren. Man ska inte utesluta att bankerna med tiden förlorar hela den här marknaden, eftersom de inte kan hålla lika … Läs mer!

Varför Apple Music låter bättre

Den hälsosamme ekonomisten
En artikel om ljudkvaliteten för några olika streamningtjänster fick mig att göra lite research. Chad Woodford hade lyssnat på tre olika stremingtjänster; Tidal , Spotify och Apple Music . Även om man ska ta alla slutsatser om ljud med en smula salt skulle det kunna ligga något i hans något märkliga slutsats - att Apple Music är den tjänst … Läs mer!

Myten om den säkra investeringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering. Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i … Läs mer!
Ett stort knippe ris till oppositionspartierna som mer eller mindre har tagit avstånd från Finansinspektionens amorteringskrav. Sverige har utmärkt sig för att vara ett land där de politiska partierna tar ansvar. I det läge som råder är det absolut nödvändigt att bromsa utvecklingen av bostadspriserna och att förhindra att ytterligare hushåll … Läs mer!

Slutet för Mugabe

Den hälsosamme ekonomisten
Ser ut som om vi bevittnar slutet för Robert Mugabe . Det hade Ingvar Carlsson inte kunnat tro när han gick där på flygplatsen - hand i hand med envåldshärskaren. Bilden kan man bland annat se här .  Möjligen var det svårt att vid den tiden förutse vilket elände Mugabe skulle lyckas åstadkomma. Socialdemokratiska politiker har dock haft … Läs mer!

Pedagogiskt av FI

Den hälsosamme ekonomisten
Har lyssnat på Finansinspektionens presskonferens om de skärpta amorteringskravet. Erik Thedéen tar effektivt död på argumentet att ett skärpt krav skulle missgynna ungdomar och låginkomsttagare som försöker ta sig in på bostadsmarknaden. Skälet till att det inte förhåller sig på det sättet är att det som begränsar dessa gruppers möjlighet att … Läs mer!
I morgon väntas Finansinspektionen besluta om att införa ett amorteringskrav för dem som lånar mer än 450 procent av sin årsinkomst. Så låt oss en gång för alla slå fast följande - ingen person med förnuftet i behåll lånar mer än 450 procent av sin årsinkomst. Även efter att kravet har införts kommer man dock att kunna göra det, men då måste man … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism