Arbetsförmedlingen det stora hindret för att få ett arbete

Den hälsosamme ekonomisten, Wednesday 11 September, 2019
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Sitter med några marginaleffektsberäkningar framför mig och det slår mig att sådana här beräkningar görs utifrån helt fel premisser. För det första är det sällan någon som blir erbjuden ett bra jobb på den reguljära arbetsmarknaden tackar nej - det är inte där skon klämmer. Problemet är att så många av olika skäl inte är anställningsbara och att arbetsgivarna inte har något alternativ till att åta sig ett omfattande arbetsgivaransvar, utan att veta om förhållandet kommer att fungera.

De flesta arbetslösa kan arbeta i Gig-ekonomin - exempelvis med att köra ut pizzor via Uber Eats. Det är givetvis inte så välbetalt alla gånger, men alternativet är i regel att konstruera ett arbete - det kostar pengar i både handledning och stöd och ger i regel ett negativt förädlingsvärde. Den konstruerade sysselsättningen förstör i praktiken resurser, medan Gig-ekonomin tillför resurser. Så varför låter vi då inte Gig-ekonomin ta över - i stället för att skapa hundratusentals konstruerade jobb med negativt förädlingsvärde?

Som jag ser det är det två fördomar som står i vägen. Den första är att alla kan och bör försörja sig själva.

Detta kommer nämligen aldrig att hända. Vi är överens om att människor bör försörja sig själva och för att låtsas som att de gör det skapar vi arbeten som förstör resurser i stället för att skapa mervärde. Sanningen är att de i så fall inte försörjer sig själva. Om man måste använda 500 000 kronor för att skapa ett jobb där den anställde får 250 000 kronor före skatt har man förstört resurser. Det går inte att komma ifrån hur man än räknar.

Den andra fördomen är att dessa "jobb" är bra för den enskilde. Det finns inte så mycket som talar för att så är fallet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ger rent generellt inte större anställningsbarhet - snarare tycks åtgärderna ofta vara ett hinder för anställning.

De två fördomarna har lett till att vi konstruerat ett regelverk som bygger på dikotomin anställd/icke-anställd. Antingen jobbar man 40 timmar i veckan, åtminstone på papperet, eller också är man arbetslös 40 timmar i veckan. Det är svårt att välja en medelväg. Problemet är att det inte går att göra någonting alls utan att bli av med ersättningen från Arbetsförmedlingen eller behöva veckla in sig i byråkrati, krångel och misstro från myndigheterna. Inte konstigt att många arbetar svart.

Men det skulle inte behöva vara så. Gigekonomin hyvlar ner trösklarna på arbetsmarknaden så att man inte med säkerhet längre kan säga när någon har ett arbete. Anställd, arbetslös eller entreprenör - gränserna suddas ut. Omänskliga arbetsvillkor, låg pension, otrygghet - brukar svaret vara. Ja, som för vilken framgångsrik IT-entreprenör som helst. Var det svensk arbetsrätt som skapade förutsättningarna för Minecraft och Markus Perssons framgångar? Knappast. 

De flesta som står utanför arbetsmarknaden har relativt låga inkomster, ofta föga mer än vad kommunernas ekonomiska bistånd erbjuder. Så hur skulle det vara om man gjorde om arbetslöshetsersättningen till ett bidrag som man får ut om man inte har arbetsinkomst. Notera skillnaden. I dag är arbetslöshetsersättningen ett bidrag som man får ut om man inte har ett arbete. Men i och med att arbetsgivare numera redovisar löneutbetalningar på månadsbasis vore det enkelt att betala ut en grundersättning på 9 000 kronor i månaden om en individ inte har arbetsinkomster.

Om vederbörande laddar ner en app och jobbar som cykelbud för Uber redovisas inkomsterna automatiskt till Skatteverket och arbetslöshetsersättningen korrigeras då med ett belopp som motsvarar hälften av cykelbudsinkomsterna före skatt. Om man jobbar för Uber och tjänar 8 000 kronor i månaden får man alltså 8 000 från Uber och 5 000 kronor från A-kassan. Tjänar man 18 000 kronor under en månad blir arbetslöshetsersättningen noll kronor och man lever enbart på arbetsinkomsterna.

Blir det då extremt stora utbetalningar till personer som idag inte har ersättning från arbetslöshetsersättningen, men som heller inte arbetar? Statiska beräkningar visar att nettokostnaden när man tar hänsyn till att andra bidrag försvinner är 50 miljarder eller en procent av BNP för att göra arbetslöshetsersättningen generell. Vi antar då att systemet ersätter dagens ersättningsmodell. Samtidigt försvinner de arbetsmarknadspolitiska insatserna, som i dag kostar stora pengar. Detsamma gäller en hel del av byråkratin kring försörjningsstödet.

Jag inser att det för många tar emot att betala ut pengar till människor som inte arbetar. Men det är inte helt ovanligt att vi gör det i dag. Vi har barnbidrag, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och vi lägger som nämnts många miljarder på att skapa arbeten som ger ett negativt förädlingsvärde. Om vi nu har bestämt oss för att lägga ett golv för lägsta levnadsstandard så tycker jag vi bör göra det på enklast möjliga sätt.

