Nu tillåts förtidspensionärer arbeta

Den hälsosamme ekonomisten, lördag 12 januari, 2008
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Under en lång rad av år förtidspensionerades i snitt 140 personer om dagen. I dag är det fler än 500000 människor som har beviljats förtidspension och alltjämt pensioneras fler än 50000 personer om året. Ungefär lika många lämnar dock förtidspensionen för att i stället gå i ålderspension.

I grunden är det här ett problem som har att göra med de höga kraven i arbetslivet. Många människor har inte förmågan att leva upp till dessa krav. Arbetsgivarna vill kanske inte betala full lön för en person som av olika skäl inte kan utföra en full arbetsinsats.

Det finns då två vägar att gå för att åtgärda problemet.

För det första kan man stärka individerna genom utbildning, rehabilitering och kompetenshöjande åtgärder. För det andra kan man acceptera en ökad lönespridning och ökade inkomstklyftor.

Om man inte vill gå den senare vägen krävs ganska omfattande insatser för att stärka individernas kompetens och förmåga. Men för att förbättra en individs möjlighet att komma in på arbetsmarknaden krävs i regel i sista hand också att individen i fråga faktiskt får möjlighet att arbeta.

Det är här som den tidigare politiken gick fel. De människor som av olika skäl, ofta tillfälliga, slogs ut från arbetsmarknaden fick aldrig en chans till återinträde. Den lön vid vilken arbetsgivarna hade varit villiga att återanställa personerna var alltid lite för hög för att någon anställning skulle komma till stånd.

Nu har vi nystartsjobb och nyfriskjobb som gör det möjligt för tidigare långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna att återinträda på arbetsmarknaden. Detta åtgärdar problemet i relation till arbetsgivaren. Men fortfarande återstår problem på individsidan.

Att ta steget från förtidspension till arbete kräver i regel att man är ganska säker på att lyckas komma tillbaka. Men det är ytterst få personer som varit borta från arbetslivet i tre år eller mer som med någon form av säkerhet kan säga att han eller hon kommer att lyckas.

I dag finns visserligen begränsade möjligheter att pröva på arbete, men alltid med det underliggande hotet om att arbetsförmågan kommer att omprövas och förtidspensionen eventuellt dras in. Även om lagen till sin formulering anger att Försäkringskassan ska bortse från den arbetsförmåga som personen uppvisar under arbetsförsöket, så litar förmodligen individen inte alltid helt på detta.

Därför krävs betydligt mer kraftfulla åtgärder för att ge människor möjlighet att ta steget från utanförskap till arbete. För det första måste man se till att de personer som har beviljats förtidspension är fullständigt trygga i att alltid kunna få tillbaka sin grundtrygghet. För det andra måste det finnas starka ekonomiska incitament att pröva på ett arbete. Det är här som regeringens nya förslag om steglös avräkning kommer in:Förtidspensionärer ska kunna tjäna mer

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson säger i intervjun med DN att personer som har beviljats icke-tidsbegränsad sjukersättning före augusti 2007 ska kunna tjäna 3000-4000 kronor i månaden utan att sjukersättningen påverkas. Om man tjänar över denna nivå ska sjukersättningen räknas av steglöst. Tanken är dock att alla ska få behålla minst 20-30 procent av sin bruttoinkomst över fribeloppsnivån, när hänsyn tas till skatt och avtrappning.

Modellen påminner en aning om tanken med negativ inkomstskatt och de försök som gjordes i USA under 70-talet, men med några mycket viktiga skillnader.

1) Endast personer som står utanför arbetsmarknaden och har en mycket låg sannolikhet att återkomma till denna omfattas av förslaget.
2) Gruppen som omfattas av förslaget är avgränsad och kan inte utvidgas, utan att det fattas ett aktivt regeringsbeslut om att göra detta.

Nobelpristagaren George Akerlof pekade i en vetenskaplig artikel från 1978 (Akerlof G A, 1978, The economics of ”tagging” as applied to the optimal tax, welfare programs, and manpower planning, The American Economic Review, Vol 68, No 1) på att man genom att avgränsa gruppen som omfattas av steglös avräkning skulle kunna undvika de negativa effekter som observerades i försöken med negativ inkomstskatt under 70-talet.

Genom att rikta den steglösa avtrappningen till personer som står långt från arbetsmarknaden och bibehålla det traditionella trygghetssystemet för personer som står nära arbetsmarknaden kan de positiva effekterna av steglös avtrappning uppnås, utan att det finns risk för att personer som redan har en fot inne på arbetsmarknaden arbetar mindre än tidigare.

Akerlofs tankar har sedermera inspirerat politiker i flera länder. I bland annat Kanada och Tyskland har en riktad steglös avtrappning prövats med positiva resultat (Hamesmesh D S, 2000, Reforming The Financial Incentives of The Welfare State, IZA diskussion paper 172).

I ett stort försök i Kanada med över 10000 deltagare kunde man visa att arbetsutbudet steg med 13 procent i den grupp som fick ta del av steglös avräkning. I Tyskland implementeras steglös avräkning inom kort för egna företagare i hela landet.

I båda de här fallen har det dock handlat om grupper som står betydligt närmare arbetsmarknaden än den grupp som kommer att omfattas av den steglösa avtrappningen i Sverige. Endast en procent av dem som beviljats förtidspension återvänder till arbetsmarknaden. Det gör att gruppen med förtidspension egentligen är betydligt lämpligare än de grupper som har omfattats av försöken i Tyskland och Kanada. Därför är också de ekonomiska drivkrafter som finns inbyggda i regeringens förslag betydligt starkare än i försöken i Kanada och Tyskland.

