30 Mar 2015

I Norge måste det av annonsen när en bostadsrätt säljs framgå hur mycket lån som följer med. Om bostadsrättsföreningen är belånad till 40 procent ska detta alltså framgå.

I dag kan man köpa en bostadsrätt och belåna den till 80 procent. Det som köparen ofta inte tänker på är att även föreningen kan vara högt belånad. Den reella belåningsgraden för ett hushåll kan därför uppgå till betydligt mer än åttio procent.

Norge vill också, precis som Sverige, införa amorteringskrav vid belåning över 65 procent. Amorteringen ska uppgå till 2,5 procent av lånebeloppet, vilket motsvarar 40 års amorteringstid.

Finansinspektionens krav i Sverige kommer att fokusera på hushållens belåning. Men eftersom upptrissade priser är ett fenomen som särskilt berör bostadsrätter i storstäder bör man även överväga att väga in föreningens lån i amorteringskravet.

Och givetvis bör ränteavdraget avvecklas. Ett ytterligare argument för detta är att lågräntepolitiken kan vara en av de viktigaste faktorerna bakom den ökade inkomstojämlikheten. Ekonomen Thomas Piketty har pekat på att en hög avkastning på kapital skulle vara förklaringen. Han har nu fått mothugg - i en vetenskaplig artikel pekar Matthew Rognlie på att det snarare skulle kunna vara en del av kapitalstocken - bostäder - som står för ökningen av inkomstskillnaderna.

Detta ger intressanta implikationer. Kanske är ett avskaffat ränteavdrag då ett bättre sätt att minska ojämlikheten än skatt på kapital?

Kommentarer till detta inlägg







Fler inlägg ...