Alla kostnader är inte lika

Den hälsosamme ekonomisten, fredag 5 maj, 2017
Bild: 2017-05/imgp2117.jpg

Insåg när jag skrev det förra inlägget om dagis och barnbidrag att det finns vissa nationalekonomiska kunskaper som nästan helt fallit i glömska bland politikerna. Till dessa hör begreppet "samhällsekonomisk kostnad".

Samhällsekonomisk kostnad definieras som samhällets kostnad för att tillhandahålla något till en viss individ i samhället. Att en viss utgiftspost i statsbudgeten uppgår till 10 000 kronor betyder inte nödvändigtvis att den samhällsekonomiska kostnaden är lika stor.

Låt oss ta ett exempel. Antag att staten beskattar mig med 10 000 kronor för att sedan omedelbart ge tillbaka dessa 10 000 kronorna. Hur stor är den samhällsekonomiska kostnaden för denna transaktion?

Tja, först säger ni kanske "10 000 kronor"? Men sedan inser ni att min uppoffring knappast kan vara så stor då jag faktiskt har fått tillbaka pengarna. Jag har det precis lika bra som jag hade innan.

Det korrekta svaret på frågan är att den samhällsekonomiska kostnaden bara är kostnaden för att administrera dessa två överföringar. Samhället i sin helhet har använt resurser för att göra en onödig överföring och dessa resurser uppgår kanske till någon hundralapp. Den samhällsekonomiska kostnaden för att ta ifrån mig 10 000 kronor och sedan lämna tillbaka pengarna igen är alltså hundra kronor.

Nu ska vi göra det mer komplicerat. Vi antar att staten tar ifrån mig 10 000 kronor och ger pengarna till min fattige granne. Hur stor är då den samhällsekonomiska kostnaden? Rent samhällsekonomiskt spelar det inte någon roll om jag eller min granne äger pengarna, så man blir frestad att ge samma svar som i det första exemplet - alltså hundra kronor.

Problemet är att vetskapen om att staten kan komma att ta ifrån mig pengarna som jag tjänat ihop på eget arbete kan få mig att bli mindre benägen att arbeta. Och när jag väljer att arbeta färre timmar än jag egentligen skulle vilja förlorar samhället resurser.

Det finns ett mått på hur stor den här förlusten är och måttet kallas "marginal social cost of public funds". Om marginal social cost of public funds är 0,3 innebär det att samhället förlorar trettio öre på varje krona som den tvångsvis överför från mig till min granne.

Så tänker vi oss ett tredje exempel. Det är att staten tvingar mig att arbeta med att plantera växter i min grannes balkonglådor. Hur stor är den samhällsekonomiska kostnaden för detta?

Svaret är att den samhällsekonomiska kostnaden uppgår till skillnaden mellan min grannes värdering av att få växter i balkonglådorna och värdet av min tid. Om jag egentligen skulle ha arbetat för min arbetsgivare värderas den förlusten till vad arbetsgivaren är beredd att betala för en timme av min arbetstid - alltså i runda tal bruttolönen inklusive sociala avgifter.

I statens budget ser alla kostnader lika stora ut. Men så är det inte i verkligheten. Låt mig ta tre exempel:

1) Barnbidrag

2) Arbetslöshetsersättning

3) Kommunal barnomsorg

I fallet med barnbidrag är förlorarna skattebetalarna och vinnarna barnfamiljerna. Nettokostnaden för att genomföra överföringen är ungefär lika med marginal social cost of public funds, eller 0,3. Kostnaden för 10 000 kronor i barnbidrag är alltså 3 000 kronor.

När det gäller arbetslöshetsersättningen blir det mer komplicerat. Då måste vi också ta hänsyn till att konsekvensen av att bidraget betalas ut kan bli att personen som tar emot bidraget väljer att inte jobba. Om vi för enkelhetens skull antar att så är fallet och att ersättningsgraden är 60 procent blir kostnaden för att betala ut 10 000 kronor 1,36*10 000/0,6+0,3*10 000=25 700 kronor. Då har vi räknat med att värdet av personens insatser på arbetsmarknaden om hen inte hade fått bidraget skulle ha motsvarat personens bruttolön samt sociala avgifter.

Slutligen, i fallet med kommunal barnomsorg motsvarar den samhällsekonomiska kostnaden värdet av den arbetskraft som måste användas för att producera omsorgen samt kostnaden för beskattningen, alltså 13 000 kronor. Sedan får konsumenten av barnomsorgen en nytta, som dock inte nödvändigtvis motsvarar kostnaden för produktionen.

Vad vi ser är en systematik där utgifter som inte påverkar människors beteende eller styr deras konsumtionsval också är de mest kostnadseffektiva. Ändå tycks politikerna ha en förkärlek att välja att lägga pengar på bidrag som styr beteendet eller valet av konsumtion.

Det ligger i politikens natur att styra människor till att göra saker som de själva inte vill göra - det kallas paternalism. Att tvinga människor göra saker som de själva inte vill göra är samhällsekonomiskt kostsamt och skadar ekonomin, eftersom politikerna inte gärna kan veta vilka beslut som är bäst för enskilda.

