Den hälsosamme ekonomisten

DEN HÄLSOSAMME EKONOMISTEN - EN BLOGG OM EKONOMI, POLITIK, TEKNIK

Diskussionen om kostnaderna för flyktingmottagandet är i bästa fall framgentarisk, i värsta fall osaklig och infekterad. Försöken att få vettiga svar på ens de enklaste av frågor ter sig fruktlösa. Så det är dags att reda ut några saker.

För det första, vad är en samhällsekonomisk kalkyl? Jo, en samhällsekonomisk kalkyl är en beräkning av värdet av det som produceras och konsumeras i ett land. Oftast handlar det om ett enskilt land, men i vissa fall tas hela världen med. Jag kommer här att utgå från nationen Sverige.

Samhällsekonomiska kostnader brukar i regel ta sin utgångspunkt i kostnaden för att producera något. Och den viktigaste produktionsfaktorn är arbetskraft. Om jag lägger en timme på att laga ett tak är den samhällsekonomiska kostnaden för taklagandet min brutttolön inklusive lönekostnadspålägg - alltså vad någon annan är beredd att betala för min taklagning.

Däremot, om staten tvingar mig att överföra hundra kronor till Pelle Persson för att han är arbetslös så är detta inte någon samhällsekonomisk kostnad. Varför inte? Jo, min inkomstförlust motsvarar precis Pelle Perssons vinst och våra inkomstförändringar tar ut varandra.

För det andra, vad är alternativkostnad? Jo, det kan vara skillnaden mellan att anlita Pelle Persson, som är takläggare, i stället för mig. Eftersom han utför arbetet på en tredjedel av den tid som det tar för mig och till samma lön är alternativkostnaden lägre än om jag skulle göra jobbet. Att jag blir arbetslös spelar inte så stor roll, då Pelle tjänar det som jag förlorar. Det som har betydelse är att jobbet blir gjort på betydligt kortare tid.

Begreppen samhällsekonomisk kostnad och alternativkostnad hänger ihop. För att den samhällsekonomiska kostnaden ska bli så låg som möjligt bör resurserna användas effektivt. Då är det bättre att jag skriver en rapport om sjukvårdens ersättningssystem och att Pelle lägger tak, snarare än tvärtom.

Ibland ger skatter och bidrag upphov till snedvridande effekter. Om Pelle är väldigt högt beskattad, och det är mitt tak som ska läggas om, kanske jag trots allt väljer att göra jobbet själv. Men tyvärr ger detta upphov till en samhällsekonomisk förlust. På samma sätt kan bidrag leda till att kostnaden för olika alternativ förvrängs och att det blir lönsamt för Pelle att leva på bidrag i stället för att lägga om mitt tak.

När man räknar på samhällsekonomiska kostnader gäller det därför att hålla tungan rätt i mun. Vissa saker ser ut som kostnader, men är i själva verket bara transfereringar. När det rapporteras om att kostnaderna för sjukförsäkringen stiger gäller rapporteringen oftast inte den samhällsekonomiska kostnaden, utan kostnaden för staten. Den verkliga kostnaden för att sjukfrånvaron stiger är i stället värdet av det produktionsbortfall som följer av att de sjukskrivna inte arbetar - och den är ofta betydligt högre än den rena sjukpenningkostnaden.

Så, då är vi redo att ta oss an ämnet för den här bloggposten: Är det lönsammare att importera barn än att föda upp egna?

Men först några antaganden: Vi jämför två alternativ. Alternativ 1 är att familjen Svensson föder upp ett barn, Anna, som sedermera tar studenten och vid 25 års ålder får ett, för personer födda i Sverige, genomsnittligt jobb i en genomsnittlig bransch. Alternativ 2 är att Jasmin kommer som ensamkommande flyktingbarn vid 17,9 års ålder. Det går ungefär så bra för Jasmin som det genomsnittligen går för ensamkommande flyktingbarn. Detta innebär att hon efter en tid tjänar hälften så mycket som Anna.

Ytterligare några antaganden behövs. Den offentliga konsumtionen är 35 procent av BNP och transfereringarna 30 procent av BNP. BNP, alltså Bruttonationalprodukten, uppgår till 3 000 miljarder kronor om året. Det innebär att den offentliga konsumtionen är 1 000 miljarder - en summa som för enkelhets skull antas fördelad jämnt över hela befolkningen.

Men redan här ser vi en skillnad mellan Anna och Jasmin. Anna går i skolan i 25 år och utnyttjar många av de välfärdstjänster som det svenska samhället erbjuder. Hennes föräldrar tvingas dessutom dra ner på sin arbetstid under några år när Anna är liten. Att föräldrarna får föräldrapenning är ingen samhällsekonomisk kostnad. Men att de avstår från att arbeta under tiden som föräldrapenningen betalas ut är en förhållandevis stor kostnad.

Hur mycket pengar kan det röra sig om? Tja, förskola kostar 80 000 kronor per år i genomsnitt. Skolan kostar något mindre. Men den stora kostnaden är att Annas pappa väljer att arbeta deltid under åren då hon är liten. Detta kostar - tillsammans med föräldraledigheten - motsvarande fem års uteblivna arbetsinsatser. Och eftersom arbetsgivaren hade varit beredd att betala 800 000 kronor årligen för hans insatser om han jobbat heltid är den samhällsekonomiska kostnaden fyra miljoner kronor.

Till detta kommer värdet av de arbetsinsatser som skolpersonalen och dagispersonalen gör för Anna. Det handlar lågt räknat om 70 000 kronor per år upp till 20 års ålder. Men inte nog med det, sedan går hon på universitet och kostar ytterligare 600 000 kronor för samhället. Totalt har föräldrarna och offentlig sektor därmed lagt ner sex miljoner kronor på Anna.

Jasmins situation är annorlunda. Hon växer upp i Syrien och förlorar båda sina föräldrar i en bombattack. Hon får dock hjälp av en släkting att fly och hamnar efter en lång resa i Sverige. Kommunen som ansvarar för hennes etablering får statlig kompensation för sina insatser som uppgår till 1 900 kronor om dagen under två år (1,8 miljoner kronor). Utöver stödet den första perioden får Jasmin svenskspråkundervisning och möjlighet att gå på Komvux. Totalt kostar stödet till Jasmin 2,8 miljoner kronor och hon klarar sig sedan hyfsat i samhället, trots att hon inte har riktigt de språkkunskaper och den grundutbildning som Anna kunnat ta del av.

Vid 25 års ålder får Jasmin ett deltidsjobb som biträde i en butik och arbetar precis som Anna, som blivit sjuksköterska, till 65 års ålder. Anna tjänar dubbelt så mycket som Jasmin och går sedan i pension. Även Jasmin pensioneras vid 65 och har efter 40 år i Sverige rätt till garantipension.

Jo, vi måste tillägga att både Anna och Jasmin småningom beviljas hemtjänst, för att sedan - när de blir sämre - flytta till särskilt boende. De konsumerar lika mycket stöd från samhället i form av sjukvård och andra offentliga tjänster.

Nu kommer vi till knäckfrågan: Vem är mest samhällsekonomiskt lönsam? Anna eller Jasmin?

Detta kan inte avgöras om vi inte vet hur mycket var och en bidrar till BNP genom sitt arbete. Och det avgörs ytterst av om det är ekonomiskt positivt eller negativt för samhället att de existerar. Detta blir en knivig fråga, eftersom de båda är helt genomsnittliga i sina respektive kategorier. Är det positivt för samhället att Anna föds - rent ekonomiskt?

Ja, det kan man bara svara på om man betänker alternativet - att Anna inte föds och ingen annan heller. Det skulle försätta resten av befolkningen i en besvärlig situation - eftersom alla småningom kommer att ha behov av åldringsvård. Ingen kommer att kunna tillhandahålla den om det inte föds barn eller flyttar in några nya medborgare.

Samma sak gäller Jasmin. Även om hon bidrar något mindre till BNP över sin livstid har samhället (Sverige) också investerat betydligt mindre i hennes uppväxt och utbildning. Å andra sidan konsumerar Jasmin lika mycket äldreomsorg som Anna, vilket gör att skillnaden jämnas ut på slutet. Båda förbrukar under sin tid i Sverige ungefär lika mycket som de tillför.

Det bör noteras att kalkylen förändras drastiskt om det i stället är Jasmins morfar som kommer hit vid 65 års ålder. Han kommer förmodligen inte att delta på arbetsmarknaden, men konsumerar däremot såväl hemtjänst som särskilt boende. Det uppstår därför en nettokostnad. Allra lönsammast är det förmodligen om Trine från Norge kommer hit vid 25 års ålder - som färdigutbildad civilingenjör. Speciellt om hon sedan flyttar hem när hon gått i pension.

Men om vi nu håller oss till grundfrågan - är det bra eller dåligt med befolkningstillväxt, givet våra förutsättningar? Och spelar det egentligen någon roll om det är Anna eller Jasmin som står för befolkningstillväxten - rent ekonomiskt?

Svaret på den första frågan är trots allt att det är bra eller nödvändigt. Befolkningstillväxt ger högre välfärd om inte diskonteringsräntan är extremt hög eller noll. Men sedan beror det på förutsättningarna. Om vi har en diskonteringsränta som är hög kan Jasmin i vissa fall vara att föredra framför Anna, då avkastningen på investeringen kommer snabbare. Med en något lägre diskonteringsränta torde i stället Anna bli mest lönsam - eftersom hon producerar mer och konsumerar lika mycket äldreomsorg som Jasmin på ålderns höst.

Att ta emot ensamkommande flyktingbarn är dyrbart, som många påpekat. Men det finns en plussida som få tänker på - att dom kommer att arbeta i Sverige under många fler år än någon som kommer hit vid 55 års ålder. En person som anländer vid 55 har i bästa fall tio år på sig att tjäna in det sociala stöd som det offentliga gett.

Ekonomi är förstås inte allt. Vi kan också diskutera vem som betalar till vem (transfereringar), hur kulturkonflikter ska hanteras och hur vi ska upptäcka brottslingar i flyktingsströmmen. Men ska vi diskutera ekonomi gäller det att ha begreppen klara för sig. Och tyvärr upplever jag att väldigt få ens har koll på grundläggande koncept som alternativ- och samhällsekonomisk kostnad. Har man inte det är risken stor att felaktiga siffror får fäste i debatten. Det tjänar ingen på, för syftet med att diskutera är att vi småningom ska komma fram till ett bra sätt att hantera våra gemensamma angelägenheter.

Kommentarer till detta inlägg














Eftersom jag tycker att demografiska aspekter är alltför frånvarande i diskussionen om eurokrisen tänkte jag tillföra lite fakta. I diagrammet har jag korrigerat beräkningen av de olika euroländernas…

Kommentarer till detta inlägg












Läser i tidningen Journalisten om en infekterad arbetsrättslig konflikt på tidningen Kollega. Det intressanta med konflikten är att det är fackföreningen Unionen som äger tidningen. Det innebär att U…

Kommentarer till detta inlägg



Fler inlägg ...