Kontantbidrag är underskattade som välfärdspolitisk insats och tvångsarbete är överskattat. En byråkrati kan aldrig uppfostra folket till att bli goda medborgare. Byråkraterna kommer alltid att vara för få och medborgarna som behöver ekonomiskt stöd för många och för listiga. Oavsett vilka snillrika system som myndigheterna konstruerar faller allt på att det kostar för mycket att uppfostra folket och på att behoven hos de arbetslösa ser så olika ut.

Gigekonomin kan bli vägen till försörjning, men det kräver att vi lägger om trygghetssystemen så att de inte missgynnar den som väljer gig eller delningsekonomin som väg till arbetsmarknaden. Som det är i dag är Arbetsförmedlingen det stora hindret för att personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få ett jobb. Lägger vi ner Arbetsförmedlingen och bygger om trygghetssystemen tror jag vi kan uppnå betydligt bättre resultat.

Den stora gåtan med Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Allt eftersom Covid-19 sprider sig över världen blir underlaget för att göra prognoser bättre. Samtidigt tycks statistiken bli allt mer obegriplig. Den största gåtan tycker jag är den långsamma, men ändå exponentiella, spridningen i länder som  Indien och Sydafrika . Ser vi till parametrarna som beräknats så långt tycks det som om intervallet från det att en individ smittar en annan är kort - ungefär fem dagar. Det talar för att viruset antingen kommer att sprida sig fort - eller inte …

Läs mer!

Räddningspaketet för euron har inget med Covid-19 att göra

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

EU diskuterar som bäst ett förslag om att föra över gemensamma resurser till de länder i unionen som har svagast ekonomi. Officiellt sägs att det handlar om ett räddningspaket för de länder som drabbats hårdast av virusepidemin. Men då är det en aning märkligt att det land som drabbats hårdast - för övrigt det land som har den största befolkningstätheten - enligt planen ska vara nettobidragsgivare . Sanningen är förstås att det inte handlar om Covid-19 alls, utan om euron. Om EU inte …

Läs mer!

Jönköping och Västra Götaland hårdast drabbade av Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

I hela världen har myndigheterna allt mer övergått till att bekämpa Covid-19 på regional basis. Även Sverige publicerar nu statistik på kommunnivå och USA redovisar ofta på postnummernivå.  Det är en följd av att viruset betraktas som en klustersmitta - en farsot som sprids i nätverk av bekanta och familjer.  Det finns förstås … Läs mer!

Infrastruktur och plattformar

Den hälsosamme ekonomisten

Vad är infrastruktur och vad är plattformar? Diskussionen om demokratin är förvirrad. Är Sveriges Television infrastruktur eller en aktör bland många? Är Facebook infrastruktur, eller bara ett privat företag? Är Internet som sådant infrastruktur, eller bara en samling fibrer som ägs av privata företag? Det är inte helt självklart var … Läs mer!

Indien och Covid-19

Den hälsosamme ekonomisten

En av de stora gåtorna när det gäller Covid-19 är den snabba spridningen i exempelvis Italien och New York och den mycket långsamma spridningen i länder som Indonesien och Indien . Ändå tycks viruset faktiskt sprida sig exponentiellt i Indien . Den första juni var antalet döda sett över en sjudagarsperiod 200 personer. En månad … Läs mer!

Miljöpartiets utträde löser många problem

Den hälsosamme ekonomisten

Ska erkänna att det finns delar av Miljöpartiets politik som jag uppskattar. Principen om att sätta cyklar först i städerna är kanon om man som jag har en elcykel. Annars har det mest uppstått problem. Flera punktskatter som partiet drivit igenom har sannolikt negativ inverkan på både miljön och ekonomin. Åtgärderna för att minska koldioxid… Läs mer!

Apartheid återinförs via identitetspolitiken

Den hälsosamme ekonomisten

Apartheidsystemet i Sydafrika delade in människor efter ras. Nu är detta historia, men det håller på att återuppstå - denna gång är det minoriteterna själva som vill skydda sin särart genom att förbjuda kulturell appropriering. Var det något som nämnde ordet "rasblandning"? Läser att TV-serien Simpsons slutar låta vita skådespelare göra … Läs mer!

Masker diskuteras för att stoppa smittan i USA

Den hälsosamme ekonomisten

Läser att masker lyfts fram som den snabbaste och kanske enda genomförbara metoden för att stoppa spridningen av Covid-19 i USA . I den mån myndigheterna kan göra något är det att införa maskkrav i vissa serviceyrken och i kollektivtrafiken. De stora socioekonomiska skilllnaderna i risken att bli smittad kan antagligen kopplas till skillnader i … Läs mer!

Social distansering fungerar

Den hälsosamme ekonomisten

Svårt att tolka den snabba ökningen av Covid-19 i USA på något annat sätt än att spridningen faktiskt dämpades under den tid som delstaterna vidtog omfattande åtgärder för att begränsa spridningen. Viruset har med andra ord potential att sprida sig även utanför de mest tätbefolkade delarna av USA - men det krävs att delstaterna släpper restrikti… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck.

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Niclas Berggren Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Creative Commons-licens
Den hälsosamme ekonomisten av Mattias Lundbäck är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Based on a work at https://www.ekonomism.us.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism