Den hälsosamme ekonomisten

::: Den hälsosamme ekonomisten - en blogg om ekonomi, politik och teknik :::

Vad är den grekiska vänstern? Det kanske låter som en konstig fråga - är inte den grekiska vänstern som vänstern i Sverige, en rörelse som tror att statliga ingrepp i ekonomin gagnar samhället och att jämlikhet uppstår om man via höga skatter omfördelar pengar från höginkomsttagare till låginkomsttagare?

Och, jo. Kärnan i begreppen höger och vänster är nog ideologierna. Och ideologierna härstammar från början från tankar som formades i olika samhällsklasser. Konservatismen var de besuttnas ideologi och socialismen arbetarnas.

I Sverige har vi rört oss bort från det renodlade klasstänkandet. Du kan nu vara moderat och arbetare eller socialdemokrat och verkställande direktör. Att detta är möjligt beror på att vi inte längre ser politikerna som våra personliga bundsförvanter. Politikernas roll är inte i första hand att företräda våra intressen, utan att företräda våra idéer. I alla fall är det i större utsträckning så i Sverige än i Grekland.

Vänstern har stärkts i Grekland under krisåren. Är detta en konsekvens av att vänsterns idéer blivit starkare eller att allt fler betraktar sig som tillhörande underklassen?

Jag har inte svaret på den frågan. Men visst är det tänkbart att den ökande fattigdomen gjort att folket i ökad utsträckning röstar på de politiker som anses stå på de fattigas sida.

Den effekten kan vara betydligt starkare i Grekland än den skulle vara i Sverige, just därför att Grekland är ett klientsamhälle. Högerpartiet Ny Demokrati förknippades med de besuttna och lugn och ordning låg i de deras intresse. Trots allt, stora revolutionerande samhällsförändringar tenderar att drabba dem som har makt och inflytande inom ramen för de befintliga strukturerna.

Det grekiska partiet Syriza bör av det skälet inte ses med svenska glasögon. Där finns personer som betraktar sig som libertarianer och personer som betraktar sig som anarkister. Vänstern tar sin näring ur missnöjet med dem som har en stark position i de gamla strukturerna. Men finns det en sammanhållen ideologi?

Tror det är därför Grekland har så svårt att enas för att lösa gemensamma problem. Frånvaron av ideologi gör att alla lösningar som presenteras bara betraktas som en klass försök att sko sig på en annan klass. Syrizas framgång kan därför precis lika gärna vara ett tecken på att grekerna vill förändra befintliga strukturer. Det kanske inte är något negativt, utan ett tecken på att man vill göra upp med det befintliga. Men eftersom man saknar den ideologiska underström som präglar den svenska politiska kontexten tar sig viljan att förändra konstiga uttryck och kan tolkas som att man är på väg att regrediera.

Det är oklart om Grekland kommer att få en mer svensk politisk diskussion. Däremot har jag en känsla av att Sverige håller på att greklandiseras. Tidigare liberaler pratar allt mer om de omvälvande konsekvenser som invandringen för med sig för samhället. Politikerna själva lyssnar på fokusgrupper och försöker känna in åsikter i folkdjupet. Ideologierna betonas mindre, intressena betonas mer.

Det som kallas förnyelse i politiken är i den meningen inte så mycket förnyelse som en återgång till något gammalt. Vänster blir mer av en intressegemenskap för låginkomsttagare och höger blir mer av en intressegemenskap för höginkomsttagare.

Jag hoppas jag har fel, men jag befarar att ideologierna kan komma att ersättas av något mycket sämre. Ett samhälle utan ideologier är ett samhälle där den politiska diskussionen baseras på intressen - inte på olika syn om hur man ska göra samhället så bra som möjligt för alla.

Kommentarer till detta inlägg








Läser i tidningen Journalisten om en infekterad arbetsrättslig konflikt på tidningen Kollega. Det intressanta med konflikten är att det är fackföreningen Unionen som äger tidningen. Det innebär att U…

Kommentarer till detta inlägg




















Fler inlägg ...