Vi har alltså den sällsynta möjligheten att kunna lägga fram ett förslag som med stor säkerhet enbart kommer att innebära fördelar för alla inblandade parter; individerna får möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden, staten får ökade skatteinkomster och socialförsäkringssystemet får minskade utgifter.

Det återstår att se hur förslaget tas emot av allmänheten. Några kommer säkert att tycka att man måste välja mellan att leva på bidrag och att arbeta. ”Det går inte att både arbeta och leva på sjukersättning.” Men då har de missat något ganska grundläggande. Människor väljer inte att leva på bidrag; de drabbas av bidrag därför att samhället inte ställer upp med stöd och hjälp i tid. Nu har vi en unik möjlighet att skapa en väg tillbaka.

submit to reddit

Kommer V att lägga ner sina röster?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Nu övergår uppdraget att bilda regering till Stefan Löfven . Därför blir det intressant att se om han skulle kunna få stöd för en regering bestående av S+C+L+MP. Till att börja med ser vi att en sådan regering samlar 167 mandat. Vi kan inte räkna med att Moderaterna och Kristdemokraterna stödjer en regering där Stefan Löfven är statsminister. Även en mittenregering behöver alltså passivt stöd av Vänsterpartiet . Det är sannolikt att V väljer att stödja en regering med Stefan Löfven som …

Läs mer!

Hur tänker L och C?

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg

Många i det borgerliga lägret - speciellt de personer som innan valet förespråkade att en borgerlig regering skulle ta stöd av Sverigedemokraterna - har svårt att förstå varför Annie Lööf och Jan Björklund inte kan stödja en minoritetsregering med bara Moderaterna eller med Moderaterna och Kristdemokraterna. Jag har funderat över deras val och bevekelsegrunder och jag tror det är ganska enkelt. Partierna vill inte att det uppstår ett konservativt block vid sidan av det borgerliga och …

Läs mer!

Det blir ingen (M)inoritetsregering

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Liberalerna och Centern preliminärt säger nej till en minoritetsregering med Moderaterna och möjligen Kristdemokraterna . Jag förstår deras synpunkter. Att försöka bilda regering och på förhand utesluta det största och det tredje största partiet är i ett internationellt perspektiv ovanligt. Att Socialdemokraterna är en … Läs mer!

Förbannad över att Moderaterna griper makten

Den hälsosamme ekonomisten

Som Viktor Barth-Kron konstaterade "Det är alltid lika roligt när folk som är förbannade för att Moderaterna inte griper makten när den finns inom räckhåll blir förbannade när de faktiskt gör det". Personligen tror jag att den här dualiteten beror på att många inte kan inse att det finns andra som kan tycka lika illa om Sverigedemokraterna … Läs mer!

Årsta Golf får vara kvar

Den hälsosamme ekonomisten

Det verkar som om Årsta Golf får vara kvar på Årstafältet . Brasklappen är att det måste vara inom ramen för antagen detaljplan. Detta är den första positiva effekten av maktskiftet i Stockholms stad - den blågröna alliansen . Från biologin i gymnasiet kommer jag ihåg arten Blågrönalger , en organism som är vanligt förekommande men … Läs mer!

Inflationen på 2,5 procent, räntan på -0,5

Den hälsosamme ekonomisten

Noterar att inflationen nu ligger på 2,5 procent. Det är inom ramen för Riksbankens inflationsmål och exklusive energipriserna är inflationen bara 1,5 procent. Vi kan därför vänta oss att Riksbanken börjar höja räntan från den extremt låga nivån -0,5 procent. Problemet är att ingen egentligen vet om en ränta på noll procent är mer eller … Läs mer!

Början till slutet för Saudiarabien?

Den hälsosamme ekonomisten

Att tillåta kvinnor att köra bil var sannolikt en skickligt iscensatt PR-kampanj för att öka Saudiarabiens acceptans i väst och framför allt USA. Mot bakgrund av all den positiva PR som landet försökt skaffa ter det sig absurt att saudierna tycks ha styckmördat en kritisk journalist inne på sitt eget konsulat i Istanbul . Det skulle kunna varit … Läs mer!

Höga räntor i Italien och USA

Den hälsosamme ekonomisten

Tioårsräntan i USA uppgår nu till 3,23 procent. Historiskt sett är detta inte en hög ränta, men jämfört med räntorna i EU är det en extremt hög nivå. Undantaget är väl Italien,  som nu har en ränta på 3,51 procent. Marknaden är med andra ord skoningslös mot populismen - historien visar att länder som tappat marknadens förtroende måste visa sig … Läs mer!

Ett kallt krig i Baltikum på två fronter

Den hälsosamme ekonomisten

Det blir allt lättare att se hur Sverige skulle kunna dras in i en konflikt med Ryssland . I det lettiska valet blev det Kreml-vänliga partiet Harmoni störst. Kombinationen av populism och nationalism (rysk sådan) kan bli explosiv. Om de krafter som försvarar Baltikums självständighet försvagas finns risk för att Ryssland kan slå in en kil … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist


Maila mig gärna, men använd skydd. Ladda ner min publika nyckel på https://api.protonmail.ch/pks/lookup?op=get&search=mattias.lundback@ekonomism.us

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell Licens.