Skattetrycket är inte ett särskilt bra mått på de politiska ingreppens skadlighet, eftersom vissa utgifter är avsevärt skadligare än andra. Att betala ut 10 000 i barnbidrag har lika stora skadliga effekter som att betala ut 1 000 kronor i arbetslöshetsunderstöd. Skattetrycket är därför ett väldigt dåligt mått på graden av planekonomi i ett samhälle.

Använder man generella bidrag, som barnbidrag, går det att ha ett ganska högt skattetryck utan att ekonomin tar skada. Använder man bidrag som påverkar arbetsutbudet negativt kan det räcka med ett skattetryck på 20 procent för att vi ska få allvarliga problem. Det som är intressant är de samlade skadorna som skatter och bidrag orsakar.

Personligen är jag övertygad om att vi bör inleda reformarbetet med att hitta reformer där alla parter vinner på en övergång från specifika till generella system. Mer av vouchersystem och mer av generella bidrag som basinkomst och barnbidrag. Mindre av riktade bidrag, som arbetslöshetsersättning, föräldrapenning och kommunal barnomsorg.

Tänker man i termer av att minimera den samhällsekonomiska skadan som orsakas av politiska ingrepp i ekonomin kan man komma väldigt långt i liberal riktning utan att göra välfärdsstaten sämre. Tänk inte så mycket på vad en åtgärd kostar i statens budget, tänk mer på vilken den faktiska samhällsekonomiska kostnaden är.

comments powered by Disqus
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
I den nationalekonomiska teorin kan man i analytiskt avseende behandla människor på olika sätt. Å ena sidan kan man betrakta dem som subjekt som agerar givet vissa ekonomiska incitament, å andra … Läs mer!

Med C9 kan man läsa datakunskap på Harvard

Den hälsosamme ekonomisten
Som vanligt på helgen kör jag igång C9. Vet inte hur många som använder detta verktyg för att skriva program, men jag börjar alltid där. C9, som finns på adressen www.c9.io är en molntjänst som gör … Läs mer!

Snart lanserar Avanza bolån

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Avanza står i begrepp att lansera bolån . Räntan ska bli 1,29 procent för tre månader, vilket får sägas vara konkurrenskraftigt. Tror konkurrensen på bolånemarknaden kommer att intensifieras betydligt de kommande åren. Man ska inte utesluta att bankerna med tiden förlorar hela den här marknaden, eftersom de inte kan hålla lika … Läs mer!

Varför Apple Music låter bättre

Den hälsosamme ekonomisten
En artikel om ljudkvaliteten för några olika streamningtjänster fick mig att göra lite research. Chad Woodford hade lyssnat på tre olika stremingtjänster; Tidal , Spotify och Apple Music . Även om man ska ta alla slutsatser om ljud med en smula salt skulle det kunna ligga något i hans något märkliga slutsats - att Apple Music är den tjänst … Läs mer!

Myten om den säkra investeringen

Den hälsosamme ekonomisten
Bostadsmarknaden omgärdas av många myter. Den största myten är att priserna för bostäder alltid kommer att stiga. Vem har inte hört bekanta tala om att en bostadsrätt i Stockholm är en säker investering. Sanningen är att bostäder, precis som andra varor och tjänster, över tid sjunker i pris. Kanske inte i nominella termer, men åtminstone i … Läs mer!
Ett stort knippe ris till oppositionspartierna som mer eller mindre har tagit avstånd från Finansinspektionens amorteringskrav. Sverige har utmärkt sig för att vara ett land där de politiska partierna tar ansvar. I det läge som råder är det absolut nödvändigt att bromsa utvecklingen av bostadspriserna och att förhindra att ytterligare hushåll … Läs mer!

Slutet för Mugabe

Den hälsosamme ekonomisten
Ser ut som om vi bevittnar slutet för Robert Mugabe . Det hade Ingvar Carlsson inte kunnat tro när han gick där på flygplatsen - hand i hand med envåldshärskaren. Bilden kan man bland annat se här .  Möjligen var det svårt att vid den tiden förutse vilket elände Mugabe skulle lyckas åstadkomma. Socialdemokratiska politiker har dock haft … Läs mer!

Pedagogiskt av FI

Den hälsosamme ekonomisten
Har lyssnat på Finansinspektionens presskonferens om de skärpta amorteringskravet. Erik Thedéen tar effektivt död på argumentet att ett skärpt krav skulle missgynna ungdomar och låginkomsttagare som försöker ta sig in på bostadsmarknaden. Skälet till att det inte förhåller sig på det sättet är att det som begränsar dessa gruppers möjlighet att … Läs mer!
I morgon väntas Finansinspektionen besluta om att införa ett amorteringskrav för dem som lånar mer än 450 procent av sin årsinkomst. Så låt oss en gång för alla slå fast följande - ingen person med förnuftet i behåll lånar mer än 450 procent av sin årsinkomst. Även efter att kravet har införts kommer man dock att kunna göra det, men då måste man … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism