politik

En hyllning till mosaikdiagrammet

Bild: 2017-06/1497380713_mosaicplot45.png

I mitt enträgna arbete för att göra världen begriplig har jag upptäckt mosaikdiagrammet. Möjligen har ni inte hört talas om mosaikdiagrammet ännu, vilket sannolikt beror på att få rapportförfattare använder denna diagramtyp. Däremot har ni säkert sett tabeller där man försöker åskådliggöra samvariationen mellan ett större antal variabler. Med fyra gånger fyra variabler blir det 16 rutor. I varje ruta kan man behöva ange hur stor andel av raden som rutan avser och hur stor del av kolumnen. Dessutom kan det vara nödvändigt att ange hur stor andel av totalsumman som rutan avser.

En tabell som till exempel illustrerar hur utbildningsnivån varierar med Human development index (HDI) i individens födelseland kommer att innehålla 48 siffror. Det blir fullständigt oöverblickbart.

Mosaikdiagrammet, däremot, ger omedelbart en bild av hur utbildningsnivån varierar med HDI. Man kan se att nästan tre gånger så många som är födda i länder med lågt HDI saknar gymnasieutbildning. Man får en bild av hur stor andel som totalt sett saknar gymnasieutbildning.

Varför inte ett stapeldiagram, undrar ni kanske? Jo, stapeldiagrammet är utmärkt om man är intresserad av absoluta tal. Men är man däremot intresserad av hur stor sannolikheten är för att någon till exempel bara har grundskoleutbildning är stapeldiagram svåra att tyda, speciellt när grupperna är olika stora.

Ofta överskattas ett problems betydelse, då människor har felaktiga uppfattningar om hur många som berörs. På samma sätt kan frågor som berör väldigt många människor komma att underskattas. Att bolla med procent hjälper ofta inte då vi i regel är intresserade både av procent och av procent av procent.

Är bristande utbildning ett problem bland människor som är födda i länder med lågt HDI? Är problemet bristande utbildning huvudsakligen hänförligt till personer som kommer från länder med lågt HDI?

Genom att titta på bilden ser vi att låg utbildning är ett stort problem bland personer födda i länder med lågt HDI, men vi ser också att de flesta som har låg utbildning är födda i länder med mycket högt HDI. Skulle man ha kunnat besvara den frågan lika snabbt utan mosaikdiagrammet?

Vi ser också att den stora skiljelinjen när det gäller högre utbildning ser ut att gå mellan de som är födda i länder med lågt HDI och de som är födda i länder med medelhögt HDI. Det hade man kanske inte trott och definitivt inte kunnat utläsa av en tabell med 48 siffror. Den som säger att andelen högutbildade som kommer från länder med medelhögt HDI är stor har därmed inte helt fel. Inte heller den som säger att andelen lågutbildade är stor.

Finns det då nackdelar med mosaikdiagrammet? Ja, det är nog att diagramtypen är så ovanlig att läsarna måste tänka till lite innan de förstår hur smart det är att åskådliggöra data på detta sätt. Alla har sett ett stapeldiagram, färre har sett och kan tolka ett mosaikdiagram.

comments powered by Disqus


submit to reddit

« Statens Fastighetsverk räddar skattepengar - Nu är konferenscentret öppet »