Den stora obligationskraschen kommer

Ekonomiska kriser uppstår ofta där man minst anar det. För om de ekonomiska aktörerna inser riskerna kommer de att undvika dessa.

Ett undantag är när risker sponsras av staten. När staten tvingar ekonomiska aktörer att välja rött eller svart finns ingen möjlighet att vara försiktig - det är bara att välja.

Av detta skäl tror jag att nästa stora ekonomiska kollaps börjar på marknaden för statsobligationer. Den kan bli den största ekonomiska krisen någonsin - helt enkelt därför att ländernas skuldsättning är så hög. Många länder har lånat hundra procent av BNP eller mer. Några har lånat nästan tvåhundra procent.

Hur kommer kraschen då att börja? Personligen gissar jag på att den börjar i Storbritannien - och att landets utträde ur EU kan påskynda processen.

För att förstå vad som kommer att hända kan det vara lämpligt att lyfta några exempel på absurda värderingar. Ett sådant är att Spanien nyligen sålde femtioåriga statsobligationer till en årlig ränta på 3,45 procent.

Det är inte mycket, med tanke på att det för inte så länge sedan spekulerades i om Spanien skulle kunna kvarstå i euron.

Fast Spanien är en sak. Den verkliga bomben är att brittiska trettioåriga obligationer i dag ger 1,45 procent i nominell avkastning.

Låt oss anta att inflationen de närmaste trettio åren uppgår till det mål som den brittiska centralbanken faktiskt har satt upp. Det implicerar en nominell ränta på fyra procent vid en tillväxt på två procent. Så om inflationen uppgår till det mål som centralbanken satt upp kommer de banker och institut som investerar i trettioåriga obligationer att förlora hälften av sitt kapital.

Hur stort är då problemet? Ja, för en del aktörer behöver det inte vara ett stort problem. En pensionsfond kanske behöver betala ut en summa som motsvarar det nominella värdet av kapitalet, samt 1,45 procents årlig ränta.

Men tänk om pengarna inte finns hos pensionsstiftelser, utan hos banker och finansinstitut som drar nytta av att statsobligationer har noll i riskvikt? Tänk om det finns aktörer som utnyttjat reglerna för att skapa en enorm hävstång?

Enligt Goldman Sachs kommer den genomsnittliga löptiden för statsobligationer att uppgå till 25 år redan i år. EU säljer på sina banker allt mer skuld, med långa löptider - det förekommer obligationer med hundra års löptid.

Om kapital motsvarande 40 procent av BNP förintas nästan över en natt - kanske därför att något land framgångsrikt implementerat tanken om "helikopterpengar" - kommer konsekvenserna för ekonomin att bli allvarliga. Men så lär det nog bli - eftersom de flesta perioder med låg inflation historiskt sett har följts av perioder med betydligt högre inflation. 

Det handlar också om vår egen oförmåga att inse att löften på trettio års sikt är ihåliga. Staten säger att statsobligationerna är säkra, därför agerar de ekonomiska aktörerna som om obligationerna vore säkra investeringar. Men vem vet hur samhället ser ut om trettio år och vilka politiker som styr då?

En spekulation som skulle ha betraktats som komplett vansinne utan statens uppbackning har i dag blivit norm. Det är på detta vis staten och kapitalet tillsammans bäddar för en riktigt stor olycka. För den som inte tror att värderingarna av statsobligationerna är hållbara finns få alternativ. En krasch på obligationsmarknaden skulle nämligen dra med sig aktiemarknaden.

Möjligen kan man skydda sig genom att investera i guld och silver - och då handlar det om den äkta varan och inte kontrakt som lovar si och så mycket i en avlägsen framtid. Avtal kan alltid brytas vid exceptionella omständigheter.

Kommentarer till detta inlägg