En hyllning till mosaikdiagrammet

Den hälsosamme ekonomisten, tisdag 13 juni, 2017
Bild: 2017-06/1497380713_mosaicplot45.png

I mitt enträgna arbete för att göra världen begriplig har jag upptäckt mosaikdiagrammet. Möjligen har ni inte hört talas om mosaikdiagrammet ännu, vilket sannolikt beror på att få rapportförfattare använder denna diagramtyp. Däremot har ni säkert sett tabeller där man försöker åskådliggöra samvariationen mellan ett större antal variabler. Med fyra gånger fyra variabler blir det 16 rutor. I varje ruta kan man behöva ange hur stor andel av raden som rutan avser och hur stor del av kolumnen. Dessutom kan det vara nödvändigt att ange hur stor andel av totalsumman som rutan avser.

En tabell som till exempel illustrerar hur utbildningsnivån varierar med Human development index (HDI) i individens födelseland kommer att innehålla 48 siffror. Det blir fullständigt oöverblickbart.

Mosaikdiagrammet, däremot, ger omedelbart en bild av hur utbildningsnivån varierar med HDI. Man kan se att nästan tre gånger så många som är födda i länder med lågt HDI saknar gymnasieutbildning. Man får en bild av hur stor andel som totalt sett saknar gymnasieutbildning.

Varför inte ett stapeldiagram, undrar ni kanske? Jo, stapeldiagrammet är utmärkt om man är intresserad av absoluta tal. Men är man däremot intresserad av hur stor sannolikheten är för att någon till exempel bara har grundskoleutbildning är stapeldiagram svåra att tyda, speciellt när grupperna är olika stora.

Ofta överskattas ett problems betydelse, då människor har felaktiga uppfattningar om hur många som berörs. På samma sätt kan frågor som berör väldigt många människor komma att underskattas. Att bolla med procent hjälper ofta inte då vi i regel är intresserade både av procent och av procent av procent.

Är bristande utbildning ett problem bland människor som är födda i länder med lågt HDI? Är problemet bristande utbildning huvudsakligen hänförligt till personer som kommer från länder med lågt HDI?

Genom att titta på bilden ser vi att låg utbildning är ett stort problem bland personer födda i länder med lågt HDI, men vi ser också att de flesta som har låg utbildning är födda i länder med mycket högt HDI. Skulle man ha kunnat besvara den frågan lika snabbt utan mosaikdiagrammet?

Vi ser också att den stora skiljelinjen när det gäller högre utbildning ser ut att gå mellan de som är födda i länder med lågt HDI och de som är födda i länder med medelhögt HDI. Det hade man kanske inte trott och definitivt inte kunnat utläsa av en tabell med 48 siffror. Den som säger att andelen högutbildade som kommer från länder med medelhögt HDI är stor har därmed inte helt fel. Inte heller den som säger att andelen lågutbildade är stor.

Finns det då nackdelar med mosaikdiagrammet? Ja, det är nog att diagramtypen är så ovanlig att läsarna måste tänka till lite innan de förstår hur smart det är att åskådliggöra data på detta sätt. Alla har sett ett stapeldiagram, färre har sett och kan tolka ett mosaikdiagram.

comments powered by Disqus

Vad försöker Morgan Johansson dölja?

Den hälsosamme ekonomisten
Justitieminister Morgan Johansson anklagar i en tweet bredbandsleverantören Bahnhof för att inte hjälpa polisen att jaga brottslingar. Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att … Läs mer!

Hur man curlar i Ruby

Den hälsosamme ekonomisten
Har ägnat större delen av helgen åt programmering och börjar få den första applikationen färdig. Har bland annat lärt mig att curla i Ruby, vilket är väldigt användbart om man vill skicka förfrågning… Läs mer!

20 år sedan Land för hoppfulla

Den hälsosamme ekonomisten
Fick tag på ett exemplar av det legendariska idéprogrammet Land för hoppfulla . Eftersom det blev så utskällt tänkte jag läsa igenom det för att se vari förgripligheterna bestod.  Det första som slår mig är att det gått några år sedan 1997. Sättet som vi ser på verkligheten har förändrats under 20 år.  Det andra som blir uppenbart är … Läs mer!

Google compute engine rekommenderas

Den hälsosamme ekonomisten
Har under en tid kört Google Compute Engine  och upplever det som ett väldigt enkelt och användarvänligt sätt att köra en dator i molnet. Ofta vill man inte behöva sätta upp en riktig dator bara för att göra ett experiment eller för att sätta upp en app. Själv använder jag molndatorn för  Sinatra, som är en applikation i Ruby som gör det … Läs mer!

Ministrarna som gör sitt jobb

Den hälsosamme ekonomisten
I medierna är det av naturliga skäl stort fokus på ministrar och andra politiker som gör bort sig. Detta är dock inte normaltillståndet, även om man ibland börjar undra. Både i den här regeringen och den förra finns det ministrar som gnetar på, gör sitt jobb och faktiskt bidrar till att förbättra samhället. Miljöpartisten Peter Eriksson har gått … Läs mer!
För några dagar sedan skrev Emma Gerin och Daniel Suhonen på DN-debatt att "Högern vill försvaga välfärden med integrationen som tillhygge". De får svar på tal av Edward Hamilton,  som påtalar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken lämnar mycket kvar att önska och att framgångarna för vänsterns integrationsmodell uteblivit. Tankesmedja… Läs mer!

Kan Minds konkurrera med Facebook?

Den hälsosamme ekonomisten
Irritationen över att Facebook tar sig friheten att använda privat information för marknadsföring växer. Det är en sak att information i publika poster används, en helt annat att även privata meddelanden via messenger avlyssnas och används som underlag för reklam. En annan sak är att Facebook har börjat använda primitiva metoder för att … Läs mer!

Ny myndighet ska stoppa segregationen

Den hälsosamme ekonomisten
Läser att Sverige  äntligen får en myndighet med uppgift att stoppa segregationen. Det är oklart vilken typ av segregation det handlar om, men den allvarligaste segregationen just nu är faktiskt den bland våra myndigheter. Det finns myndigheter som lever i totalt utanförskap och som riskerar att bli nedlagda om inget radikalt händer. Myndigheter … Läs mer!
Enligt OECD kostar svensk sjukvård ungefär 11 procent av BNP, alltså 500 miljarder kronor. Men det finns en kostnad som i allmänhet exkluderas - nämligen patienternas tid. När vårdkedjorna inte fungerar som de ska blir resultatet tidsförluster.  Dessa tidsförluster syns inte i landstingens budgeter. Tvärtom kan tidsförluster vara ett sätt för … Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Minds

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Gå med i Minds.com - ett alternativ till Facebook som bygger på Open Source.

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism